Det går fortsatt väldigt bra med att inte röka och det känns verkligen som att det så kommer att förbli. Jag blir påmind då och då vid särskilda tillfällen att jag brukade röka då.

Som idag, t ex. Två av barnen och en respektive var på middag. Vi drack vin och satt och pratade när jag plötsligt tänkte att jag skulle gå ut och röka. Kom på att jag ju slutat och stannade upp i tanken en stund och funderade på varför jag tänkte så. Hade detta varit någon av alla andra gånger jag slutat, så hade jag gjort vad som helst för att leta efter någon form av nikotin om det så var en gammal fimp.

Nu konstaterade jag att det inte alls kändes nödvändigt och förmodligen inte alls skulle smaka lika gott som min hjärna försöker lura mig att tro. För vad ÄR egentligen gott med att röka???