Tja, så är det nu då sista veckan som jag röker. Usch, nu börjar det bli nervöst, samtidigt som man känner en sorts pirrighet i att starta. Känns som om man bara går och väntar på något sätt. Man både vill och inte vill. Min största rädsla är vikten! Jag FÅR bara inte gå upp i vikt, blir tokig då. Vet inte hur jag skall klara det.
Älskar godis över allt annat + att jag redan idag promenerar och springer för att hålla vikten. Borde egentligen gå ner några kilon. Men att nu kanske behöva gå upp några kilon känns vidrigt. Sedan är jag också rädd för mitt humör. De gånger jag försökt sluta tidigare har jag varit en pina för min omgivning, antingen vidrigt arg eller också så tycker jag så synd om mig själv, så jag blir vidrig för det.
Kommentarer
Hej! Det du skriver känns
Hej!
Det du skriver känns väldigt likt mina tankar. Men jag vet att man går upp 2-3 kilo när man slutar röka och det känns som det är värt det och att man får ta de problemen sen. Har också en vecka kvar att röka!! Men nu har jag bestämt mig. 32 år räcker med att ha varit slav under nikotinet. Lycka till!
Man blir en j-a varulv! Läs
Man blir en j-a varulv! Läs våra bloggar och jämför...
Det är många av oss som sörjt saknaden av glädje i livet. Men glädjen återkommer. Jag lovar !
Och vikten... Min stora panik var också att lägga på extra kilon, jag som redan kämpar med vikten. Jag lägger på mig 3 kg bara av att titta på omslagspappret på chokladbiten...
Och nu, efter snart 6 veckor som rökfri börjar jag anta formen av en saccosäck.
Men till syvene och sist så lider jag hellre av övervikt än lungcancer eller kol.
Lägg bort din vikträdsla och fokusera på hur illa det ser ut när människor röker. Hur illa det luktar om rökare både under och efter ciggen. Lägg märke till hur gråa kvinnorna är i sina ansikten under sin makeup, och rynkiga... Lägg märke till hur oattraktiva rökande män är.
Titta efter hur vackra, stolta och glada många överviktiga kvinnor ser ut att vara. Några av dem är säkert föredetta rökare!
Även om du NU tycker att det kommer att bli tufft så är det bara början. Det ÄR tufft, ett tag. Men det är det att föda barn också, att börja nytt jobb, att komma över höjdrädsla, att ta kontakt med nya människor. You name it!
Men du har inget, absolut inget, att förlora!
//Lotta