I morse var jag på bio. Började först med en frukost på den nyöppnade storbiografen Bergakungens sal, därefter ett föredrag med Håkan Mild (fd fotbollspelare och numer Sportdirektör i IFK Göteborg) för att därefter se den nya Morgan Pålsson-filmen (den var riktigt, riktigt bra).
Vet att leverantören som bjuder på det här gör det för att jag skall vara dem lojala (måste alltid komma ihåg detta) men kan ändå inte låta bli att njuta och känna mig privilegierad. Älskar events som detta när man får chansen att få lite inspiration och nya synvinklar.

Kom att tänka på, när jag satt och såg filmen, att jag har varit på biografer där man fick röka. Tror att det var i England men det kan ha varit i Sverige på 70-talet också.
Det är märkligt hur det där med rökningen har ändrats. Förr, då jag växte upp på 60 och 70 och i början av 80-talet, var rökningen så grymt mycket mer accepterad.
Man fick röka i flygplanen, i taxin, i bussen och på tågen. Alla som rökte rökte på sitt kontor och i lunchrummet och i sina bilar och inomhus hemma. Man rökte i alla filmer och gjorde reklam för olika cigarettmärken i dags och veckotidningar ("Jag har också gått över till Prince" reklamen kommer jag ihåg väldigt väl).

Nu måste man byta om till privata kläder och stämpla ut om man vill röka på jobbet och till och med på krogen är det rökförbud (till och med i Frankrike).

Måste säga att det går åt rätt håll även om man på något litet, litet sätt saknar det oskyldiga och lite naiva som fanns under de åren jag växte upp.

//Mike