Sammanfattning av dygn 1 till 9!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Satt och tittade lite i min privata dagbok på datorn. Så här kommer en sammanfattning av mina första nio dagar. Det är inte så långt tror jag så här innan jag skrivit ned det. Men det kan ju vara bra att ha även de dygnen representerade i något inlägg här.

Dagen D - Det första dygnet: Jag hade läst de förberedande delarna av boken Sluta röka och snusa på fyra timmar. Det var dags. Utöver det hade jag snabbrepeterat Äntligen ickerökare av Allen Carr. Den största motivationen till mitt rökstopp var och är min hälsa. Pappa dog i KOL tidigare i våras och blev inte 67 år (i somras skulle han bli det). Jag hade den här veckan en rejäl förkylning med väldigt mycket problem med andning/luftrör. Minns att jag drog ut på rökstoppet till kl 9 genom att jag rökte allt som gick att röka innan jag slutade, dvs. jag rökte även upp rökbara små fimpar. Det var midsommarafton och min sista morgon som rökare. Första kvällen som rökfri slutade i ett bråk mellan mig och min man. Tur nog förstod maken vad det handlade om till slut och lyckades lugna situationen. (Jag kan ha ett redigt humör uppenbarligen ;))

Dagen efter blev känslor temat för det jag skrev om. Hanteringen av känslor. Så fort jag var minsta lilla frustrerad skrev jag några rader - menlösa - men antagligen viktiga för att hålla ut.
Det tredje dygnet diskuterade jag en del kring min dragning till att provocera fram situationer som jag inom mig visste skulle kunna ge mig potentiella situationer att misslyckas på. Insikten om att jag inte tillåter mig att lyckas med rökstopp för att jag är rädd för att misslyckas fem månader eller liknande senare. Min slutsats var att om jag inte ens försökte hålla ut, utan försökte provocera fram misslyckanden tidigt, så gav jag inte mig själv chansen ens att lyckas. Dömt att misslyckas. Det bestämde jag mig för att det var alldeles för elakt av mig att behandla mig själv på det sättet. Så jag bestämde mig för att leva i stunden, nuet och vara glad för rökfrihet här och nu, se mig som ickerökare i stunden.

Det fjärde dygnet hade jag terapi hos min terapeut. Vi summerade terminen (jag går egenterapi för utbildningens räkning då det är obligatoriskt - men det är otroligt nyttigt). Alltså vi summerade terminen, allt jag hade varit med om och hanterat och orkat med under hela vårterminen vilket faktiskt visade sig vara i det närmaste omänskligt mycket på en gång för en människa. Jag har klarat det och faktiskt kommit igenom det rimligt hel med framtidshopp/tro utan att dala ned i alltför mycket nedstämdhet eller liknande. Det var nyttigt.

Det femte till nionde dygnet kändes ändå ganska högtidliga. Jag vill minnas att jag hade ett antal jobbiga timmar på det sjätte dygnet och några skrattretande impuls-tankar och situationer där ... Tankar som "du kan röka nåt bloss, det gör inte ett dugg." och situationer där jag råkade gå förbi helt oförstörda och HELA cigaretter som jag såg på marken vid busshållplats eller liknande. Dvs. cigaretter som någon hade tappat. Helt knepigt. Men jag lyckades passera dem utan att agera på impulserna och det är styrka.

Kommentarer

resterande dagar finns att

resterande dagar finns att läsa på loggen --- tionde dagen och framåt, det jag har skrivit.

Wow. Jag blir mållös av någon

Wow. Jag blir mållös av någon anledning. Kände med dig i det du skrivit. Är det OK om jag snor idén att skriva av sig på datorn... ? :)

Starka känslor i det du skriver men det är väl så när man slutar röka.

Stor Kram!
Hälsning Sandra

Jag skulle rekommendera att

Jag skulle rekommendera att starta upp en dagbok med lösenord eller så på datorn ...för att skriva privat.

Många av mina misslyckade

Många av mina misslyckade försök har börjat med övertygelsen att jag nog kan röka en eller ett par cigaretter och sedan gå tillbala till att vara icke-rökare igen. Det har bara lett till att jag börjat smygröka, i början med några dagars mellanrum, men snart nog dagligen och varje stund jag är för mig själv. Till slut erkänner jag och går tillbaka och blir officiell heltidsrökare igen.

Allen Carr skriver några rader i sin bok om just smygrökaren, ord som avslöjar vad det handlar om och vad som händer: Ord som har bitit sig fast i mig eftersom jag kände igen mig i dem.

Det värsta med smygrökning är att det förstärker rökarens vanföreställning om att tvingas försaka någonting. Samtidigt leder det till en allvarlig förlust av självrespekt. En annars hederlig människa kan tvinga sig själv att föra familj och vänner bakom ljuset.

Vi är inte sjukare än våra hemligheter.

Ja jag vet om dessa rader i

Ja jag vet om dessa rader i Äntligen icke-rökare! Så sanna rader!

Juntro! Spännande att läsa om

Juntro!
Spännande att läsa om din resa, det finns så mycket i den . Tack för att du delar med dig!
Läser extra noga - om dygn 5-9 - eftersom det är precis där jag är nu! Man är ju ganska självisk som "slutarökare" - suger åt sig som en svamp av det mesta. Tänker att ditt jobbiga dygn sex kanske jag upplevt idag o att jag får vara lite ifred imorgon o pusta ut från herr nikotins attackerande en liten stund!
"nu"

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se