STORT GRATTIS i efterskott DU SOM HADE 200 RÖKFRIA DAGAR IGÅR!
Har en minnesbild av att det stod "200 dagar sedan stopp" på räknaren hos någon, men minns inte vem. Hur vet jag nu det? Jo det hör väl till mänskligt grundläggande nyfikenhet och att försöka "bekanta sig" så gott det går och när jag då läser inlägg så kikar jag oftast på vem som skriver. Har själv lååångt kvar till sådant jubelrop men det är kul att se att det går att komma dit. Än en gång: GRATTIS! Väl kämpat!

Trots att det har varit motigt och det var fruktansvärt jobbigt just när jag skrev mitt sista inlägg så NÄ jag har faktiskt inte börjat röka igen. *stolt*
Tiden har rusat på ochdet har varit både motigt och enkelt, karusellen går fortfarande upp och ner men jag måste säga inte alls med lika kraftiga svängar och mer sällan.
Jag har spenderat semester nu runt om i sverige med min familj i 2½v, suttit på restauranger där folk rökt, gott förbi rykande askkoppar och det gör mig kräkfärdig och jag känner den lukten på mils avstånd *S* och jag har inte varit röksugen. (Använder inge hjälpmedel, har varit utan i över 1 månad nu)

Jag har märkt ett annat fenomen, numera när jag står i kassan och ska betala så tittar jag inte ens upp mot cigarett hyllan *jippiiiee*, jag är så mycket piggare, dock har jag ännu ett problem och det är att jag kan inte sova och att värken, på min redan värkande kropp har ökat... antar att det har att göra med att kroppen får mer syre nu än den fått på länge länge, musklerna vet väl inte vad dom ska göra ;)

Tack tack till alla underbara kommentarer jag fått!
Får bli en kortis från mig, trötter som man är efter att ha kommit hem från semestern idag *vink*

Jag slutade röka för ca 6 veckor sedan och det är en riktig vinstlott jag fått. Det är inte en uppoffring att låta bli att röka, det är en ynnest att slippa eländet! Jag upplever följande vinster med att slippa att röka;

* andningen är friare och det känns att jag får mer syre i mig när jag drar djupare andetag
* smak- och lukltsinnet gör att maten smakar godare och jag behöver inte salta maten så mycket längre
* jag har blivit lugnare till sinnet och har lättare för att känna mig rofylld
* självkänslan har stärkts
* konditionen är markant bättre

Att röka är bara ett hinder för att uppnå dessa positiva saker, precis som Allen Carr skriver i sin bok "Äntligen icke-rökare!" För er som är nya i "gamet" rekommenderar jag att även läsa t.ex Apotekets information om abstinensbesvär. Allt kanske inte är så lätt som Allen Carr beskriver det. Men det är värt det alla gånger! Jag och min man slutade samtidigt utan nikotinersättningsmedel och det har fungerat jättebra.

Tankar på att röka far snabbt som vinden genom mitt huvud och när jag bara tänker efter det minsta vet jag vilken oerhörd förlust det skulle vara att ge efter för en gammal invand impuls. Att tänka på vinsterna av att sluta röka är min bästa motivation för att inte ge efter för en impuls att röka.

Vi kan bli vinnare allesamman!

Hej alla!
Japp, jag klarade det! En vecka på festival i Roskilde UTAN cig! De första dagarna kom impulserna tätt, men nu förstår jag verkligen vad Carr menar med att bryta associationerna. Jag behövde bara gå igenom varje situation en gång så var associationen bruten. Sista dagarna tänkte jag knappt på cig alls. Av bara farten har jag också helt slutat med champix efter att ha ätit det i 8 veckor. När jag skrev senast hade jag trappat ner till en tablett om dagen och inte kännt någon skillnad. Det kom dock några abstinenssymptom efter ca. 4 dygn med den lägre dosen. Kände mig lite rastlös och hade svårt att fokusera. Dock inget särskilt röksug. Det satt i till och från i 2 dagar. Sen, i torsdags mådde jag sådär (det blir ju en del öl när man är på festival), var lite risig i magen och lite uttorkad så då struntade jag helt i tabletten och på den vägen är det. Men helt smärtfritt har det inte varit att sluta helt. Jag har/har haft svettningar, lite yrsel och varit lite "luddig i luvan". Men jag måste ändå säga att jag inte är särskilt röksugen! Jag tänker lugnt att det går över om några dagar. Dessutom är det pissigt väder nu och jag har semester så jag kan ligga på soffan och ta det lugnt.
Festivalen var hur kul som helst! I år var det underbart väder och mycket bra musik. Det var faktiskt skönt att slippa röka, att tänka på att ha cig hela tiden etc.

