Bakslag

HELVEDTE!

Igår rökte jag 4 cigarretter och snusade inte.

Hej och godmorgon!

Åh, jag blir så helvetiskt besviken på mig själv!
1. Jag har insett att jag måste hålla mig borta från alkohol, för att kunna sluta röka. Finns ju hyfsat gott alkoholfritt.

2. Jag har börjat på ett nytt jobb där säkert 90% av alla röker. Vet ni hur svårt det är att sluta då?!

Var så nära

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag var så nära idag att röka; hade jag mött någon rökare då skulle jag tigga en cigg! Både igår och idag har tänkt på alla möjliga ursäkter om att börja röka igen. Jag måste bli fri från tankarna som framställer rökning som något bra och ersätta de med den positiva med att ha slutat röka( just nu ser jag inget positivt haha men jag vet att det kommer).

Ett försök till!

Igår rökte jag 4 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra.

Jag har slutat och börjat och slutat och börjat många många gånger och det känns att ciggen alltid vinner. Jag är så trött på det, fick återfall igår (efter 5 dagar rökstopp ) . Jag vet inte hur jag ska hantera alla känslor som jag upplever, är deprimerad ( det var jag innan rökstoppen , har försökt 2 gånger de sista veckorna. Jag har i alla fall inte köpt några cigaretter .

Återfall

Igår rökte jag 5 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Jag har tydligen ingen karaktär alls

Återfall

Igår rökte jag 5 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Jag har tydligen ingen karaktär alls

Återfall

Igår rökte jag 5 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Jag har tydligen ingen karaktär alls

Två dagar senare

Igår rökte jag 6 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Okej, så det här med att sluta tvärt gick ju inte så himla bra.

Jag gick till jobbet, utan plånbok och utan cigaretter och under dagen så kändes det faktiskt helt OK. Sen när jag kom hem så var det första jag gjorde att ta en cigarett.

Tog en cigarett dagen efter på morgonen och sen så köpte jag cigg på dagen, så då rökte jag några till. Totalt sex cigaretter.
Idag har jag rökt 3 st, i normala fall brukar jag ha rökt 5 st vid det här laget. Jag märker att jag tummar på det här med cigaretter, tänker att: ja men jag kan ju ta en nu. Men samtidigt så känner jag inte att abstinensen är SÅ stor.

Det här med att bestämma sig gick sådär..
En morot har jag just nu, det är att jag verkligen inte har pengar för att röka fram till lön. Så egentligen borde jag verkligen bara sluta tvärt nu. En annan morot är att jag sätter snart in löshår, då MÅSTE det vara slut, för jag vill inte sätta in löshår för att det ska lukta massa rök.

Hmm, det här med att bestämma sig är svårt. Jag måste hela tiden titta tillbaka på varför jag vill sluta.

Så var man tillbaka på ruta ett..

Igår rökte jag 15 cigarretter.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Jag ser nu att jag skrev mitt senaste inlägg 2015-09-11, då firade jag ett år som rökfri. Nu är det 2018-05-19 och jag har fram tills idag inte varit rökfri.

Så, vad hände? Jag hade ju 2,5 som jag inte rökte, inte ens smygrökte. Jag var så himla duktig och jag gick omkring stolt som en tupp över att jag inte rökte och att jag hade klarat mig ur träsket.
Sen kom den där sommarkvällen när jag och min sambo var på en rolig fest, jag blev glad i hågen och fick för mig att smaka en cigarett. En cigarett blev sen till fem cigaretter den kvällen och dagen efter svor jag att jag aldrig skulle röka igen.
Det gick väl någon vecka, jag smakade en cigarett av en kollega. Sen började jag unna mig ett paket på fredagar. Jag trodde verkligen att jag skulle kunna hålla upp på helgen och inte röka, jag vet egentligen inte vem jag försökte lura.

Och nu sitter jag här, snart 10 månader senare och undrar varför i helskotta jag tog det där blosset den kvällen och tog mig ner i skiten igen.

De senaste två veckorna har jag känt att min andning har blivit rosslig, min kondition har verkligen blivit ännu sämre och jag är rädd att jag har fått KOL eller någon annan sjukdom. Detta har skrämt mig så mycket och jag har legat sömnlös på kvällarna och varit orolig och sagt till mig själv att jag ska sluta röka. Och nu har jag äntligen bestämt mig, idag tog jag min sista cigarett.

Jag känner igen abstinensbesvären som jag hade senaste gången jag slutade röka. Det är som att det är två läger inom mig, den ena sidan är glad och sprallig över beslutet. Den andra sidan drar i mig så otroligt mycket, den säger "Gå och ta en cigarett nu!", "Bara en till, sen kan du sluta" men den värsta delen är sidan som är så rädd för att misslyckas med det här.
Jag vill ju så gärna vara rökfri, jag vill inte vara fast i träsket och nu är det bara att vänta ut tiden tills det blir lättare att avstå.

Svårt att sluta men jag är envis..

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Ja, jag misslyckades ju helt och hållet förra gången.. Sakta, sakta smög jag in fler och fler cigaretter i dagen och helt plötsligt stod jag sen där med samma antal per dag igen. Ca 15. Mer eller mindre..

Nu är jag på Dag 3. På tisdagen nämligen så var jag till tandläkaren.. Vilket ju i sig är obehagligt.. Men de drog ut en visdomstand! Huu hemska, hemska saker. Så mycket blod och usch och blä. Men dom bad mig i alla fall att inte röka den dagen, om jag bara kunde. Det läker snabbare, sa dom. Och det vill vi ju! Så här sitter jag ännu 3 dagar senare orökt. På sätt o vis är jag duktig ändå!

Håll tummarna för mig och mitt dumma huvud.. Jag vill lyckas nu.

Dag 5 - igenkänningen

Igår rökte jag 4 cigarretter.

Av de sex dagarna som gått sen mitt uppsatta rökstopp har jag rökt på två. Igår, tisdag, och i söndags. Inte i närheten av ”normalt” antal cig men likväl. Jag antar att jag borde hetsa upp mig över det och hata på mig själv men - jag känner igen mönstret från min förra gång. Förra, och enda, gången jag slutade röka var det precis som nu huvudsakligen för att jag var gravid men skillnaden är att jag denna gång är otroligt mycket snabbare. Jag har vetat om det som gror i magen i en vecka och det är naturligtvis hemskt att jag ens har tänt en cig fast jag vetat men någonstans är jag istället glad för att detta är nu och inte längre in i processen. Jag tror det är svårt att förstå självhatet en gravid person känner när hon röker, så oroa er inte - utan skuld har det definitivt inte rökts. Idag har varit en rökfri dag, igår var det inte. Idag var jag på min vakt, igår var jag det inte.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se