Abstinensbesvär

Dag nr1 på jobbet efter semestern.

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Första dagen på jobbet efter semestern startade jag med att leta bland lådor och papper runt skrivbordet. Mina kollegor undrade vad jag letade efter. Efter 10 minuter dök jag upp med ett "AHA!" och en liten ask nikotintabletter. Den hamnade i soptunnan direkt. :) Resten av dagen flöt på med en evig ström av bajsmackor. Men det gjorde inget. Snussuget var borta. Det dricks och äts lite för mycket kaffe, socker och annat onyttigt ibland, men det är ändå OK. Jag cyklar till jobbet, hoppas det bränner bort de extra kalorierna.

Det har varit några mentala svackor strax innan jobbet började. Inget fysiskt, bara mentalt deprimerande. Men det är troligen bara det sista som ska bort. Det enda märkliga fysiska abstinensproblemet just nu är trapphuset på jobbet. Det luktar så fasligt mycket snus där. Liksom WTF. Jag kan inte förstå varför, men det är som att sticka näsan i en snusdosa. Jo, jag har letat insmetade prillor i trappsteget men det finns inga. Och städning sker hyfsat ofta. Min hjärna blir lite nyfiken och äcklad på samma gång; luktade jag så där vidrigt/gott?

Dag 65 och forsatta nikotinabstinensanfall...

Hej hopp! Jag kämpar på här men får konstant abstinenstoppar, har verkligen provat allt och lite till. Någon annan som känner igen sig och kan komma med ett gott ord om att det snart vänder?

Räknaren: 78 dagar efter stopp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

God morgon dag 78.
Precis varit ute och sprungit. Gick bra. Återhämtar mig med andningen väldigt fort. Hur skönt är det inte att vara rökfri.
Ha en bra dag allihopa.

Semester

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

För 2 dagar sen vände det, tack och lov! Yrseln försvann till slut. Den har varit hemskt. Huvudvärk, magkatarr, munblåsor och allt annat var lättare att hantera. Länge sen jag kände mig så sjuk! Tredje veckan var nästan värst då jag blev lite orolig också. Ringde till sluta-röka-linjen och fick där mycket bra råd och tips och framför allt förklaringar till läget.
Har helt enkelt haft en sagolik tur som slutade under semestern. Hade aldrig kunnat jobba med detta.
Och nu? Bara så bra!! Säger bara, Håll Ut!

Toppen :D

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Två veckor i morgon som rökfri.
Stundvis hamnar man ju på "här brukar jag ta en cigg", tex efter jobbet, när man pendlat hem, när man shoppat ( hehehe) ,men det är snabbt över.
Apropå shopping, gick berserk och unnande mig en hel ny serier med ansiktsprodukter.
Saker jag märker redan nu i kroppen, mindre hosta, bättre sömn, ökad sexlust, ökad hunger ( tyvärr hehe), bättre smak på maten, dofter.
När jag nu bestämde mig för att sluta röka,( eller som jag säger, hålla uppehåll tills jag är 70år), har jag inte varit arg, sur, ledsen eller knäpp ;) detta är något som jag bestämde mig för att inte bli, ni som läst det andra jag har skrivit, vet att mitt mantra är " det sitter bara i huvudet", och det har jag kört på stenhårt, och det har funkat superbra!
Fick ett bra" tips"från en vän, när jag vart liiiite röksugen, och tyckte det hade varit gott med en cigg.
- Tänk vad besviken du skulle bli om du tog ett bloss, det smakar ju ändå bara skit, så varför ens gör det.
Kämpa på alla där ute! Och ha en underbar ny vecka i morgon. Måndagar betyder alltid ny start, nya chanser.
KRAM.

Inget sug alls!? Finally!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Efter en utlandsresa med skapligt irriterande släktingar och nästan inga mentala härdsmältor från min sida, så verkar det värsta nikotinsuget vara över. Jag får fortfarande lite knäppa glädjefnatt, eller psykbryt men de är mycket kortare än tidigare, eller i alla fall möjliga att avbryta.

