Hej till alla som kämpar så hårt. Jag är inne på 22 dag och det känns ibland för j......... Första två veckor mitt humör var toppen.Sen tredje vecka jag mår piss, inte på jobbet där har man köntroll över sina känslor, men hemma är helvete. Jag har två stora barn 18 och 14 år gamla. Min man har aldrig rökt och vet ej vad jag går genom. När jag läste bok av Allen Carr då läste jag för honom några meningar där han beskriver att omgivning spelar så stor roll med att peppa och ge uppmuntran och beröm. Han bara frågar hur är det känner du sug .Jag väntade mig mer från honom, men istället vi bara retar och fräser åt varandra för lilla minsta grej. Jag vet ej vad ska jag göra nu ser det ut som skilmässa snart. Jag blir ofta riktig ledsen.Jag vet ej jag är kanske för privat men kände att jag måste skriva av mig.
Kram till alla som kämpar
Kommentarer
Hej Aida! Fortsätt
Hej Aida!
Fortsätt kämpa...du är super duktig, som du skriver har din man ingen aning om hur stort och SVÅRT detta är...
Det vore tråkigt om det slutar i skilsmässa, men ärligt talat undrar jag inte om det finns annat bakom det , du har ju all förståelse för att han inte vet bättre och kan att vara ett stöd för dej, Uppmuntran är naturligtvis viktigt men jag tycker faktiskt i det sätt du beskriver det, att han faktiskt försöker,(om än på karlars många gånger plumpa sätt).
beröm dj själv riktigt mycket och belöna dej med att göra saker för dej tex spa, ansiktsbehandling, massage, mannikyr, peddikyr osv och försök att se bort ifrån vad din man gör (eller inte gör)
du är så bra, glöm inte det...
peppkramar Lottis
Grattis till alla dina
Grattis till alla dina rökfria dagar, och jag hade det oxså jobbigt hemma i början.... Och helgerna var hemska, men nu har det gett sig var på väg många gånger att röka då , men för varje gång det blev trist hemma så gick röksget över mer och mer.... Karlar är som dom är.... dom tänker inte på samma sätt som oss kvinnor och det kan göra en galen många gånger : - ) .... Tror det kommer att bli bättre å bättre med tiden, och skilsmässa hoppas inte det... Men så kände jag när det var som värst här hemma... Mina bloggar på lördagar bakåt är inte kul.. Kram Lotta