En gång till

Igår rökte jag 10 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Jaha, då var det dags att försöka en gång till då. Börjar bli trött på att jag ständigt misslyckas med mina rökstopp. De senaste två åren har jag slutat 4 gånger, varav en gång i hela nio månader. Varför börjar jag igen???

Det är som om jag har en liten djävul sittande bakom örat som viskar till mig att det ju är rätt gott och mysigt att röka, och borde jag inte tillåta mig en? Det är ju ganska lätt att sluta...?

Och, jaa. Det ÄR rätt gott att röka. I alla fall ibland. Och om man kunde ta bort alla bieffekter. Som det ständiga slembildandet i halsen som gör att jag ständigt måste harkla mig. Som den dåliga konditionen - det är rätt tungt att andas vid fysisk ansträngning. Man luktar rejält illa har jag märkt på andra vid de tillfällen jag inte röker. Tänderna blir rätt äckliga. Man kan dessutom få KOL och cancer i olika former.

Det vill jag ju förstås inte.

När man skriver det så här, ser det helt korkat ut att jag överhuvudtaget tänker på cigaretter som ett alternativ. Varför gör då en hyfsat välutbildad, rätt logisk och tänkande person då samma misstag om och om igen? Varför är det dessutom så svårt att förklara det för ens likasinnade vänner och andra närstående? När de frågar varför jag börjar igen, så vet jag inte riktigt vad jag ska svara. Jag bara tycker att det är rätt pinsamt och genant.

Så nu. Nu ska jag ge det en chans igen. Idag är det den 27/12. Den 29/12 ska jag inte röka, igen. Någon gång måste jag ju lyckas.

God fortsättning till er alla!
Åsa

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se