Rapport

Igår varken rökte eller snusade jag.
Nikotinsug nu: Mycket lite .

Livet går vidare trots att jag försakar cigaretterna.De sista veckorna som jag varit helt rökfri har jag försökt hålla mej för mej själv,ifall jag skulle få något sorts utbrott.Jag känner mej labil till humöret,men nikotinbegäret tycks mer och mer komma i skymundan.Det gick över 100 dagar från det jag beslutade mej,tills jag kom till skott.Jag velade hit och dit och sista sparken fick jag egentligen från en hemsida som Nicotinell har på Internet.Där fick jag information om hur vissa människor måste försöka om och om igen innan det lyckas.Det lär vara ganska vanligt t.o.m.Så när jag märkte att jag hörde till det stora flertalet,förstod jag mej själv och lurpassade på ett lämpligt tillfälle,när jag kände att jag hade motivation.
Jag övergick från nikotintuggummi till plåster,eftersom jag fick magkatarr av tuggummina.Nu är jag inne på slutrakan med behandlingen med plåster och ibland funderar jag på att inte alls sätta på plåstret,men för säkerhets skull skall jag slutföra behandlingen.
Jag märker att jag är lättirriterad speciellt de två första veckorna efter rökstoppet.Jag tyckte otroligt synd om mej själv,och tyckte att alla människor var emot mej.Och ovanligt trött kände jag mej,men nu har de bekymren släppt.Jag antar att efter det jag slutat alldeles med plåstren, blir samma historia igen så jag blir lättretlig,men jag vet ju vad det är frågan om och vet att det kommer att släppa.
Livet börjar kännas normalt igen,förutom att jag inte behöver tänka på rökpauser.Och jag tycks överleva!!

Kommentarer

BRAVO!!!!!!!!!!!!!! peppkram

BRAVO!!!!!!!!!!!!!! peppkram från Liselott

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se