Viktigt meddelande till användare av Sluta-Röka-Loggen!

Sluta-Röka-Loggen kommer att stängas ner fredagen den 29 november. Ingen information kommer att sparas. Se därför till att själv spara den information du vill ha kvar. Vi ser över möjligheten att lansera ett nytt forum via www.slutarokalinjen.se för dig som vill diskutera tobaksstopp. Mer information kommer framöver!

Varmt tack för de inlägg, kommentarer, det stöd och den uppmuntran som du gett andra genom åren!

Nedstämdhet...?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Är inne på tredje dagen nu... Det är inte ens lång tid utan, men känns som en evighet för mig. Denna berg och dalbana var jag inte beredd på, de första veckorna ska ju vara kritiska har dem sagt...

Jag känner stundvis meningslöshet. Igår var tufft, idag likaså. Jag känner mig oerhört nedstämd och väldigt ledsen. Det är som en sorg! Igår kväll tänkte jag unna mig en öl, det struntade jag i för jag kunde ändå inte ta en cig.. (Det är i och för sig bra..) Sedan tänkte jag sätta på en film på mobilen, men avstod för att jag alltid brukar sitta på balkongen och röka då. Sedan tänkte jag spela ett spel på mobilen, men avstod för att jag även då brukar ta en cig. Sedan tänkte jag läsa en bok, tidningen, m.m. men avstod.

Till och med middagen avstod jag från igår för att jag ändå inte får röka efteråt.

Jag blir så frustrerad över att rökningen faktiskt hade en sån stor del av mitt liv, det som jag så länge förnekat! Sedan kom tankarna på allt annat då jag brukar ta en cig, faktum är att jag älskar att röka. Samtidigt som jag vet att endast beror på ett beroende. Det är ingen genuin eller ömsesidig rökning om man säger så.

När jag är ledsen, glad, har tråkigt, studerar, har rast, pratar i telefon, efter att jag har ätit, när jag läser bloggar, tidingar och böcker, på somrarna när det är skönt ute, på uteserveringar, på fester så har jag sedan jag var 14 år alltid tagit en cigarett..... På något sätt känns allt det meningslöst!

Rökningen har alltid varit en del av hela mitt vuxna liv och jag vet helt enkelt inte hur man lever utan det. Hur tragiskt låter inte det?

Nämnde jag att jag är gnällig med? En riktig bitterkärring har jag blivit! Jag brukar aldrig gnälla annars. Tur väl är, så är jag medveten om det och kan hejda mig samt be om ursäkt.

Jag antar att jag är mer benägen att vara nedstämd än andra, då jag också har PTSD efter att ha blivit utsatt för ett allvarligt brott för två och ett halft år sen. Rökningen blev en del av min terapi. MEN! Allt detta gör att jag än mindre vill börja röka igen. Detta kommer att gå över, det vet jag! Och att börja om från början och gå igenom allt detta igen är det sista jag vill. Att ha gått igenom helvetet hur jag mådde för två år sen känner jag ha hjälpt mig nu. Jag vet att de värsta dalarna kommer att gå över. Ens mående kommer att bli bättre, så länge man kämpar sig igenom det.

Förresten, fasen vad skönt det är med denna blogg!! Att läsa om alla andras erfarenheter och få pepp från andra. Och att bara få skriva av sig, det hjälper!

Kommentarer

Usch Att du ska behöva känna

Usch Att du ska behöva känna så. Men som du säger borde de gå över. Ge inte upp Jezzz! Utan ta en timma, en dag i taget! Hur du nu sj känner. Ibland när de känns riktigt tufft kan de kännas lättare att ta endast h för h.

(Om ja bara grejar en h till, o så en till. Ja är stark! Ja fixar en h till!)
Så kör man så tills dan gått. Försöker sj den metoden.

Tack Erik! Det är nog bättre

Tack Erik! Det är nog bättre att tänka så än att tänka så långt fram i tiden. :)
Hur går det för dig?

Förstår hur du känner!

Förstår hur du känner!

Men...Om du nu har bestämt att det är slutrökt för din del så skriv ner en lista på fördelar kontra nackdelarmed rökning.
Ta fram listan så fort du blir röksugen och påminn dig själv om VARFÖR du vill sluta! Det är bara du som vet dina motiv och det håller inte i längden om du inte gör det för din egen skull.
Istället för att tänka att du inte får så tä'nk att du inte vill!! Och att det är skönt att slippa!

Enda anledningen till att man fortsätter är ju för att vi är nikotinister!

Tänk vilken frihet du får när du inte behöver röka! Du slipper sitta och vänta på att bion ska ta slut, middagen ska ta slut eller vad det nu är du gör. För vad gör rökaren? Sitter och väntar på att få gå ut och röka!
Är rökaren nånsin närvarande i nuet? Nej, han/hon väntar och väntar hela tiden på rökpausen....

Ge inte upp nu, den värsta abstinensen är över efter tre dagar! Lycka till!

Tredje dagen är ju klart

Tredje dagen är ju klart värst... Nu blir det bara lättare, jag lovar. Inte alltid lätt, men mindre omöjligt :) Jag kände precis sådär och nu har jag varit rökfri länge.

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se