Varför jag vill sluta

Milstolpe nummer uno.

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Förra veckan efter jobbet tog jag en cigg på balkongen. Den var inte så värst god och jag sneglade på coronaflaskan vi använder som askfat. Den var full av fimpar och äckel. Jag bestämde mig, nu är det nog. Till skillnad från alla gånger jag försökt förut så är jag övertygad om att jag kommer att sluta.
Den stora skillnaden är helt enkelt för att jag vill. Alla andra gånger har det varit halvdant. Nu vill jag ingenting hellre än att sluta röka och att aldrig mer röra en ciggarett, för resten av mitt liv.

Dagarna har gått sakta. Illamående, trötthet, irritation, gråtfärdig, HUNGER!!, tvekan, rastlöshet och otroligt orolig sömn. Jag vet att hur jävliga symptomen vid ett rökstopp kan vara, så är det bara positiva effekter av ditt stopp. Det är bara att bita ihop helt enkelt och ta dag för dag.

Liksom rubriken så nådde jag min första milstolpe idag. En vecka absolut cold turkey. Därför köpte jag mig en ny scarf och unnade mig lite extra mat på jobbet.

Nästa mål är för mig 11 dagar (då mitt längsta stopp är 10)
Jag återkommer då och önskar er tills dess lycka till. ( Abstinensen är en blandning av inbillning, rensning av gifter från din kropp och ett gnutta sug )
Kram.

Funderar

Igår rökte jag 13 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Jag har rökt sedan jag var fjorton år. Det betyder att jag har sysslat med denna självförstöring i sju långa år. De två senaste av de åren har insikten om att jag inte kan fortsätta långsamt smugit sig på.

Jag har astma. Allergi- och ansträngningsastma sedan barnsben. Jag har under mina sällsynta astmaanfall tänkt att jag fått en försmak på KOL. Det har skrämt livet ur mig. Ändå har jag valt att tänka bort det helt vanvettiga i att syssla med rökning i mitt tillstånd. Den senaste tiden har jag dock drabbats av insikten att astman har blivit allt annat än sällsynt. Den är närvarande i vardagen och helt klart beroende av rökningen. Jag skäms som en hund.

Jag döljer min rökning. Mina föräldrar tror att jag slutat sedan länge. Mina arbetskollegor vet inte om det. För några vänner mörkar jag att jag är vardagsrökare. Som ni förstår röker jag inte i tid och otid, annars hade jag ju aldrig lyckats dölja det i denna utsträckning. Det är egentligen ofattbart att jag har lyckats så länge.

I många sammanhang lever jag ett rökfritt liv. På arbetet, i vissa sällskap, bland släkt och familj och inför bekanta. Föga hjälper det när jag efter en lång arbetsdag kommer hem och får sätta mig på balkongen med min tröst. Föga hjälper det i samröre med mina bästa vänner som även de röker som borstbindare. Föga hjälper det att jag vill sluta hela tiden men alltid börjar igen. Jag slutar varje morgon och börjar varje kväll.

Cigaretten är min privata sfär, min egentid. Min hemlighet, min vän. Varför så svårt att släppa? Jag har nog slutat ett femtiotal gånger... Några dagar eller ett par veckor. Sedan tror jag att jag är stark nog att ta bara en. "Bara när jag dricker alkohol" leder till att jag dricker alkohol för att få röka. "Bara på sommaren" leder till att jag spanar ljusinsläpp i molntäcket. "Bara om det bjuds" leder till att jag snyltar dyra cigaretter av frustrerade vänner.

Finns det någon som är som jag?

Ny taktik! Gå med här :)

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Ok Ny här. Behöver pepp!
Jag har aldrig varit en som försökt och sluta röka hela tiden. Jag har försökt typ 2 gånger på 25år!!
Så dåligt.
Jag måste väl ändå testa! Det är ju inte som att jag inte vet hur jobbigt det är utan ciggen, men nu är det dax!
Nu är det verkligen dax.
Jag har luktat illa, jag hostar ofta tjockt slem, jag har inte mått bra av rökningen på sistone. Nånting har gjort att kroppen säger ifrån vid för många cigg. Har snurrat till i huvudet. Dyrt är det också! Riktigt dyrt.

