Varför jag vill sluta

Dag 3

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Inne på dag 3.

Det var jobbigt igår, särskilt under dagen,
Men på kvällen blev det bättre.
Jag var på yoga igår, och kände mig faktiskt starkare. Dock så blev jag svimfärdig vid ett moment (Bara stå rakt upp och ner) att jag var tvungen att gå ut en stund och dricka vatten.
Men efter det gick det bra igen.

Idag går det än så länge bra. Det jobbigaste är nog tristessen - det känns som om det är så trååååkigt att inte röka. Men även det blir väl bättre så småningom.

I helgen är jag ledig, och är dessutom ensam hemma. Jag planerar att gå på promenad, gå på julmarknad och se på MYCKET Netflix för att få tiden att gå.

Kämpa på alla där ute!

tredje inlägget - på samma dag

Igår rökte jag 1 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Inne på dag 2, och mitt tredje inlägg för dagen.
Men det brukar ju bli så precis i början av rökstoppet.
ENORM abstinens - trots att jag har starkaste plåstret - fattar ingenting.

Har gjort typ ingenting på jobbet idag - får ingen ro. Mest orolig.

Någon som känner samma. Help a sister out.

Reboot

Igår rökte jag 8 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Hej loggen! Det är jag igen. Nytt användarnamn, det var några år sen sedan sist så den gamla e-postadressen är borta. Samma problem som tidigare dock = rökning. Samma förhoppning = att hitta nycklarna för att sluta. Börjar komma upp i åren, behöver inse att man inte är 20-någonting och oförstörd/ostoppbar längre.

Det är väldigt märkligt att jag inte slutat tidigare egentligen. Knappt någon i bekantskapskretsen kvar som röker. Har barn, två pojkar i tonåren. Skillnaden den här gången är kanske att jag börjar bli rädd på riktigt. Vid djupa inandningar kan jag känna en viss smärta i bröstkorgen. Vet att senaste gången jag hade ett uppehåll så var smärtan borta. Börjar hamna i den så kallade riskzonen för hjärtinfarkt. Det ligger också i släkten. Vem vill dö liksom?

Så på måndag är det slut. Har fixat träningskort på ett gym, mest för att kunna köra slut på mig. Vet sen tidigare att det hjälper mot suget, och att varje gång jag trillat dit igen så har det varit för att jag börjat må så jäkla bra fysiskt, unnat mig att släppa lite på träningen, blivit rastlös och då kommer tankarna.

Så, hitta på saker hela tiden. Men också lära mig att vara lugn utan att få tillbaka tankarna på att en cigg är en bra idé.

Hoppas på stöttning och peptalk och ska försöka bidra med detta jag också.

Kram alla!

Att faktiskt medge för sig själv att man är rädd.

Igår rökte jag 10 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

För exakt 25 timmar sedan rökte jag den sista ciggen.
Hur det kommer att gå? Jag vet inte.

Men. Igår medgav jag faktiskt för mig själv att jag är rädd.
Ja. Jag är faktiskt skiträdd för att dö.

Så HUR kan nikotinet förvrida hjärnan så till den milda grad att man gör ALLT för en cigg?!
Även fast man VET att man på riktigt dör av det.

Jag har ju fått förklarat för mig att nikotin är värre än kokain och amfetamin på beroendeskalan.
Jag VET allt det där.

Men så ibland måste man själv få den där aha upplevelsen.

Jag är hemma. Sjukskriven. Har fått en kronisk tarmsjukdom.
Vissa dagar kan jag inte lämna huset.
Men röka SKA JAG!

Hur jävla sjukt är inte det då?

Jag kan inte ta mig ut och köpa cigg själv. Utan måste be min icke rökande make att köpa till mig.
Han gör det väldigt ogärna.
Jag får typ tvinga honom.

Stackars min man! På riktigt alltså.

Nä. Är man så sjuk så att man inte kan köpa sina egna cigg så ska man fan inte röka heller!

Nu tar jag minut för minut. Och timme för timme.

Hur jag vörjade röka

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Klarade av igår kväll/natt trots allt (se min föregående logg). Somnade dock sent vid kl 2 med mkt oro i kroppen. Har sovit dåligt i en vecka nu och tröttheten börjar ta över mig. Jag år helt slut av tankeprocessen. Har ställt mig ute och andats utan att röka. Försöker skapa nya rutiner. Att dricka kaffe har inte triggat ciggsug det är helheten av dagen. Mest vid hantering av känslor som det blir jobbigt.

