Dag 15
tis, 2010-03-23 17:21 — helena.nilsson
Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .
Nu har det gått 15 dagar och det känns fan inte som att det blir bättre. Är konstant ledsen och börjar på allvar fundera på om jag verkligen kan stå ut. Vad ska man göra när man bara känner för att lägga sig i sängen och dra täcket över huvudet och bara försvinna. Min man försöker att stötta mig men det kan ju inte vara lätt när jag bara snäser och gråter. Livet känns som katastrof och jag vet varken ut eller in. Men i mina få bra stunder så är ju livet underbart. Missförstå mig inte jag har en underbar familj och älskar mitt liv i övrigt men så sköljer detta förbannade sug över mig och jag tappar fattningen. Måtte det bara gå över snart!!!!!!
- helena.nilsson's blog
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
© Samhällsmedicinska kliniken, Stockholms läns landsting i samarbete med Inst. för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
| sluta-roka-linjen@phs.ki.se |
Kommentarer
Hej Helena, det är viktigt
Hej Helena,
det är viktigt att du gör något annat istället för rökningen, tex kvällspromenad i rask takt eller en timme på gymet eller liknande, så att du får tillskott på dopamin eller liknande ialla fall. Då kommer lyckokänslan att komma! Och så belöna dig själv när du har nått delmål, tex köp dig en ansiktsmask och lägg dig i badet med den efter 3 veckors rökfrihet eller liknande... så att du känner att du belönar dig.
Lycka till, jag vet att du fixar det! Det BLIR bättre, men vi måste själva skapa vår egen lycka.
Kram
Jag känner så väl igen
Jag känner så väl igen allting, jag mådde likadant.
Kände mig ledsen o absolut inte den glädjen som man borde känna när man slutar röka.
Jag besökte vårdcentralen till sist (när jag hållt upp i 3 1/2 mån) och fick prata med en psykolog, hon hjälpte mig jätte mycket. Jag fick en depression när jag sluta, tyckte inget var roligt längre. Kände att min belöning för allt jag gjorde inte fanns längre. Sen var det allt det här med känslor man fick ta tag i själv, innan tog man en cigg om man var ledsen, glad eller arg o då behövde man inte tag tag i problemet så som man måste nu.
Så det är en enorm omställning för kroppen, så kontakta din vårdcental innan det går för långt.
Läs gärna min inlägg som jag skrivit under min månader (11 mån)
Lycka till. Tror på dig. Kram Bodil