34e dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Egentligen är allt bra, men jag känner mig lite tagen av värmen. Och då skulle det ju vara gött med en ... NÄE!!! Det skulle vara så äckligt så det finns inte! Om jag blundar och fokuserar mina sinnen på smaken, lukten, känslan i halsen och neröver lungorna skulle jag nästan kunna känna hur illa det vore!

Den här känslan av att det kan vara slut så fort med icke-rökandet - bara genom att röka ett enda bloss. Jag VET att jag skulle åka dit! Jag skulle välja fler bloss. Tankarna är naturliga och de är inte farliga men det farliga är vad jag gör av dem. Ser jag dem för vad de är, tankar, inget annat eller leder de mig in i tankebanor som leder vidare till själva beteendet att röka. Släpper jag taget om tankarna efter att ha noterat/observerat dem, eller spinner jag vidare och låter de slå rot.

Sätter jag ned dem på pränt i loggen och processar dem och står fast vid beslutet och valet att jag är ickerökare om och om igen? Jag känner mig mer beslutsam än på länge. Jag känner inte att jag har något sug efter själva ciggen. Men jag vet att det finns receptorer som skriker efter mat och jag tänker inte mata dem! Då mister de sin kraft och allt blir bättre och bättre.

Kommentarer

Som du säger, ett enda bloss

Som du säger, ett enda bloss och allt flyger åt helvete. Så är det.

Du kommer att klara dig min vän.

Sätt ner allt på pränt och

Sätt ner allt på pränt och läs igenom det nästa gång suget faller på. Läs det om en vecka/en månad/ett år och låt tankarna hjälpa dig i processen ist för att stjälpa dig.
Och det är faktiskt jätteäckligt att röka en varm cigarett när det är varmt ute :)

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se