Sur som en ättika på mig själv att jag ändå rökte en cigg i natt och en i morse när jag vaknade. För att jag inte kände mig själv väl nog för att faktiskt slänga paketet med de sista ynkliga ciggen i... Sur för att jag förhandlade bort logiken med att vara rökfri totalt. Ganska imponerande egentligen hur jag fick till det...
Gaaah, jag är sur för att det inte går att lita på mig själv!!! Och samtidigt skadeglad för att det gick åt helvete. Tråkigt att jag ska straffa mig själv med sådana tankar och känslor. Och varför gör jag det egentligen? Nåväl... Nu finns det inga cigg kvar. Nu jäklar börjar vi igen!

3 rökta det är ändå bättre än 20. Så det så!

Jag är en vinnare!!
På det igen!!!