Jag har läst igenom 10 sidor loggar och ser att det varit både upp och ner för er... Jag vill skicka hälsningar till alla jag känner sen tidigare och hälsa alla nya välkomna! Grattis till er som haft jubileum, till mig själv också som kommit över 50-gränsen. Särskild hälsning vill jag skicka till Pluttan eftersom vi ju startade nästan samtidigt, underbart att se att gå så bra för dig! Och visst är det 50 för dig idag? GRATTIS!
Kramen till er alla!

Jag och min man slutade att röka för drygt tre veckor sedan. Vi har rökt ca 20-30 år vardera dessförinnan.
De här veckorna har tidvis varit mycket påfrestande. Sömnsvårigheterna har varit jobbiga och sömnen har inte stabiliserats riktigt ännu. Koncentrationssvårigheterna har också varit störande. Jag är ledig om dagarna och har inte kunnat läsa böcker som jag brukar. Min man och jag har också tidvis haft dåligt humör och vi har grälat en del.
Nu känns det som att det värsta är överståndet. Jag har inte röksug särskilt ofta och de är mildare än tidigare. I början hade jag fantatiser om rökning, men de är helt borta nu. Humöret är mycket bättre och jag känner mig lugnare nu än när jag rökte. Jag oroar mig inte lika mycket. Den första märkbara vinsten av att sluta röka var att min andning blev mycket friare och lättare. Det kändes som om jag fick lite extra syrgas hela tiden. Jag orkar gå längre och raskare promenader och det känns helt underbart! Jag som alltid haft besvär med ryggen. Vikten bryr jag mig inte om för tillfället, nu är det främsta målet att förbli rökfri.

Tack alla ni som skriver om era erfarenheter. Jag förstår att det finns fällor framöver och att det gäller att inte känna sig för säker. I de lugnaste vatten...Visst är vi värda all uppmuntran på vår väg mot ett rökfritt liv! Det är nog bara vi som förstår vilken seger det är!

HEJ

Jag vill hälsa alla gamla och nya på den här sidan. jag har inte skrivit jätte längre, men ned mig är allt OK.
130 rökfria dagar underbart. Ville bara säga till alla som kämpar fortsätt bara, livet som icke rökare är perfekt.
LYCKA TILL OCH STOR KRAM AIDA

Åh.
Vad finns det mer att säga när jag faktiskt gått genom denna dag utan att se mycket som inhalerat passiv rök. Nej, det är faktiskt sant, det är min första helt rökfria dag och den är, för att göra det hela lite kryddigare, fullständigt spontan. För att förklara; jag insåg inte ens att jag inte hade rökt förrän stressen tornade upp sig sådär vid lunchtid på mitt jobb. Dock lade sig denna stress relativt fort, och så gjorde tack och lov då även nikotinsuget.
Det kändes så skönt att få gå hem idag, och inse uteblivandet av tanken på att ta upp en cigarett.
Trots det fina vädret, den underbara omgivningen och möten med rökande kompisar så kändes det helt plötsligt inte som att jag skulle förgylla situationen om jag skulle ta upp en cigarett. Jag skulle förpesta den.

Ja, ännu en bra sak som har hänt är att efter endast dessa få dagar har jag återfått otroligt mycket av mitt smaksinne. Jag är inbiten vegan och skulle i morse smaka av mammas humus som var gjort med hemligt recept. Den var helt galet god faktiskt och mina smaklökar uppfattade helt plötsligt något jag inte tidigare känt.
"Är det olivolja i den här?" frågade jag eftertänksamt.
"Ja, men bara en matsked. Kände du verkligen det?" Hon såg tvivlande ut.
Ja, ni kan säkert ana er till den obeskrivliga euforin som utbröt i mitt hjärta. Vilken rökare kan stoltsera med att säga sig känna av en matsked olivolja i en humus? Ingen. Det kan bara en ickerökare.

