Steg ett avklarat

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Så var då första steget mot en Dalslandsklassiker avklarad, 57 km MTB-cykling. Tog mig 4 timmar och 3 minuter, drygt en timme längre än beräknat. Orsaken är 2-3 trasiga revben som gör ont när man tar djupa andetag eller cyklar i terräng. Veckan före Dalslands XC var jag ute i skogen och tränade när olyckan var framme. Flög över styret i en nerförsbacke och landade med bröstkorgen på en sten. Kände direkt att det var något som gick sönder. Men men, det läker ju nån gång och loppet är avklarat. Nu är det dags att börja tänka på Kanotmaraton i augusti, 55 km långt :-)

Åter igen så kände jag efter ett långlopp att jag var extremt röksugen. Var ju likadant efter Vasaloppet. Kan det vara för att lungorna jobbat så länge under hög belastning och därmed blivit av med en del gammal skit att kroppen känner att det behöver fyllas på? Eller är det belöningssystemet som spökar fortfarande?

Kommentarer

Det där är absolut

Det där är absolut belöningssystemet. Minnet av hur gott, läs stor lättnad, det var efter ett antal timmar och stor prestation, att få röka. Det är ju det här som är missbruket, hjärnan lurar oss att tro saker som inte är sanna. Låter kul med Dalslandsklassikern, men var försiktig. Ha det....

Heja, Grafikern! Vurpa i

Heja, Grafikern! Vurpa i skogen med knäckt revben och sedan en sådan prestation! Är du stålmannen, eller? Röksuget är sista rycket av nornikotinet, innan din lever har lyckats bryta ner det, sedan är det lugnt, nja, betydligt lugnare iaf om du inte är så dum som jag var att sätta ett slutdatum för rökstoppet, för då får du omförhandla. Fortsätt att rapportera från motionsfronten, jag tycker det är uppiggande läsning.

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se