Femte dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Fysiologiskt sätt - inte så mycket till sug alls! Men i tankevärlden finns tankarna där på att smaka ett bloss (men det skulle inte stanna vid ett bloss). Detta är absolut inte tillåtet, så jag väljer att låta tanken passera för vad den är - just en tanke. Det är mitt val. Jag kan ändra mig om jag så skulle vilja men jag tillåter inte mig själv att göra det, vilket även det är mitt val.

Är på väg hem, efter en halvdag på universitetet och en halvdag i handledning för det praktiska arbetet. Innan och efter har jag för vana att röka. Den vanan gjorde sig påmind. Men det gick bra. Jag är ju här på tåget och luktar inte askkopp! Jag är nöjd med att inte lukta askkopp.

Jag mår bra! Jag har lättare att andas. Jag är faktiskt lugnare i mig själv!! Inte lika spänd och "ångestladdad". Jag börjar däremot fundera på om det har varit ångest (som jag definierat det) eller om det varit - svårt att andas (har numera astmamedicinering - fullt ut) och det faktum att jag rökte trots detta som ger ångestliknande symtom plus ett antal symtom som jag då har kopplat ihop med ångest. Jag mår bättre och det syns vid PEF-mätning också ...

Så här sitter jag på tåget och konstaterar att på femte dygnet trots en sådan där tankemässig "attack" från nikotinkopparna mår jag bra och är både glad och stolt över de rökfria dagar jag har nu. Fyra fulla dygn och snart fyra timmar! Nu tar vi oss igenom den här dagen alla! Eller hur?!!
kram

Kommentarer

Grattis juntro!! Har själv

Grattis juntro!! Har själv fallit o nu börjat om igen! Visst är man mkt, mkt lugnare när man inte röker! Tycker jag märks jättetydlig. Åter igen grattis till oss för vårt nya liv!

Då tar vi o ser till att jag

Då tar vi o ser till att jag "leder vägen" för dig o du jagar mig o ser till att det förblir så?! Kram

I och med att det fortfarande

I och med att det fortfarande enligt min stopptid/räknare är femte dygnet fram till 11.30 på fm, så tänker jag att jag skriver en kommentar på mitt eget inlägg och skriver "Sjätte dygnet" senare, när fem dygn är passerade. Det börjar faktiskt kännas lite lättare nu. Även om det inte varit så ofantligt svårt. Vaknade med tanken: "Nu ska jag gå ut och röka" kort följt av "Nej, just ja, jag röker ju inte längre".
Dessa tankar är nog det som ofta ställer till det för oss efter rökstopp. Inte nog med att nikotinreceptorerna hojtar (om de inte blockeras av läkemedel förstås - måste dock ta reda på vad som händer med det när man trappar ut Champix (nån som vet här?) så har man ju vanor som är förknippade med "cigarette/röka". Tankarna och känslorna har genom alla år påverkats av cigarette/röka. Det tar en tid för dessa fenomen att minska och försvinna.

Triggers för mig är stress, någonting gör mig arg, jag blir ledsen, jag blir överväldigande glad, jag blir orolig, Situationer kan vara att jag tar kaffe, jag har ätit middag/lunch osv. konflikter, studier/prestationer speciellt tentaplugga och presentationer, muntliga delar.

Vad gör jag istället? Är det något jag kan lösa så problemlöser jag kring det. Är det konflikt så går jag ifrån situationen en stund om jag inte kan lösa den direkt på ett sunt sätt. Jag tillåter mig att känna, accepterar att även jag är människa och kan bli ledsen och arg osv. Detta är bara små exempel och det är en process och sker inte över en natt.

Ha det gott. Skriver mer i ett nytt inlägg senare idag.

Så får det bli! Kram!

Så får det bli! Kram!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se