Milstolpe nummer uno.

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Förra veckan efter jobbet tog jag en cigg på balkongen. Den var inte så värst god och jag sneglade på coronaflaskan vi använder som askfat. Den var full av fimpar och äckel. Jag bestämde mig, nu är det nog. Till skillnad från alla gånger jag försökt förut så är jag övertygad om att jag kommer att sluta.
Den stora skillnaden är helt enkelt för att jag vill. Alla andra gånger har det varit halvdant. Nu vill jag ingenting hellre än att sluta röka och att aldrig mer röra en ciggarett, för resten av mitt liv.

Dagarna har gått sakta. Illamående, trötthet, irritation, gråtfärdig, HUNGER!!, tvekan, rastlöshet och otroligt orolig sömn. Jag vet att hur jävliga symptomen vid ett rökstopp kan vara, så är det bara positiva effekter av ditt stopp. Det är bara att bita ihop helt enkelt och ta dag för dag.

Liksom rubriken så nådde jag min första milstolpe idag. En vecka absolut cold turkey. Därför köpte jag mig en ny scarf och unnade mig lite extra mat på jobbet.

Nästa mål är för mig 11 dagar (då mitt längsta stopp är 10)
Jag återkommer då och önskar er tills dess lycka till. ( Abstinensen är en blandning av inbillning, rensning av gifter från din kropp och ett gnutta sug )
Kram.

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se