Varför jag vill sluta

Dag 2 -oro

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Vad fint att få skriva 0 på antal cigaretter jag rökte igår! Snart är det 48 timmar sedan min förra (sista?!) cig och det har gått ganska bra. Lite kämpigare idag än igår men absolut inte omöjligt att hantera. Jag vet ju det här- helgerna är enklast. Jag kan hålla mig hemma med familj och utan tillgång till cig. Visst kan jag gå och handla men på något vis är inte det ett alternativ hemma så här. Har dock inte vågat vara själv långa stunder just på grund av hur lätt det vore att åka dit. Därav oron, imorgon är det jobb och ensamtid igen. Tid och rörelse som gör det ack så lätt att åka dit. Det normala är ju faktiskt vanliga dagar med jobb, kollektivtrafik och en miljon pressbyrån överallt, inte den här skyddade verkstaden.

Hjälp mig, jag behöver ett trick att ta till när jag är på väg att förlora förhandlingen med mig själv?

Nu jäklar.

Igår rökte jag 10 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Som rubriken lyder. Nu jäklar.
Nu gör jag ett helhjärtat försök till. Denna gången ska jag inte falla tillbaka alls, denna gången ska jag försöka att blicka framåt och hålla blicken där. Jag ska påminna mig själv om att livet utan cigaretter är så mycket bättre än livet med dom.
Nu ska jag slippa lukta äckligt, slippa pipet i luftstrupen, slippa slemmet och få min ork och energi tillbaka. Något som kan vara bra för er andra att tänka på är att den enkla biten är sluta, för det är bara att fimpa ciggen och så har du slutat. Det svåra är dock att inte falla tillbaka, så därför kan det vara bra att planera hur man ska gå till väga för att inte falla dit igen.

Jag håller tummar och tår för mig själv och alla er andra!
Nu kör vi! :)

Min trygghet.

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag har tagit steget och slutat.
När jag väl insåg att jag aldrig mer kommer eller får röka igen brast jag ut i gråt. Det är ju min cigaretter. Mina vänner. Min trygghet.

Jag blev sjuk. Riktigt dunderförkyld förra veckan. Har hostat slem nu varenda dag och jag insåg att antingen så röker jag och knappt kan andas, eller så väljer jag livet och blir kvitt mitt beroende.

Det har nu gått 6 dagar och jag fuskade en dag genom att ta tre bloss och sedan inse att det smakar och luktar skit.

Denna gången tror jag på mig själv att jag kan lyckas.
Jag ska bli hälsosam, gå ner i vikt och må bra igen.
Framför allt - sluta flåsa.

Ångest

Igår rökte jag 4 cigarretter.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Ok, nu försöker jag med denna loggen. Jag är gravid i v21 och har inte klarat av att sluta röka helt. Ångesten och skammen är just nu vidrig och inget kan vara värt att känna såhär så från och med nu ska jag prova att logga det.

Jag var innan graviditeten storrökare på ett paket om dagen. Sen jag upptäckte att vi var med barn har jag visserligen dragit ner rejält till max 4-5 per dag, de allra flesta dagar mindre än så och vissa (få) dagar inga alls men på något vis lyckas jag inte ta klivet till att sluta helt och det tär på mig på ett sätt som är helt ohållbart.

Så, hej loggen, nu testar vi.

15 veckor

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jag mår bättre och bättre. Det känns overkligt på något sätt. Jag har känt mig tom, håglös, tafatt, trög, lat.... Ja, ni fattar?! Det har sakta men säkert börja vända och jag ser ett ljus i tunneln :) Så mycket energi jag har lagt på att vara så vansinnigt bestämd på att inte röka. Jag har tvingat mig själv att tänka onda, djävulska, äcklande tankar om cigg och rökning. Haha! Jag är helt slut... Men det har gett resultat och jag har faktiskt vissa dagar endast tänkt på cigg typ 1 gång! De dagarna får mig att förstå att jag faktiskt inte behöver rökning. Det är det vi måste förstå!! Ciggen och vanan styr vårt liv. Vill vi ha det så? Givetvis INTE. Så. Ta över kontrollen över ditt liv! DU bestämmer!!
Jag kommer aldrig sänka garden för rökning. Kommer (tyvärr) resten av mitt liv spänna mig lite extra när jag hamnar i situationer då jag tidigare tyckte om att röka. Må så vara. Jag är äntligen rökfri och stolt över mig själv :)
Önskar er alla Lycka Till!! Dag 1 eller År 4 ---- Vi reser mot samma mål.

DRÖMMEN v/s VERKLIGHETEN

Igår rökte jag 20 cigarretter.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Drömmen
Jag är såklart balanserad, sund. Sådär härlig liksom med lagom vita tänder och en god självkänsla. Jag tycker om fart och fläkt. Men jag kan varva ner. Hamna i nuet. Lyssna på min dotter och använda tid jag vunnit till att läsa, stärka, bygga upp mig själv. Jag tränar. I min värld är det ABSOLUT mest utlimata om man springer/tränar innan man går på fest, på julaftonsmorgon, nyårsaftonsmorgon. Och ja dagen efter också kanske. Jag har koll på min ekonomi, papper och jag presterar bra på jobbet. Värk i nacke o rygg har upphört efter att jag slutade röka. Jag liksom älskar livet. Saknaden efter ciggen har jag ersatt med innehåll. Riktigt innehåll. Sånt som alla andra har.

