Ulven på besök

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Idag kom har på besök. Ulven i fårakläder.

Som en blixt från klar himmel byttes styrkan i att sluta ut mot viljan i att röka.

Jag försökte skaka av mig djävulen på väg hem från spårvagnen. Jag mumlade att jag hatar honom. Rabblade ramsor som hans död och utförde mental voodoo på idioten i min hjärna.

Det var den längsta promenaden jag haft från vagnen. Men död var fanskapet efter en tallrik soppa hemma och jag- jag kände mig starkare än någonsin som stod emot.

Men jag håller hädanefter ögat lite extra öppet för det rara fåret- "viljan". Man vet inte när det byter skepnad igen. Och då- då kommer jag stå beredd med hela mitt kavalleri!

Kommentarer

Där får man se upp! Typisk

Där får man se upp! Typisk beroendebeteende att omfunktionera sitt beslut och intalasig att man egentligen inte alls ville / behöver sluta. Att man är en fri människa och kan göra som man vill - alltså röka i det här fallet. Ha, ha, ha, skrattretande om det inte vore så sorgligt. Men är du riktigt säkert att du inte vill röka längre, åtminstone inte den närmaste veckan eller vad du nu har satt som preliminär slutpunkt? Om inte så kan du göra dig beredd på ett antal överraskningar.

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se