Har en fråga. Nikotin ökar ämnesomsättningen. Om jag använder plåster har jag då samma ämnesomsättning som når jag var rökare eller lägre/högre? Jag har redan gått upp ca 0,5 kg. Beror det på att jag småäter omedvetet istället för att röka?

Tycker situationen är sjukt jobbig men ändå värd det. Finns aldrig rätt tillfälle att sluta. Jag har väntat på rätt tillfälle i många år, men aldrig hållit löftet.

Jag tänkte igår på myten om att unga rökare inte är medvetna om riskerna. Jag minns mig själv 17 år och nybörjare av rökning. Jag började aldrig röka för att det var coolt utan mer för spänningen och att jag gillade effekten av nikotinkick direkt. Jag började inte röka i gäng utan gömde mig med enstaka vänner men det eskalerade till att vi var stora gäng som sysselsatte oss med rökning (kanske det som anses vara coolhetsfaktorn?).

Redan när jag var 18 år ville jag sluta och klarade det i 2 veckor men glömde snabbt bort orsaken. Det var ju bara en rolig grej. Samtidigt var jag ju redan fast i fällan utan att vara helt medveten. Jag gömde mig i skogen, rökte i trappuppgångar, bakom stallet där min kompis tog hand om sin häst, skolgårdar, bakom skolbyggnaden på gymnasiet, på caféer där jag var säker från upptäckt.

Dags att sluta

Igår rökte jag 18 cigarretter och snusade inte.
Nikotinsug nu: Mycket stort .

Hej! Är tillbaka igen. Jag klarade min semester i somras med nikotinplåster. Efter det hade jag nog kunnat sluta då vanan var borta.

Jag mår dåligt varje dag över att jag röker, ursäktar mig flera gånger om dagen för de som får stå ut med min tobaksrök. Det får mig att må dåligt att jag har så dålig karaktär. Mår även mkt dåligt fysisk vilket jag tror beror mestadels av rökning.

Jag är trött på att må dåligt men är rädd för förändringen. Vad ska jag göra vid tillfällen då jag är stressad, ledsen, glad eller arg. Jag har slutat och börjat många gånger men denna gång har jag svårt att bara lägga av. Därför tänkte jag ta hjälp av nikotinplåster.

Vilka fördelar har ni som slutat märkt av? Behöver lite pepp!

Dag 14

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag har rökt i 45 år...fatta 45 år o nu har jag inte rökt på 14 ggr. Ja jag har hjälpmedel o känner lite sorg...
Men jag vill så gärna lyckas. Redan efter dessa dagar andas jag bättre inte tillstymmelse till hosta.
Heja mig...

Dag 14

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag har rökt i 45 år...fatta 45 år o nu har jag inte rökt på 14 ggr. Ja jag har hjälpmedel o känner lite sorg...
Men jag vill så gärna lyckas. Redan efter dessa dagar andas jag bättre inte tillstymmelse till hosta.
Heja mig...

Jag vill sluta röka

Slutar röka idag

Dag 8

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Det är skönt att skriva av sig här.

Trillade in på junto's blogg igår på vägen hem och det var inspirerande att följa hela resan från start, återfall, omstart, återfall och omstart till 83 dagar. Gott jobb!

Jag har även läst mina egna tidigare inlägg från några år bakåt. Loggat åtminstone 3 år då jag hatat att vara rökare och alltså avskytt en del av mig själv. Den här loggfunktionen blir ett stöd för mitt nutida-jag som försöker arbeta med att hålla mig borta från ciggen. Man samlar liksom kraft i de gamla inläggen och påminns om anledningar till varför man vill sluta. Så tänkte därför att det skulle vara bra att skriva här för mitt framtida-jag att komma tillbaka till en regnig dag.

Idag är det faktiskt lite motigt. Medan jag har skrivit så har suget minskats något men jag blev nyligen frestad att följa med en kollega ut efter lunchen för att bomma en cigg. Suget har egentligen byggts upp under dagen då jag blev pikad av en kollega under en presentation precis innan lunch. När jag bygger upp en irritation så brukar det mest naturliga vara en egen paus utanför kontoret med en cigg i handen för att låta det rinna av (självklart gömd, för jag smygröker ju på jobbet också, något som jag tror alla egentligen vet om). Nu gick ju inte det och när det alltså var lunch direkt efter med vederbörande så förstärktes därför tanken av hur jäkla skönt det vore att få röka.

Men jag ska låta det rinna av mig. Abstinensen leder inte till att man har världens jämnaste humör direkt.
Så fort jag känner mig mer stabil i måendet så minskar nog suget (man kan ju alltid hoppas iallafall!).

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se