Ja.. Typ så är drömmen om framtiden. Nästan provocerande.

Nu till nutiden
Jag är allt annat balanserad och sund. Även om jag äter rätt nyttigt så puffar jag i mig 20 cigg och luktar som en sjukt äcklig person som kommer in nyrökt från gatan. Jag hade vita tänder efter tandsten och fläckar tagits bort men snabbt var det på plats igen!
Hm… en god självkänsla. Nej. Jag är så självhatisk. Sist jag tyckte om mig själv när jag var icke rökare och kom i gång med träningen. Och desto mer tyckte jag om andra. Men nu föraktar jag bara mig själv. Fan va onödigt.
Jag tycker om fart och fläkt. Ja det gör jag. Men under snabba perioder röker jag mer. Det är som att det får plats fler cigg i en stressad dag.
Jag kan inte varva ner. Hamna i nuet. Lyssna på min dotter och använda tid jag vunnit till att läsa, stärka, bygga upp mig själv. Nej, jag gör tusen och ingen sak. Kollar inte tv, umgås inte med någon. Jag bara röker. Städar och annat knas.
Jag tränar ALDRIG och jag förfaller. Över 40 år är det nog dags att förvalta kroppen. JAG SKA VA DEN JAG VILL VA på julaftonsmorgon, nyårsaftonsmorgon och springa då. Och ja dagen efter också kanske.

Första tanken

Igår rökte jag 20 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Hej, nykomling här. Hoppas på att hitta lite vänner att prata med här.
Jag har blivit hjälpt av loggen innan. Det funkade länge. Sen släppte jag taget. Sen släppte jag viljan. Sen släppte jag efter för stress och en tro om att jag blir lugn.

Det är konstigt. Jag har läst lite av era inlägg och genast så känns det möjligt. All prestigelöshet och ärliga rader om att sluta röka. Tack!

Jag har försökt hitta sluta röka kurser etc men det är svårt. Allen Carrs kurs är bra, men jag tar liksom inte in det. Jag behöver mer egenvård. Egentligen slutarökagrupp.Läkarvården säger att de finns men inte när jag behöver dem. "Det börjar en till våren, håll utkik". Jag ringde dem jobbet har avtal med för att se om de kunde hjälpa mig med avvänjning men enligt dem är cigaretter inte en drog.

Jag behöver tid. Tid att lyssna till mig själv när jag säger att jag är så trött på att vara rökare. Trött på att försöka dölja lukten för andra föräldrar på skolan. Trött på att visa min dotter att jag "bara ska gå ut på balkongen". Trött på att vara så här grå. Jag skäms för min man. Min son. Mig själv. Och om jag får cancer kanske alla kommer säga: "Inte konstigt, hon rökte ju så mycket!"

Men tröttast av allt är jag på min egen rädsla. Jag vill inte lämna mina barn för tidigt. Jag vill inte dö. Jag vill inte -som min mamma- gå på cellgifter med dödsskräcken vid sidan för att sen gå bort så tidigt i livet. SÄga hej då till mina barn som hon gjorde. Jag vill börja träna. Jag vill bli härlig. Jag vill bli jag.

I skrivande stund är jag fullblommad rökare. I går ett helt paket. Jag har ont i rygg och nacke (går bort när jag slutat de 2 gångerna innan), ont i huvudet, glåmig, sömnsvårigheter. Och inte alls lugn. Det är inte alls gott. Det är ett tvångsmässigt frysande i regn o rusk.

Hej! Nykomling här. Som hoppas att få bli en del av en gemenskap.
Bra jobbat alla!

Eftertanken

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Har funderat detta med rökningen. Det är nog inte samhällsintresse att jag inte röker. Var säkerligen bra för samhället att jag rökte. Var alltid lugn, koncentrerad, snabb i tanken och dessutom bidrog till statens kassa med skatter. Nu är jag trög, trött men lever säkert litet längre och kostar pengar med pension. Kan detta vara bra anledning till att sluta röka?Länge leve individualismen!

Första dagen

Igår rökte jag 9 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Som sagt.. Första dagen. Nu får det vara nog med idiotin. Vill inte vara en slav under nikotinet längre. Hade 2 cigaretter kvar i paketet som jag bröt av och spolade ner i toaletten. Det var en skön känsla att bryta av och kasta bort något som förut varit så kärt.
Har bestämt mig för att inte tycka synd om mig själv den här gången. Det är självömkan som gör att jag faller tillbaka i käftarna på nikotinmonstret. Samma sak med absinensbesvären, ju mer jag känner efter hur jag mår desto större risk att jag faller tillbaka i rökandet. Denna gången ska jag klara detta!

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se