Abstinensbesvär

Det går bra

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Enorm abstinens igår. Jag verkligen BEHÖVDE den där ena ciggen, men är så glad att jag inte gjorde det. Gick ut på trappan och andades, så skönt med frisk luft och förbättrad lungkapacitet. Hela andningen är mjukare på något sätt! Mindre påtvingad och ansträngd. Kan andas djupare.

Satt nog riktigt och fantiserade om cigg igår.. hur jag skulle gå och köpa paketet, ta hem det.. avnjuta en på trappan här ute. Men Nej.. kunde inte se något slut. Den skulle ändå vara äcklig. Och om inte äcklig så tar den ändå slut för snabbt och så får man tända på en ny. Och sen har man det i näsan och ögona och överallt. Och sen mår man skit! För att man har kastat bort allt man kämpat för. Så när nån frågar hur länge man klarat nu så måste man säga att man inte gjort det. För har man rökt dendär ena, och sen dendär andra, så kan man ju lika gärna ta den tredje. För det är ju bara odag. Och sen kan man ju röka nog nästa dag också. O sen följande. För vad har det nu för betydelse, man var ju duktig och slutade. Kan göra det på nytt, en annan gång, en annan dag. Och så plötsligt har man rökt bort halva sitt liv. Så lika bra att inte tända på. Sådär förkortat alltså. Jag ramblar på men vill inte falla dit, vet för bra hur det går till.

10 dagar

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

10 eller 11 dagar, vet inte säkert ens. Det går riktigt bra men abstinensen efter att jag har ätit ordentligt är riktigt jobbig. Det vattnas i munnen, kliar i hals o tandkött. Så skumt. Försöker tänka att det är något bra men det är irriterande. Börjar undra om det nånsin kommer försvinna? Men kanske det är normalt. Äter vanligt tuggis för det i alla fall. Eller dricker te. Har blivit en enorm te drickare sen rökstoppet, många koppar om dagen. Till och med eftermiddagskaffet är åtminstone tillfälligt utbytt.

Är konstant trött också men det beror nog på barnen och för lite sömn. Men gör mitt bästa, känns bra att glömma bort ciggen mer och mer. Men hur kan en sak som att prata med en vän plötsligt trigga mig såå? Hon röker inte ens och är delvist anledningen o förebilden till mitt rökstopp. Ändå vill jag röka när jag pratar med henne.. nåja. Det blir bättre hoppas jag

Panikångest och sömnproblem...

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra.

Hej!
Varit rökfri i snart 1år, men resan har varit lång!
Men det känns skönt!!!.
Frågan jag vill ställ är om nån mer har känt av Hjärtklappningar,
Stress, Panikångest för att in kunna sova,spänningar i kroppen??
I början var de rent för jävligt, men att detta håller i dig så här länge??
Detta har jag haft ända sedan jag sluta, är detta sällsynt??
Nån mer än jag som känt el har samma symtom??
Tacksam för svar å tips!
Mvh

Hur jag slipper känna abstinens

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Har rökt tidvis ganska mycket och nog varje dag i 12 år ungefär, men mera vill jag det inte. Har inga cigaretter och när suget kommer smygande påminner jag mig själv om vad rökande är. Jag föreställer mig min kropp framför mig och ser sedan hur jag drar ner dendär carncerröken i lungorna. Riktigt tänker på vad den ställer till med, all tjära o hur det påverkar kroppen. Och mitt röksug försvinner! Påminner mig själv att det känns olustigt när kroppen rensas; men det är nödvändigt. Jag ska bli frisk! Om jag aldrig hade rökt, vad skulle jag tänka om det då? Nej usch det är nog färdigrökt för min del. Det sitter i tankarna, dom styr känslorna.

Ledsen och rastlös. 12 dagar snart....

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Känner mig ledsen hela tiden. Allt jag gör känns inte kul
Vill ej träffa mina vänner, vill ej laga mat, vill ej gå ut...Ligger bara i sängen. Min helg är så där lite ensamt men inte sugen efter sällskap heller.
Ciggaretter, hur kan man definiera dessa liksom. Att ta ens hälsa och ge ångest när man röker, att ta ifrån ens liv och glädje när man slutat. Berg och dalbana. Det är vad det är just nu för min del.
Inser för varje dag som går att rökningen var en flykt för mig, flykt från min ångest, flykt från depression, vardagen, alla måsten och mig själv ibland. Hur ska man förklara, det var som om jag stängde av från världen när jag tände ciggaretten.
Känns tomt i magen just nu, ledsen och rastlös. Men jag vet att dessa symptom går över , det blir bättre och jag kommer att bli gladare... Men inte idag....

