Varför gör jag det?

Igår rökte jag 12 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag har velat sluta röka sen dag 1. Men av någon konstig anledning springer jag till affären och köper paket-cigg ändå. Jag har slutat en gång tidigare och då höll det i två veckor, jag tyckte det var hur enkelt som helst men till slut trillade jag dit igen. Det som jag tycker är svårt är när jag ser andra röka, då känns det som att jag försakar någonting. ''Varför får han/hon och inte jag''? ''Det måste vara gott med cigg därför existerar det så många rökare!''. ''Det är fint att röka därför gör så många andra det!'' osv. Det är sådana tankar som hindrar mig från att sluta röka. Själva beroendet finner jag som obefintligt. Att inte köpa cigg och att inte stoppa cigaretterna i käften på mig klarar jag lätt som en plätt men de onda tankarna som uppstår när jag får slut på cigaretter och jag har funderingar på att inte köpa, dessa tankar måste jag kunna hantera.

Jag tror inte heller på att man blir nedstämd och arg om man inte får röka. Nedstämdhet, aggressivitet, sorg, depression, rastlöshet och hopplöshet botas inte av cigaretter. Dessa känslor får både icke-rökare som rökare erfara nästintill varje dag. Skillnaden är att rökaren tror att dessa känslor botas av nikotin medan icke-rökaren kanske tar en promenad, skriker så det ekar, pratar högre, sparkar omkring sig, går och lägger sig, smäller igen dörren eller bara står eller sitter still och tänker. Alla dessa symptom som icke-rökaren får är naturliga. Vi beter oss på ett annat sätt när vi känner oss ledsna, arga eller känner hopplöshet. Men vad rökaren gör är att strunta i sina känslor och vill inte ens bete sig naturligt eftersom han/hon tror att dessa symptom orsakas av brist på nikotin. Om det hade varit på det viset så skulle icke-rökare aldrig känna dessa symptom eftersom de inte har nikotin i blodsystemet för att känna att de måste fylla på när det minskas.

Slutresultat: Känslor har inget med nikotin att göra. Dessa känslor får man vare sig man är rökare eller icke-rökare och känslorna ebbar ut så småningom vare sig man stoppar en cigg i käften eller om man avstår från det.

Ibland ligger jag och funderar på varför jag rökar, vad får jag för nytta utav rökning. Jag vill helst inte tänka på alla negativa effekter som man får av rökning men på de nyttigheter som rökningen ger , och hur mycket än jag tänker kommer jag inte på nåt positivt, jag försöker hårt för att komma på en enda positiva effekt som rökningen ger men det finns absolut inga alls. Vissa påstår att det är gott med nikotin, men då vill jag ödmjukt fråga dessa vad nikotin ger för smak? Det är inte sött, surt, salt. Det smakar BESKT! Och vem på denna jord tycker om sånt som smakar beskt? Andra vill lyfta fram den sociala biten med rökning. Men om det är socialt med rökning, varför i hela fridens namn rökare man de flesta cigaretterna i sin egen ensamhet? Och de som påstår att det är socialt med rökning vill jag säga; Betrakta två individer som står och rökar och ser ut att behandla en trevlig diskussion med var sin cigg i handen. Sen inbillar du dig att de håller i två pinnar istället för cigaretterna och som de då och då petar sina tänder med; kommer dessa individer inte att ha en lika trevlig stund och diskussion?

Jag tänker sluta röka 01/09/13. Inte en enda cigg till. Jag tänker inte ens feströka. Jag gör inte detta på grund av pengar eller hälsa men endast för att jag inte vill vara beroende av något. Jag vill ha kontroll. Jag skulle aldrig tillåta någon annan kontrollera mig, varför ska jag låta cigaretterna göra det?

Kommentarer

Det var tänkvärd läsning!!

