Hejsan! Ja du nu har du fixat fem dagar, jag är stolt över dig ska du veta!!!! Det händer mycket i din kropp nu från början, jag kan ju berätta för dig att jag blev förkyld, blödde näsblod, ont i huvudet nös, tungt att andas. Sen var jag såååååååå trött!! Nåja jag hoppas inte du blir sjuk och jag måste än en gång säga vilken kämpe du är fortsätt nu så här en dag i taget, för du har börjat gjort bort det tyngsta. Tvivla inte på ditt beslut nånsin nu att vara tobaksfri!! Peppiskramar i massor från Liselott

tack!..måste säga att det känns bra med alla erat stöd här från sidan!...
ganska konstigt det där egentligen, jag menar, jag mådde verkligen skitdåligt igårkväll/inatt. ont i magen som aldrig förr,låg o frös rejält även fast jag låg ihopknölad under mitt täcke, svettades samtidigt och kände mig allmänt yr..och jag kunde inte sova alls!!..nu däremot,när jag nyss "vaknade" så känner jag mig inte alls som igår..skumt..men men!..
jag längtar till den dagen då allt är över kan jag säga, känns typ som om man ser fram emot sin födelsedag, eller julafton fast 100 gånger bättre! hur länge tar det egentligen för kroppen att få ut allt nikotin-skit?

Snusandet ökar - trots stor ovisshet om riskerna

Snusförbrukningen i Sverige fördubblades från 1970 till 1993. Och har sedan fortsatt att öka, med undantag för siffrorna från 2007 jämfört med 2006. Snusandet står för drygt hälften av all tobakskonsumtion. Den totala snuskonsumtionen under år 2007 räknat i dosor var 190 miljoner (eller 6 162 ton). Det kan jämföras med 220 miljoner dosor (eller 7 186 ton) år 2006. 60 procent av försäljningen bestod 2007 av portionssnus. Nedgången från 2006 till 2007 förklaras med den höjda tobaksskatten.

Swedish Matchs andel av den svenska snusmarknaden var 88 procent i maj/april 2008. Konkurrensen kommer främst från tillverkaren Fiedler & Lundgen, numera ägt av British American Tobacco, som vid samma tidpunkt hade nära 9 procent av marknaden. Tredje största tillverkaren är Gustavus som ägs av Japan Tobacco/Gallaher och som hade lite drygt 2 procent.

Resten av marknadsmarginalen delas av Skruf snus, som till 43 procent ägs av den brittiska tobaksjätten, Imperial Tobacco med fransk-spanska Altadis, vidare House of Prince, numera ägt av BAT, samt regionala småbolag. Dessutom säljer BAT snuset Lucky Strike i Sverige. Philip Morris köpte 2006 den lilla snustillverkaren Rocker Production AB i Arvika, som hade 0,1 procent av marknaden. Efter ett par års produktutveckling började snus levereras i juni 2008.

19 procent av den manliga befolkningen mellan 18 och 84 år snusade dagligen år 2007 och 4 procent av kvinnorna, enligt Folkhälsoenkäten 2007, Statens folkhälsoinstitut. 1,1 miljon svenskar använder snus, enligt Temo. 900 000 snusar dagligen. Kvinnorna som snusar dagligen eller då och då var 200 000 år 2007. Antalet kvinnor som använder snus har tredubblats de senaste tio åren.

Andelen dagligsnusare av båda könen minskar med stigande ålder. Högst är den i åldersgruppen 18-29 år. (Se statistikavdelningen.)

Anledningen till att snusandet ökar i Sverige är att bruket spridit sig upp i samhällsklasserna och blivit trendigt. Det är accepterat bland direktörer, advokater och i andra högavlönade och välutbildade grupper. Före 1970-talet var det mest medelålders och äldre män i de lägre socialgrupperna som snusade, medan de bättre ställda och välutbildade rökte.

Enligt Folkhälsoenkäten 2007 var en femtedel av snusarna (22 procent av kvinnorna och 32 procent av männen) före detta rökare som övergått till snus. 43 procent av snusarna hade aldrig rökt (46 procent män, 24 procent kvinnor), 9 procent var förutom snusare även dagligrökare (män 9, kvinnor 15 procent), medan 24 procent var tillfällighetsrökare (män 23 och kvinnor 32 procent).