Det här med luktat illa. Jag fick min favoritdoft i födelsedagspresent, ett helt set med deo, bodylotion, scrub och badolja. Men ska jag bara slösa bort den goda doften med att lukta rök?? Va?!?
Nej, då kan jag ju använda lite vad som helst istället Varför använda sin favoritdoft när den ändå inte känns?
Helt onödigt.

Visste att det skulle bli tufft..och det är det

Ny taktik! Gå med här :)

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Ok Ny här. Behöver pepp!
Jag har aldrig varit en som försökt och sluta röka hela tiden. Jag har försökt typ 2 gånger på 25år!!
Så dåligt.
Jag måste väl ändå testa! Det är ju inte som att jag inte vet hur jobbigt det är utan ciggen, men nu är det dax!
Nu är det verkligen dax.
Jag har luktat illa, jag hostar ofta tjockt slem, jag har inte mått bra av rökningen på sistone. Nånting har gjort att kroppen säger ifrån vid för många cigg. Har snurrat till i huvudet. Dyrt är det också! Riktigt dyrt.

Det här med luktat illa. Jag fick min favoritdoft i födelsedagspresent, ett helt set med deo, bodylotion, scrub och badolja. Men ska jag bara slösa bort den goda doften med att lukta rök?? Va?!?
Nej, då kan jag ju använda lite vad som helst istället Varför använda sin favoritdoft när den ändå inte känns?
Helt onödigt.

Visste att det skulle bli tufft..och det är det

45 dagar

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Fem dagar kvar till 50 såg jag precis på min räknare. Det är ju jättebra! Känns som att det går av bara farten nu. Dock fortfarande rädd över att jag inte bestämt mig. Jag säger fortfarande att jag FÖRSÖKER sluta. Att VI FÅR SE hur länge det håller i sig. Jag gör ju det i självförsvar, IFALL jag skulle misslyckas igen. Men hur vet man om det är på riktigt den här gången? Efter så många tidigare misslyckanden så vågar jag inte lita på mig själv längre. När kommer man till den punkten att man VET att man slutat?

Hudproblem

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Påsken avklarad, trots mkt uteliv så klarade jag mig ifrån cigaretten! Har börjat fundera en del på belöningar, tror jag ska unna mig ngn form av ansiktsbehandling för att få bort alla mina ytliga blodkärl. Har inte orkat engagera mig så mkt i det tidigare, då jag vet att rökning ändå skadar huden. Men nu vore det ju toppläge! Kanske lägger det som mål för att nå månad tre :)
Ngn annan som har problem med mkt synliga blodkärl och stora porer i ansiktet? Har ni ngt bra tips?
Hoppas ni andra också klarat och njutit av en rökfri påsk!

Börja om från början....

Igår rökte jag 5 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra.

Ja då var det dags att börja om från början igen. Denna gången höll jag mig rökfri i 3 veckor sen blev det någon sorts kortslutning i hjärnan. Jag blev sjuk i influensan och mådde riktigt kass. Vet inte riktigt vad som hände men orken och energin, som man behöver när man kämpar mot rökmonstret, tog helt slut.
Jag lyckades släpa mig ur sängen 10 minuter innan butiken stängde. Fick på mig kläderna och sprang och köpte cigaretter. Kan tala om att jag knappt kunde röka för jag mådde ju dåligt.

Nu har jag bara ett par cigaretter kvar och sen blir det till att sluta igen. Nån gång skall det väl lyckas! Och som många här inne säger. Varje rökfri dag är en bra dag.
Skriver inte så mycket här själv men jag läser era inlägg och era kloka ord. Skönt att veta att man inte är ensam i sin kamp.

Från och med idag är jag icke-rökare

Igår rökte jag 10 cigarretter.