Det var tänkvärd läsning!! Tack storrökaren!! Det stämmer ju klockrent att man tror att man måste röka för att dämpa ångest/ilska/glädje/oro med en cigg. Men känslorna dämpas ju inte och känslorna finns ju kvar även om man inte röker!! Tack för insikten!! Lycka till med rökslutet 130913!! Ser fram emot att följa dig här!!!

Sportbilen: Jag tackar för

Sportbilen: Jag tackar för uppmuntran. Jag har varit rökare i ca 6 år och har aldrig tyckt om att röka men märkligt nog så gör jag det ändå. Först funderade jag på att sluta röka 1/1/2014 men jag insåg ganska snabbt att jag redan vid blottaste tanken vill komma med undanflykter och det är inte bra. Varför just då men inte nu? den frågan ställde jag mig direkt när jag ville skjuta upp datumet. I natt är sista natten jag rökar och jag håller mig vaken till klockan 7 på morgonen och endast funderar på hur det smakar när jag röker nu under natten, varje bloss jag tar tänker jag på hur det smakar, hur det känns osv. Detta gör jag för att stilla min nyfikenhet om det mot all förmodan skulle visa sig att jag blir nyfiken på ciggareter igen efter en eller flera veckor. Då kan jag stanna upp och fundera på hur det smakade och hur det kändes den natten när jag stod där och tog bloss efter bloss. Eftersom rökning är en vana så tänker vi oftast inte när vi rökare och av alla cigaretter vi röker under en dag kommer vi endast ihåg en försvinnande del av alla dessa cigaretter som vi rökt. Jag var på väg hem från krogen en natt och hade en cigg i käften men inte stoppar det mig från att tända en ny cigarett och försöka stoppa även den i käften. Jag brände mig den natten på fingrarna. Jag förstår att det låter för otroligt för att det ska vara sant men jag glömde helt att jag redan hade en cigg i käften och jag skyndade mig för att tända en ny. Jag kan väl skylla på alkoholen för att känna mindre skam. Det jag vill komma fram till är att vi är inte medvetna om alla cigaretter vi röker under en dag för att inte prata om veckor, månader och år.

Jag har endast funderat på cigg hela kvällen och natten. Jag har försökt komma med alla slags ursäkter medvetet för att fortsätta röka men samtidigt har jag försökt argumentera mot alla ursäkter. Detta är bra tycker jag för att efter man slutat röka så kommer man medvetet eller omedvetet komma med ursäkter, allt för att fortsätta röka och jag tror att det blir lättare att stå emot om man har ett svar på varje ursäkt som man kommer på. Några ursäkter som jag haft länge är :'' Alla andra rökar ju'' '' det måste vara gott'' '' Det är fint att röka'' osv.

Till dessa tankar vill jag svara: Vill jag ta spruta om alla andra gör det? absolut inte! Vill jag ta heroin om alla andra gör det? Absolut inte! Vill jag sniffa om alla andra gör det? Absolut inte! Men varför vill jag röka då bara för att andra gör det? Jag kommer att fortsätta skriva av mig. Jag hoppas att det finns flera individer som har samma tankar och känslor och vill dela med sig tips och råd eller bara skriva av sig och uppmuntra varann. Alla vi som är registrerade eller tittar in på den här sajten, gör det av en anledning och det är att vi vill bli av med nikotinberoendet men många av oss vågar inte ta steget. Kom gärna med feedback men också tips och råd alla som deltar här. Ingen rökare vill röka och det är ett som är säkert och om någon mot all förmodan säger det motsatta, nämligen att han/hon vill röka så tror jag inte ett dugg på det men om det finns någon som vill övertyga mig att de vill röka så kan de bevisa det genom att önska och uppmuntra sina barn, släktingar och vänner att börja röka. Ingen rökare vill att deras barn ska börja röka därför att de älskar sina barn och vill de allt väl. Med andra ord erkänner de att cigg är inget att ha. Jag avslutar med ett citat: '' VARFÖR GÖR JAG DET JAG INTE VILL GÖRA MEN GÖR INTE DET JAG VILL GÖRA?''

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se