Många uppfattar snuset som det minst onda av två onda ting, men det råder stora oklarheter om hur regelbunden snusanvändning påverkar hälsan. De flesta folkhälsoexperter anser därför att snus inte är lämpligt att rekommendera som rökavvänjningsmedel. Försiktighetsprincipen bör gälla.

Förhöjd risk för bukspottkörtelcancer
Flertalet av de studier av snusets hälsoeffekter som genomförts i Sverige har varit inriktade på cancerriskerna, bl a beroende på förekomsten i snuset av de cancerframkallande ämnena nitrosaminer. I Sverige har cancersambanden inte ansetts entydigt bevisade. I studien Hälsorisker med svenskt snus, som offentliggjordes 5 december 2005, konstaterade en grupp forskare på Karolinska institutet att även svenskt snus kan vara cancerframkallande. Analyser av ett stort antal internationella studier som forskargruppen gjort talar för ett samband i första hand med cancer i bukspottkörteln.

Norska och amerikanska forskare har i en studie som omfattar 10 000 män, och som publicerades 2005, funnit att risken för cancer i bukspottkörteln ökar med 60 procent hos snusare. Deltagarna har använt fuktigt snus av svensk typ.

Viss risk för läpp- och munhålecancer finns också. Internationellt har man kunnat konstatera att utländskt snus och tuggtobak av olika slag kan framkalla sådan cancer. Det förekommer t ex i Indien och Sydostasien. Mängden nitrosaminer är betydligt större i tobaken där än i fuktigt svenskt och amerikanskt snus. I en svensk studie som inleddes redan 1973 och som följts upp vid Odontologiska institutionen vid Karolinska institutet i Huddinge har något samband mellan slemhinneskador av snus och cancer eller överhuvud taget mellan snus och muncancer inte kunnat påvisas. Studien publicerades i International Journal of Cancer i juli 2006 (på sidorna 392-397).

­- Den observationstid vi haft på oss i Sverige är för kort. Man kan inte vänta sig att vi ska kunna utvärdera det svenska snusets cancerframkallande effekter förrän tidigast någon gång in på 2010-talet, säger läkaren Gunilla Bolinder vid Karolinska universitetssjukhusets medicinklinik. Hon forskar i snusets effekter på blodkärl och hjärta vid långvarig användning.
Sedan 1979 är det svenska snuset ofermenterat, ojäst. Mörk, rök- eller lufttorkad tobak mals vid tillverkningen, smakämnen tillsätts, tobaken blandas med salt och vatten och värmebehandlas. Det gör snuset fuktigt och skiljer det från det torra internationella snuset och tuggtobaken.

Tack vare den metoden blir mängden nitrosaminer mindre än i jämförbart snus. Trots det finns det bortåt 1 000 gånger mer än i de matvaror som vi vet innehåller nitrosaminer, t ex skinka och bacon.

För att säkerställa vetenskapliga bevis för riskerna med ett ämne krävs att forskarna kan följa en stor grupp människor under många år för att se hur många som blir sjuka eller får skador, s k epidemiologiska studier.

Liksom rökning ger snusning genom exponeringen för nikotin en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Man vet ännu inte om detta med tiden medför bestående förhöjt blodtryck med skador på hjärta och kärl, men man har spekulerat i om den ökade belastningen på hjärtat ökar risken för rytmstörningar och plötslig hjärtdöd.

Större dödlighet bland snusare
Gunilla Bolinder upptäckte en överdödlighet bland snusare när hon studerade registren över en mycket stor grupp människor. Det gällde 135 000 byggnadsarbetare som under åren 1971-1974 hälsoundersöktes av Bygghälsan och då även tobaksbruket noterades.

Dödligheten visade sig vara större hos snusare i alla åldrar än hos dem som inte alls använde tobak, men störst var den hos rökarna.

I en annan studie där drygt 97 000 byggnadsarbetare ingick visade det sig att rökarna genomgående hade den sämsta hälsan. De hade fler symtom från olika organ och var oftare sjukskrivna.

Förtidspensioneringarna var däremot jämt fördelade mellan snusare och rökare. De var 50 procent vanligare än hos icke tobaksbrukare.