Nu ville jag nog röka

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Hmm, lite dumt av mig möjligtvis att avnjuta en cider nu i det här läget men kunde inte låta bli. Allt känns så tråkigt! Naturligtvis glömmer jag ju allt nu o vill bara röka igen, men har ingen cigg så det här går bra. Lär ju ska vara övergående ändå. Ska äta lite gott och förhoppningsvis sova bättre inatt. Varför är det så kämpigt att sluta?

Jamän jo

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Joo jag är på dag 8 och är fortfarande röksugen, blir så trött på allt. Det går bra på jobbet för då har man så mycket att göra men när jag är hemma & ledig är det värre....känner mig så svag, typ som en våt fläck haha. Helgen som kommer jobbar jag men nästa helg igen ska jag på julbord och är nästan livrädd för det, inte klokt ju. Men vet att jag är en mästare på att förhandla med mig själv...hmmm.
Ni verkar så starka allihop som är här så jag vet att ni alla fixar denna resan med bravur men till mig själv säger jag högt Häck Väck Våt Fläck =))

Kramisar till er alla från Julängeln eller som en del vet...Fluffy Angel <3 <3

Första Dagen

Igår rökte jag 1 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Ganska stort .

Dag ett Cold Turkey jag mår skit. Vill äta allt socker i hela världen och bara sätta mig på balkongen och tända en förbannad cigg. Men jag vill sluta mer än vad jag vill röka. PÅ dagarna är det lugnt eftersom jag bara röker på kvällarna. Men cigaretterna på kvällarna är guld. Visste inte hur svårt det skulle vara att vara utan dem.

Vill bara dra täcket över huvudet och försvinna..

Igår rökte jag 19 cigarretter.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Att sluta röka är inget nytt projekt, utan har ständigt funnits med under min 16 åriga karriär som rökare. Jag har alltså passerat gränsen och har rökt under mer tid i livet än jag vart rökfri. Ständigt med dåligt samvete. Jag borde.. Alla andra kan ju..

Man luktar äckligt, pengar och tid försvinner, risken ökar för stroke och andra läskiga sjukdomar, jag sätter ett extremt dåligt exempel för mina barn.. Jag vet allt detta och mer därtill om nackdelarna med att röka. Men just nu efter ynka 8 timmar som rökfri känns det fruktansvärt. Jag tappar allt känns det som. Skriker på barnen, orkar knappt ta mig ur soffan och mår riktigt illa psykiskt. Livslusten är borta.

Hur kan dessa äckliga pinnar ställa till med så mycket skit? Om jag hade vetat hade jag då börjat röka? Men tänk vad underbart med en ljummen sommarmorgon, att sitta på altanen och ta en kopp kaffe och en cigg. Eller de tre gångerna per år som jag dricker alkohol. Men helt ärligt, dom senaste somrarna har jag jobbat de få fina dagarna och resten har inte varit speciellt mycket att ha.

Jag vet att det kommer bli bättre. Om en månad el så kommer det kanske tom kännas riktigt skapligt. Det känns som en jävla evighet. Men jag har lovat mig själv, 20 veckor rökfri med start idag. Efter det hoppas jag att kunna känna att jag aldrig mer vill utsätta mig för det här igen och därför fortsätta mitt liv som rökfri.

Ha det gott

Bröllop, abstinens

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej!

Nu har jag varit rökfri i 32 dagar, 2 timmar och 21 minuter. Känns fantastiskt! Jag märker tydligt på min röst (som alltid varit hes) att den är mycket ljusare! Jag tycker om att sjunga och kan även sjunga mycket högre/ljusare toner! Känns skönt.

Jag har alltid tränat väldigt mycket, även som rökare! Idag sprang jag i ganska rask takt och det kändes skönt! Den känslan har jag längtat efter. Som rökare var det mycket psyke och "pusha" sig själv - att känna att man kan jogga i rask takt och bara njuta är otroligt härligt och jag börjar sakta men säkert nå dit.

I lördags var jag på ett bröllop i Serbien - alla rökte inomhus vid borden och det var mycket vin! Jag fick riktigt jobbig abstinens - men stod emot hela kvällen och efter ett tag släppte det. GUD va glad jag var dagen efter att jag lyckades hålla mig!! Det hade känts som ett stort misslyckande om jag hade rökt då.. Men jag antar att ta sig igenom varje "jobbig" situation är bra, det ger en verktyg och vana att hantera "utsatta" situationer och hur man skall stå emot. Kommer abstinensen alltid finnas i dessa situationer eller kommer man så småting om inte bli ens tänka tanken på att röka? Hur är det för er som varit rökfria länge?

Hur som haver, en månad uppnådd!! Bara fortsätta kämpa :)

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se