en månad...vem är jag?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Alla här har på något sätt presenterat sig. Det har inte jag. Nu gör jag det.
Jag heter egentligen Ann-Sofie, bor i Täby (en förort norr om Stockholm), har en man - Thomas, en tonårig dotter - Malin. Jobbar som förvaltningsledare och gruppchef inom IT-utveckling (statlig verksamhet). Fyllt 40 år 2007. Rökt sedan jag var 13. Sedan jag var 15 har jag rökt ett paket röda prince om dagen. När jag väntade min dotter smög jag med rökningen. Satt utanför garaget där ingen kunde se mej med magen i vädret och bolmade som en skorsten...så fort hon var född stapplade jag ut med blodet rinnande utefter benen och tände en cigg vid entredörren till BB. Jag hade kunnat mörda för den ciggen...det fanns flera som kunnat mörda MIG för det jag gjorde...i alla fall så var jag i november helt övertygad om att jag skulle röka ihjäl mej...jag njöt av cigaretterna och dess verkan. Det var underbart. Visst, cancer, KOL, dåligt hy m m m. Men det struntade jag i, för jag skulle ändå inte kunna sluta...MEN helt plötsligt så kände jag att jag kanske kunde pröva lite. Bara vara utan en cigg en timme i alla fall....? Jag började kl 14. Kl 15 kunde jag röka om jag ville. Hade flera paket liggande....när klockan var 15 tyckte jag att jag kunde vänta en timme till...och när klockan var 16 ytterligare en...och så fortsatte det. Om jag klarade ett dygn skulle jag fira med att få röka hur mycket jag ville! När ett dygn gått och jag fortfarande levde tyckte jag att jag kunde pröva en timme till. Ciggen låg på bordet och väntade...det var bara att ta. Men jag väntade...köpte Allan Carrs bok...läste. Väntade...höll i ciggpaketet. Duschade...åt. Väntade...åkte till apoteket och köpte plåster och tuggummi. Ifall jag nu skulle försöka lite till. Men bara ifall. Det var jag som bestämde...det gick ett dygn (läs min logg så ser ni hur jag mådde), två dygn, tre, fyra......jag överlevde utan cigg...
Den här loggen har dock räddat mitt förstånd och jag har fått /får så mycket hjälp....TACK FÖR ATT NI FINNS ALLIHOP! krams

Kommentarer

Hej Tack så grymt mycket

Hej
Tack så grymt mycket för komplimangerna i ditt sista svar. Blev alldeles varm inombords. Så riktigt härligt att få beröm. Man vill så gärna ha beröm men när man väl får den vet man inte riktigt hur att hantera den. Därför detta något taffliga svar. Stort, stort tack i alla fall för vänligheten.
Tycker också om att läsa dina inlägg. Du skriver bra. Mycket bra.

Fixar du Thailand utan att röka har du gjort en bragd större än väldigt mycket. Stack för 15 år sedan till Thailand/malaysia/Singapore utan snus. Tänkte att när allt skulle så vara roligt och man skulle få uppleva så mycket att det skulle vara en "piece of cake" att sluta. Usch, vad jag bedrog mig. Semestern, som varade 1 månad, var den värsta jag har haft. Längtade bara hem till snusen trots att jag säkert fördubblade mitt intag av cigaretter.

Lycka till i alla fall och ha en jättebra semester.

// Mike

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se