Veckan har passerat

Humör nu: Ganska bra.

Alltså, jag får registrera mitt humör som "ganska bra" trots att jag mår bra ur rökfrihetssynpunkt. Det är morgon och jag har sovit för länge. Sånt är aldrig bra. (läs - mornar är aldrig bra). Men jag är nöjd´. Mätaren visar äntligen på över en vecka. Det är den åttonde dagen, Jag hoppas att det ska innebära att jag når den första platån idag eller inom några dagar. Att den akuta abstinensen är över och att det riktiga arbetet, med upprepning och uthållighet, tar vid. I början är det ju bara att krampaktigt följa med. Hålla ut, hålla fast. Det är inte det egentliga arbetet med att bli och förbli rökfri - men en tid som tar så oerhört på krafterna att man riskerar att ha inget kvar när röksuget sätter in senare.

Jag tänker fortfarande på cigaretter nästan hela tiden, kan inte släppa tanken för ett ögonblick. Gör jag det blir jag inom 10 minuter övveraskad av att jag inte röker - och gruuuvligt besviken. Men det kommer fler ögonblick. Livet är fullt av dem, det gör inte så mycket att den senaste tidens ögonblick varit överfulla av tankar som Jag ska inte röka. Jag har slutat röka. Jag vill röka. Jag ska inte röka. Röker inte jag? Fan... Det kommer fler ögonblick, och just nu mår jag faktiskt ganska bra mitt i tankarna.

Rökslutargrupp idag. De andra ska ha slutat igår. Nu råkar jag veta att det kanske inte är alla som gjort det, Men meningen är att vi ska vara rökfria nu, Det är väl lite si och så med motivationen, och gruppen är jättevirrig. Det finns inga avgränsningar, inga hjälpmedel (och eftersom det från början varit meningen att man skulle ha det inte heller någon tid att skaffa annat än nikotinläkemedel - mer än för mig som fixade det i förväg då jag misstänkte hur det skulle bli) och ingen struktur. Det är jobbets pilotgrupp och det finns helt klart saker att utvärdera och göra bättre. Men man tager vad man haver, för jag ska inte vara med i nästa grupp. Då är jag redan rökfri. Det är inte arbetsplatsens och gruppens ansvar utan mitt eget. Men det ska bli skönt att få gå dit o skryta lite idag. Min första vecka är ju redan över.

Nu har jag en vecka kvar med niktotinläkemedelsstöd, sedan blir det att flyga med bara Zyban. Jag tror det kommer gå fint. Just nu skulle allt kunna gå fint. Jag överlever. På en vecka har jag dessutom sparat 332kr och då har jag ju nåt att leva av när jag överlever ;-)

Kommentarer

Godmorgon!! Grattis till din

Godmorgon!! Grattis till din vecka, visst är det härligt när man når dessa mål! jag ska också på rökkurs idag och jag är också rökfri på denna kurs. Jag har gått den 3 gånger "skratt" men jag gav mig inte! Du är en viktig deltagare på kursen för du blir en förebild för de andra, att det går att sluta!!! Bra kämpat!! Kramizar Liselott

Grattis till din rökfria

Grattis till din rökfria vecka! Du skriver väldigt roligt och trevligt. Jag sitter och myser när jag läser. Jag har aldrig hört talas om någon kurs. Jag sitter här hemma och känner mig väldigt ensam. Nu har jag vant mig, men i början var det svårt. Långa promenader och olika gympapass framför TV:n. Lycka till på kursen och var lite stöddig nu tycker jag när du varit så duktig. Kramar Monica

Jag kan inte låta bli att

Jag kan inte låta bli att skratta igenkännande åt det du skriver, förvåningen över att inte röka och det där överaskningsmomentet som kommer med jämna mellanrum. Det är så skönt att läsa allt ni skriver här, därför jag känner igen mig i det mesta. Det ÄR peppning att läsa här!

Ja Guuud, den första

Ja Guuud, den första veckan! Vad lång den var! Kändes som en eeevighet sedan man rökte...! Det är nästan som en trestegsraket att sluta röka, första steget är när det behövs så otroligt mycket kraft att lämna cigarettens dragningskraft, lika mycket som för en raket att lämna jordens dragningskraft. Hoppas få fortsätta följa din segerväg här! Min egen också...
Enavalla

© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se