Igår när jag & min man satt i bilen på väg hem hade vi ett stort gräl. Han hade gjort nått som gjorde mig arg, ledsen & besviken. Om det inte varit för att vi åkte genom ett samhälle där det inte fanns nått öppet ( jag höll utkik det kan jag lova) så hade jag slirat in på en parkering stormat in & köpt mig ett paket. När jag rökt så hade jag ju knappast slängt paketet utan det hade ju nallats på det & fortare än fortast så hade jag varit tillbaka på ruta 1....
I bilen mumlade jag hela tiden: jag är röksugen, jag är röksugen. Och mellan varven fräste jag att det bara va min mans fel att jag va röksugen, för hade inte han gjort mig arg och ledsen så hade jag ju aldrig varit röksugen. Jag vet att det inte är sant, men just då ville jag skylla allt på honom.
Man måste väl inte alltid uppföra sig vuxet och moget, iallafall inte när man sluta röka =)
Stor kram till er alla