Högt blodtryck var vanligare hos snusare över 45 år jämfört med icke brukarna medan lågt blodtryck visade sig vara vanligast hos rökarna. I gengäld drabbas dessa tidigare av åderförkalkning. Effekterna av åderförkalkning täcker ett brett register från hjärtinfarkt till impotens. Kroppsvikten var genomgående lägre hos rökare än hos både snusare och de som inte alls använder tobak.

Ökad risk att dö vid hjärtinfarkt
De forskningsresultat som finns hittills tyder på att risken för att snus utvecklar hjärt- och kärlsjukdomar är liten. Något samband med t ex stroke har inte kunnat påvisas. Däremot är snuset en belastning och en risk, för den som redan fått en hjärt- och kärlsjukdom, har högt blodtryck eller diabetes, säger Gunilla Bolinder.

- Till patienter som haft hjärtinfarkt bör läkarna säga att nikotin drar ihop blodkärlen, ökar puls och blodtryck och att det vid en kärlkrampsattack finns större risk för en ny hjärtinfarkt.

Enligt rapporten Hälsorisker med svenskt snus ökar snusandet inte risken för hjärtinfarkt eller stroke. Däremot är risken större för en snusare att dö om han/hon drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.

En studie vid Huddinge universitetssjukhus 2003 visade att blodkärlens förmåga att utvidga sig nästan halveras hos personer som fått i sig snus. Att blodkärlen förmår utvidga sig är viktigt vid t ex ökade fysiska ansträngningar då hjärtat snabbare måste pumpa ut blod i kroppen. Studien visade också att både blodtryck och puls ökade.
Det är mekanismerna i de endotelceller som bildar en tunn hinna på insidan av blodkärlen som påverkas. Det är de cellerna som får blodkärlen att vidgas eller dra ihop sig. Sådana störningar kan leda till hjärtinfarkt. Därför avråder de båda forskarna, Stefan Agewall och Morteca Rohani, från att använda snus, även om det är mindre riskfyllt än cigaretter i andra avseenden.

En svensk studie från 2005 visade att en veckokonsumtion av fem dosor lössnus eller mer klart ökar risken för typ 2 diabetes. Risken ökar stegvis för varje ytterligare dosa som förbrukas. Vid fem dosor mer än fördubblas risken, med sex dosor nära fyrdubblas den.

Snus en fara för foster
Gravida kvinnor bör undvika snus. Man vet att nikotinet fritt passerar över till fostret och påverkar de flesta organsystemen i kroppen. Risken för lägre kroppsvikt vid födseln, för tidig födsel, plötslig spädbarnsdöd och långsammare intellektuell utveckling hos barnet kan bli resultatet.

En svensk studie som publicerades i nummer 3 av Läkartidningen 2005 visade att snusare, som inte hde varit rökare, hade dubbelt så stor risk för övervikt och fetma som de som aldrig använt tobak. Ex-rökare, oavsett snusbruk, hade också ökad men något lägre risk för övervikt/fetma. I studien relaterades tobaksvanor till kroppsmasseindex, BMI, hos 1 782 svenska män.

Gunilla Bolinder är medicine doktor och specialist på njur- och invärtes sjukdomar. Hon disputerade i september 1997 på en avhandling om snus. Den heter Long-term Use of Smokeless Tobacco, Cardiovascular Mortality and Risk Factors. Avhandlingen har en sammanfattning på svenska och kan beställas från YMT, Yrkesföreningar mot tobak, telefon 08-669 81 58. Priset är 50 kronor.

Se också: Vårt älskade snus av Gunilla Bolinder, Forskning och Framsteg, nummer 2/94. Smokeless Tobacco Use and Increased Cardiovascular Mortality among Swedish Construction Workers av Gunilla Bolinder, Lars Alfredsson och Anders Englund, American Journal of Public Health, Mars 1994, Vol. 84, nummer 3.

Studien från Huddinge universitetssjukhus publicerades i Journal of Internal Medicine 2004; 255:379-383 under titeln Oral snuff impairs endothelial function in healthy snuff users. Författare är Morteca Rohani och Stefan Agewall.

Uppdaterad 4 juni 2008