Nya tag!

Igår rökte jag 18 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Ja då var det nya tag igen. Det var ett tag sedan som jag försökte. Den här gången har jag inge förhoppningar.

Låter det konstigt. Förra gången så hade jag alldeles för stor förväntningar på att jag absolut skulle lyckas. Det slutade med ett ärligt inlägg från en av medlemmarna som fick mig att totalt ge upp. Jag kan hålla med om att det bästa är att sluta tvärt. Fimpa och säga till säg själv att man är fri. Jag har kört nikotinhjälpmedel och massa andra knep som alla har varit dåliga.
Nu jag läst en bok (ni känner säker till den) som handlar om att bli fri från rökning. Jag känner mig peppad och motiverad eftersom rökning dödar. Varför skulle man villja döda sig själv?
Det är ju trost allt ett gift som jag suger ner i lungorna. Kunde lika gärna springa runt och suga på avgasröret på bilar som står på tomgång. Men det gör jag ju inte. Det är ju farligt! :-)
Kategorin är ju "Varför jag vill sluta", ja det är enkelt. Man kan vända på frågan. Varför vill jag leva?

Kommentarer

Lycka till . Kram Gunni

Lycka till . Kram Gunni

Välkommen hit igen! Men jag

Välkommen hit igen! Men jag tror att det som är viktigt när man ska sluta är att ha en lång startsträcka, tänka igenom allt noga. Försöka förutse när suget kommer att vara som svårast. Då har du kommit till en punkt när du anser att JUST NU ska jag sluta röka! Inte en cigarett efter detta! Det är inte för stora förväntningar att absolut vilja bli rökfri. Och det finns massor med orsaker man kan skylla på att man faller dit igen, jobbarkompisar som inte ställer upp, stressigt i familjen, bloggarkompisar som försöker säga sanningen.
Det jag lärt mig på min slutarökaresa är att det finns så många i omgivningen som fullständigt skiter i om jag försöker sluta. Har fått höra konstiga kommentarer från kollegor och släktingar. Att man inte ska förhäva sig.
Jag fick den hårda vägen lära mig att absolut inte vara sympatisökande till en ickerökare. Det går inte, dom förstår inte.
Men vi förstår på den här bloggen. Och till syvende och sist är det du själv som bestämmer om du ska tända den där åtråvärda ciggen.
En gång vid en smärre familjekris försökte jag bokstavligen sno en cig. från min son. Men jag lyckades inte som tur var.
Ring till slutarökalinjen, tel. nr längst ner på sidan. Dom är toppen!!
Önskar dig all lycka till, den här gången klarar du det/millis

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se