Dag 51 - cold turkey

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt.

Det fanns ingen tid till förberedelse. Förnuftsmässigt har jag varit klar över spelreglerna en sisådär 30 år tillbaka i tiden. Rökare har jag varit längre än så. Men ibland kommer livet i vägen för livet självt. Nu blev jag sjuk och ganska illa dessutom. Den svåra starten i att sluta röka gav sig själv - jag kunde helt enkelt inte. Dubbelsidig lunginflammation och jag klarade inte av att stå upp utan att kräkas. Då röker man inte så mycket. Som en lite sillfilé blev jag dessutom inlagd ett par dagar på SÖS. Knädaller och inte läge for några utflykter till någon röktillåten plats. Vi pratar hissar, hissbyten och låååånga korridorer. Huvudet var ju inte helt påskruvat heller. I min värld skulle jag vilja kalla det för en rekorderlig tjuvstart. Så mycket hjälp från omständigheterna att man kan kalla det för fusk. Nu har det gått mer än 50 dagar och jag känner stor tomhet. Stolt - ja visst, glad - inte särskilt. Men det är dags för förnuftet att styra.

Kommentarer

Jag håller med dig om att

Jag håller med dig om att förnuftet måste vi tillgripa nu
Jag har varit rökare länge men nu får det vara slut

Lycka till !!!!

Jösses vilken historia, men

Jösses vilken historia, men vet du ofta skrivs det mest om det jobbiga som vi går igenom här. Egentligen är det ju en positiv grej att sluta röka, det finns så mycket bra som kommer av det. Så låt oss öppna våra blå och inse att vi är på rätt väg. Hur vi kom dit vi är spelar inte så stor roll.

Och jag glömde, 50 dagar och

Och jag glömde, 50 dagar och du känner tomhet. Välkommen så känner vi nästan alla, det blir bättre

Förnuftet - denna

Förnuftet - denna livräddare!
Och jag tror nog att tomheten går över - alla andra icke-rökare går ju inte omkring och saknar rökning direkt... Ge det ett tag, det blir bättre

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se