I och med detta har jag emellertid fått ett helt annat matbegär än vad jag tidigare haft, nu i denna sekund är jag exempelvis rätt rejält hungrig och jag vaknade också vid tvåtiden i natt av ren hunger. Det är jobbigt eftersom jag också jobbar som modell och är tvingad att hålla mig vid en väldigt låg vikt. Dock som jag sa igår, jag får ta det en kort tid, helt enkelt. Min hälsa är trots allt det viktigaste.

På torsdag drar vi iväg på semester med barn och barnbarn till Danmark. Jag firar då min 150 dagar eller 5 månader som rökfri och det känns faktiskt otroligt stort. Och jag skulle aldrig ha klarat av detta utan all stöttning av er på bloggen. När det var som kämpigast fanns ni där Lotta, Tokfia, Alf, Liselott och många många andra. Det är det som gäller här på bloggen att vi får massor med stöttning och vi måste också ge massor med stöttning det är då vi känner oss som en hel rökfri familj.
Som sagt åker vi till Danmark och Legoland och lite annat och är borta en hel vecka. Det ska bli så trevligt att få vara med barnbarnen och leka och vara rökfri och lukta gott när man pratar med dom. Man märker skillnaden innan rökstoppet så drog dom sig undan snabbare, men nu finns dom kvar i famnen. Underbart är det.
Annars växer min trädgård alldeles för mycket. Både ogräs och buskar och blommor och jag har klippt ner flera stycken buskar efter blommningen. I våras la jag ut kompost från den egna och det växer verkligen alldeles enormt. Det tråkiga är väl min höft som är ordentligt sliten och gör ont när jag skall jobba i trädgården, men nu har jag fått remiss för operation och ny höftkula och vi får se när det blir. Väntetiden vet jag inget om ännu. Men man får göra det bästa man kan än så länge.
Jag hoppas att ni alla rökfria tänker er för när jag är borta och slår bort monstret som sätter sig på axeln och försöker lura er något. Jag slår på en gång och har lite ont i axeln hi hi. Pepkramar till er alla från Monica

kommer att försvinna i morgon. I går spelade jag in ett program som jag nu skulle se på videon. Men bandet åker ut och in som en jojo. Jag försöker då trycka på eject och få ut det. När jag då ska dra ut bandet känns det som om det fastnat. Lirkade försiktigt ut det, på baksidan hängde en trassel med band. Jag har försökt spela andra band, men det blir samma fel. Så i morgon bär det av till El-giganten eller on/off för att inhandla en ny video. Men det känns så himla skönt att jag hade rökpengarna. Dom var ju till för såna här konstiga utgifter. Oj, vad det är bra att inte röka!!!!

Det går nästan oroväckande bra det här. Ja, den som slutat flera gånger vet kanske att det är lite oroväckande. När det är för enkelt att sluta blir det också alltför enkelt att börja igen. För så är det faktiskt också. Det är fortfarande en tanke varje gång jag passerar affären påväg hem från jobbet, tanken att jag kan ta detta imorgon. En annan dag, en inte så stressig dag, bitter dag, lycklig dag, nervös dag eller vad det vara månde...

Jag ska inte vara bitchig, jag är tacksam för att det går så enkelt, för att bestraffningen för de 3 veckornas återfall är så liten. Det är jag oändligt tacksam för. Jag håller på att avsluta mitt jobb för att studera i höst (och efter 2 år finns det högar att sortera, det kan jag tala om!!), jag är bitter och sörjer en barnlöshet samtidigt som jag sakta tar in att jag kanske och för evigt är infertil, jag har börjat att trevande inleda en ny relation... Det hade varit alltför tungt om det varit tyngre att sluta röka igen. Så visst är jag tacksam. Men samtidigt gör det så mycket svårare att motivera varför inte en enda är så nödvändigt.

Jag vet att det är nödvändigt, jag förstår det och min historia säger mig att jag gör bäst i att förstå det NU. Jag har rökt i 15 år. Jag har rökt stora mängder i de 15 åren. Och jag har inte ens fyllt 30. Mina odds är inget bra. Det är lite att spela rysk roulette om jag skulle röka igen. Det finns de som rökt till de fyllt 80 år och mått helt ok. Det finns klart fler som aldrig nått 80. Och för den som innan 30 rökt ett paket om dagen de senaste10 åren finns det knappt på kartan att jag skulle få 50 friska år till. Det är bara utsidan och minnet som är 28 år. Mina inre organ närmar sig pensionering med förbluffande hastighet.