Nej tack, jag röker inte!

Jag känner en gnagande liten oro ibland då och då... Konstigt kan man tycka när det gått så pass lång tid... Till exempel kan fredagssuget komma över mig nåt alldeles kolossalt. Känner på nåt sätt att jag förlorat något när jag inte kan belöna mig med cigg. Sedan skulle jag inte vilja röka egentligen, för jag vet att det skulle smaka skit och inte ge mig någonting. Då skulle jag sitta efteråt och känna mig ännu mer tom.
Nä, det är nog helt enkelt känslan av att inte veta hur jag ska belöna mig. Förut var det så självklart att ta en cigg så fort man hade klarat av nåt, de flesta av de kopplingarna har jag brutit men en del sitter kvar. Fredag=cigg, sol=cigg, semester=cigg.
Imorgon ska jag på semester tillsammans med en vän, detta har jag varit orolig för... Självklart ska det bli fantastiskt kul men ska jag klara härliga uteserveringar, goda drinkar och en väninna som nog innerst inne skulle önska att jag kunde feströka...? Måste öva mig på frasen -"Nej tack, jag röker inte!"
Antar att när alla dessa situationer har gåtts igenom tillräckligt många gånger utan cigg är väl de kopplingarna också borta...
Ha en trevlig rökfri Valborg alla duktiga kämpar!!!!

Kommentarer

Är ditt resesällskap rökare?

Är ditt resesällskap rökare? I så fall förstår jag din oro. Själv var jag utomlands 2 veckor, men mitt sällskap rökte inte, så det gick alldeles utmärkt. Håller tummarna för dig! Fortsätt träna på frasen "Nej tack, jag röker inte" så går det säkert bra.

Åh Jezz!! Precis så är det,

Åh Jezz!! Precis så är det, du satte fingret på det flera av oss känner!! Jättebra skrivet och såå himla träffsäkert. Men vi kommer klara alla prövningar för vi ska lära oss en fras utantill, som vi kommer använda riktigt mycket. Nämligen: Nej tack, jag röker inte! Ha en fantastisk valborg och semestern kommer du klara galant! Du är bäst!!!!

Kära Jezz, Du sade de riktiga

Kära Jezz,

Du sade de riktiga orden. Precis så känner jag mig. Ingen belöning för något. Ingen punkt i tillvaron när man kan avsluta något, saker blir liksom "hängande". Och det känns för mig som; komma hem=cigg, pluggat färdigt=cigg, håller på att plugga men behöver paus=cigg osv. Så fort man gjort nåt klart....

Vi slutade samtidigt du o jag o jag säger som du att det är konstigt att man fortfarande kan längta nåt fruktansvärt. Märkligt, men som du säger så kan inte heller jag tänka utsätta mig för pinnen igen.

Inför semestern så tror jag att du alldeles säkert klarar av det, din väninna kommer att vänja sig snabbt vid den nya situationen.

Jag var nyss också på resa, och på 50-års kalas, och bodde även med min mor som röker inne hos sig (89) och vi klarade det min make o jag utan problem, det var inge alls svårt!

Bara känn som hittills, du röker ju för fan inte! Du kan inte göra det för någon annans skull!
Trevlig rökfri resa! Och tänk vad pengar du sparar också!

Även dessa små ögonblick av

Även dessa små ögonblick av önskan och saknad kommer att försvinna med tiden. För mig kan de fortfarande dyka upp då och då men de försvinner efter bara några sekunder.
En gång rökare, alltid rökare - MEN för min del en rökfri rökare!

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se