det elfte dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Det känns lite svårt att avgöra om jag är röksugen eller inte idag. Egentligen är jag ju inte röksugen (fysiskt) utan mer spänd och stressad av en orsak. Det känns mindre bra. Min hjärna blandar dock ihop stresskänslan, med röksug av någon anledning. Det är väl antagligen så den har associerat ihop det i flera år. Men jag är medveten om det nu ... ;-)'

Jag vet innerst inne att jag inte vill röka, men det verkar svårt att riktigt förstå. Men jag försöker förstå och ...
röker .... det gör jag inte under tiden!

--- timmarna går och jag håller ut - surfar på vågen - och har lite ögon- och tankekontroll. Accepterar det som inte går att förändra och förändrar det jag kan - och försöker stanna här och nu, medvetet närvarande.

Jag kan inte förändra att jag någonsin rökte, för det är redan gjort, så jag får acceptera att det är så. Jag kan förändra reaktionen på det - dvs. inte tillåta mig att falla för frestelsen att välja att röka. Välj att låta bli cigaretterna. Dagen idag har jag känt mig spänd och stressad. Men jag har VALT att inte röka! Och jag har VALT RÄTT!!

Kommentarer

Hej juntro! Förstår precis

Hej juntro!
Förstår precis vad du menar - är precis i samma läge. Tänker hela tiden att det är inget som blir bättre av att röka. Hamnade i en stressande situation jag måste ta tag i. Det är inte lätt att dela sig i två delar, en röksugen del och den som säger att du får ta tag i detta - INGET BLIR BÄTTRE AV ATT RÖKA, TVÄRSOM! Låt mig vara ifred förbaskade nikotinelände - jag har annat att göra! Försöker jag tänka just nu... Men många gånger har ju ciggen kommit först - SLUT MED DET NU - STÅ FAST VID DITT BESLUT! Att röka är nu inget alternativ.
"nuelleraldrig"

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se