Så är då sista dagen av 2008 (äntligen) här. Tänker tillbaka på året som gått och kommer fram till att jag har nog aldrig varit så sjuk som i år. Men så var det ju en av anledningarna till att jag äntligen slutade röka med..

Eller äntligen.., med facit i hand hade jag hellre fortsatt röka resten av livet än att må såhär. Exixtensiella tankar har jag dagligen men i olika styrka. Vissa dagar bara funderingar över livet och andra suicida önskningar. Som tur är har jag väl någon sinnesnärvaro mitt i allt för jag inser att jag inte alls vill dö egentligen, det är bara tillfälligt..

Och jag lyckades inte ens börja röka igen när jag försökte, men det hade nog inte hjälpt det heller. Bara mina receptorer som försöker lura i mej det tror jag. För depressionen är här och så lätt kan man inte "spola tillbaka tiden". Bara att fortsätta ta en dag i taget och när det känns övermäktigt får jag ta en minut i taget istället.

Usch vad jag låter som en drama-queen. Nu är det frammåt som gäller.
Nytt år, nya möjlligheter! Välkommen 2009!

Glöm inte att ni är fantastiska!
//Jessica