3 veckor

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Nu är det tre veckor sedan jag vaknade på morgonen, tittade i mitt cigarettpaket och insåg att jag hade en enda cigarett kvar. Jag bestämde mig då för att brygga kaffe och dricka någon kopp kaffe innan jag rökte den där cigaretten. Jag hade under ett par veckor rökt bara bestämda tider och hållit rökningen hemifrån för att få bort en rökarvana hemifrån. Jag tror jag drack den första kaffekoppen och så hällde jag upp en kopp kaffe till som jag tog med ut. Rökte den sista ciggen. Därefter slutade jag cold turkey.

Efterhandsreflektion: Fortsätter jag leva som jag gör just nu kommer jag nog gå in i depression, pga. för lite aktivitet. Men risken för det är minimal eftersom jag börjar jobba på måndag och utöver det har planerat att kunna dra iväg på konserter på Furuvik vilket är familjeumgänge och roligt/givande. Utöver det är det samma slutsats som jag drar som vanligt. Det är konstigt varför det skrämmer en så mycket när man fastnat i rökandet, det där att sluta. Vad är hotet? Varför är det så svårt? För nu på eterhand ser jag inte de egentliga hoten? Nej, jag låg inte och krampade och inga hemska konsekvenser har uppstått. Ja, jag har varit mer humörig, men vet om att det är kortsiktigt, men inget katastrofalt. Betyder bara att det finns en del nya sätt att hantera situationer på som jag behöver få i gång. Beteendeförändring.

Samtidigt är det dumt att glömma hur skrämmande "sluta röka"-fenomenet var innan jag slutade, eftersom det kan göra att man underskattar "ett enda bloss". Ett enda bloss kan få in mig i den där onda cirkeln igen om jag väljer en kortsiktig lösning på problemet framför de bevis jag redan har samlat in emot att "ett enda bloss" skulle kunna fungera. det är prövat och det fungerar inte.

Inleder alltså idag den fjärde veckan. Den första månaden som icke-rökare närmar sig sin ända och jag antar att behovet av att skriva något varje dag kommer att minska och avta. Men jag kommer att fortsätta komma hit för att skriva hellre än att välja att röka. Än så länge kan det nog röra sig om något varje dag.
Min lila vagn med guldkanter, lavendeldoft, vackra dukar på kupébordet rullar på och gnisslar inte alls lika mycket nu.

Kom på det där med Pärleport, Lysande och Gigant. Har inte haft riktig koll på tidpunkterna det gäller för dessa delmål.
Söker man så finner man tänkte jag och sökte och hittade.
PÄRLEPORTEN - 100 dagar rökfri, svarta hålet avklarat, livet leker.
En LYSANDE - 1 år
En GIGANT - dessa fantastiska människor som fortfarande inte har blivit rökare igen efter 1000.

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se