För några dagar sedan bestämde jag mig, jag har tänkt på det ett tag nu och till slut kunde jag inte sluta tänka på att sluta röka.
Så idag är första dagen som rökfri. På mitt kylskåp sitter en lapp där det står: "Frihet är att inte vara beroende", en påminnelse till mig själv varför jag vill slippa att röka. Det binder en till saker, det gör att jag alltid kollar mig omkring efter vart man kan röka, vart kan man köpa cigg, osv. Jag vill kunna åka ut till den minsta lilla byn i Indien, eller åka ut mitt ut i amazonas och inte behöva skämmas för att en smyger iväg och röker bakom ett träd! Frihet är att inte ha någonting som gör dig beroende, som håller dig tillbaka.

Har läst en hel del i den här loggen, så fint att man kan stötta varandra här!
Skickar massa kramar, styrka och pepp till er andra som kämpar idag och kommande dagar!

24 Mars

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Alltså. Måste komma hit för att skriva av mig. Blev medlem för någon minut sedan bara, men är helt säker på att skriva av mig kommer hjälpa mig med rökandet.

Så, i tisdags kom jag hem från skolan och frågade min sambo (i vanlig ordning) om han kommer med mig ut och röker. Han sa nej, vägrade komma ut och till slut sa han: "Jag kommer med dig ut, men jag tänker inte ens röra vid en cigarett". ??? Min sambo hade äntligen valt att sluta! Mitt rökande är ingenting jag skall skylla på honom, men då jag försökt tidigare så har det slutat med att han fortfarande går ut och röker - jag är sugen - tänker: "varför inte?".

Nåväl. Tänkte inte desto mera på att han slutat, rökte på som vanligt i tisdags. Tisdag kväll kläcker jag ur mig: "Ja fan, jag har ju tänkt sluta länge, borde ju passa på nu när du också skall försöka". Och ja, sagt och gjort så på Onsdag började det. Väldigt utan förvarning. Fick aldrig ta en "hejdå-cigg", men det är något jag kanske ändå är tacksam för.

Vet inte riktigt vad jag skall säga. Det har gått bra, men ändå inte. Jag är så flyförbannad på dessa förbannade hjärnspöken.
"Men inte är det väl så farligt med en cigarett heller?"
"Mina vänner röker ju hela tiden och bryr sig inte, varför skall inte jag också kunna röka då?"

Har nu försökt fokusera på varför jag haft så mycket ångest då jag rökte. En orsak till varför jag slutade, eller främsta orsaken kanske. Men jag mådde väldigt dåligt, många gånger var det gott att röka, men vissa gången ville lungorna bara inte ha mera och det kändes tungt. Tänkte ofta att: "Varför gör jag denhär skiten egentligen?"
STRESSEN att vid varje tillfälle planera och fundera när man skulle gå ut och röka, var det fanns rökplats att röka på. (Om man for någonstans t.ex)
Sedan har jag ju blivit aktivare med träning. Och att röka när man tränat.. Näe, usch. Vilken ångest. Kändes som man gjort något bra och så pumpar man mera rök i lungorna. Fy fan.

Rynkor

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Såg ett väldigt osmickrande foto på mig själv idag. Åh herre, vad jag börjar se trött ut och linjer i ansiktet har jag också! Sånadär sura linjer från näsan ner till munnen och sen ner med mungiporna. Och kinderna har börjat tappa sin form. Vet att det är ett resultat av flera års konstant stress och garanterat även rökningen.
Nej nu, jag måste göra ngt åt detta. Både min arbetssituation samt min hälsa. Det har jag vetat länge iofs, men man måste börja ngnstans. Rökningen är en del av det. Jag får inte ens fortsätta med min p-piller längre, då läkaren inte vill att jag röker samt att jag ligger på gränsen till för högt blodtryck. Hur kunde jag låta det gå såhär långt? Nu får jag stila till mig och börja ta hand om mig själv!

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se