Deprimerad!!!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Det här är mitt första besök på den här sidan, och mitt sista halmstrå känns det som. Efter tre rökfria veckor har depressionen slagit till. Håglös, orkeslös, ledsen, rastlös, irriterad och ingenförstårmigkänsla. Känner i gen det här från mitt förra rökstopp som varade i fem år, men som tyvärr blev ett uppehåll bara. Nu kommer paniken över att må så dåligt igen, vad gör jag! Lider och härdar ut, men hur då?

Tacksam för råd!

Kommentarer

Om jag i stället frågar dig

Om jag i stället frågar dig Marianne: Vad VILL du göra?
Du vill inte börja röka, helt klart! Inte VILL... egentligen.
Så hur ska du stå ut? Depressionen avtar snart, det
vet alla och du med dem. Så vad ska du göra?

Lid och härda ut - ja! Men det betyder inte att du BARA
ska göra det. Var riktigt fräck och gör vad du normalt
inte bruka våga men alltid velat. Leta... det finns där!

Gör nu det och hoppas att det både roar dig och gör
dig glad och stolt! Under tiden går tiden... och du ska
snart märka hur mycket bättre du har det i ditt liv som
icke-rökare. Gå tillbaka till ditt beslut: Jag ska ..... ....!

Jag blev också deprimerad,

Jag blev också deprimerad, men det går över. Man förlorar ju en gammal vän (tror hjärnan), det var så många känslor förknippade med ciggen. När man är glad, ledsen, arg, oroad, stressad så fanns ciggen som bekräftelse, som tröst, som att unna sig något.

Dessutom var runt vecka tre den absolut värsta perioden för mig, så håll ut!! När det känns som värst kan det inte bli mycket värre, det kan bara bli bättre. Det kommer att gå bra, håll bara ut!

© Samhällsmedicinska kliniken, Stockholms läns landsting i samarbete med Inst. för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet | sluta-roka-linjen@phs.ki.se |