Har hittat nikotintuggummin, och annat i min gömmor, som jag bara slängt utan att tveka. Har tryckt i mig en Onico ibland, men känner mig till skillnad från dag 1-3 enbart som jag fått något skräp under läppen. Den värsta fysiska och mentala abstinensen verkar bara hålla i sig 3-4 dagar för att sedan övergå i en veckas mental styrkeövning att motstå "bara EN prilla"-tricket som hjärnan försöker lura sig själv med.

Jag har börjat trappa ned alkoholintaget också, vilket går betydligt lättare mentalt än nikotinet. Det ser ljust ut. :)

Räknaren: 69 dagar efter stopp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Än så länge går det bra. Imorgon är det 70 dagar sedan jag tog min sista cigarett på balkongen. 69 känns väldigt stort och bra. So far, var vecka ett och två absolut de svåraste veckorna. Och även om livet trasslat till sig så har jag absolut inget större sug på att röka.
Så håll ut och var glada för allt ni åstadkommit! Kram.

Tillbaka på dag 1

Igår rökte jag 30 cigarretter.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Jaha, då var man tillbaka igen då. Tre månader höll jag ut förra gången. Jag började röka runt jul igen, samma sak både 2015 och 2016. Alltid tre månader och alltid runt jul. Har rökt mer än någonsin sen dess och nu börjar kroppen säga ifrån igen. Har sagt länge nu att "jag ska snart sluta" men skjuter på det hela tiden. Men efter en sen vinkväll igår med alldeles för många cigaretter vaknade jag till ett tomt ciggpaket och jag tänkte att nu slutar jag! Det rätta tillfället kommer aldrig infinna sig. Så nu börjar jag om på dag 1 igen. Idiotiskt mitt under semestern men et struntar jag i . Går det så går det. Inga garantier. Inga förhoppningar. Men en vilja. En dag i taget och en önskan om att hjärnan är tillräckligt stark den här gången också.

Kramar till er

Hur många öl?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Det där märkliga svaga nikotinsuget infinner sig. Som om någon drar med en sugkopp i ansiktet. Någonstans mellan likgiltigheten och desperationen sänkte jag fyra öl och hoppades på frälsning. Nu försöker jag mestadels dölja min vinglighet och hoppas på att jag packat ned allt som behövs för min kommande utlandsresa. Jag är så j-a trött på nikotin. :(

Men det hände något märkligt idag. Det prasslade i asplöven och jag satt och log åt det härliga ljudet. Skillnaden mot "Det är nog dags att byta prilla"-tänket är omvälvande.

Alkohol, hjälper?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt.

Har semester och har hållit upp med snusandet i en vecka. Kom tillbaka från skärgården igår. Därute fanns ingen möjlighet till snusande och abstinensen var mer eller mindre noll. Några mentala utbrott, men inget allvarligt. Jag har testat att hålla upp tidigare och har ganska bra koll på hur psyket fungerar. Dag 4 brukar vara en välsignelse för mig själv och omgivningen. Men sedan jag kom hem (dag 7) har det känts som att leva i Lustiga huset blandat med Spöktåget och Björnes magasin. Mina tre barn försöker driva mig till vansinne, humöret är i någon form av Joker-läge. Om jag inte retas med någon så skrattar jag åt vad f-n som helst. Frun tycker att jag är barnslig och knäpp (no shit!). Hon har aldrig fattat att jag snusat eller nikotinat. Jag började med Nicotinell tuggummin för några år sedan av en slump. Jag började må dåligt av beroendet för några månader sedan efter att ha ökat intaget drastiskt till dubbelprillor av stark sort. Magen kajkade ur och psyket blev labilt eller rent zombieaktigt beroende på nikotin-nivå.

Jag gick igenom alla mina snusgömmor igår, sniffade på dosorna och slängde dem. Jag fick en märklig flashback av hur jag hittade min morfars cigarrer när jag var barn. Jag mindes smaken och hur jag låtsades röka dem och satt och sniffade på dem. Snacka om att giftet gjort avtryck i hjärnan.

Mitt stora problem nu är att alkohol och motion verkar vara det enda som dämpar nikotinsuget. Eftersom jag inte orkar springa mer än en knapp mil så tar jag till flaskan på eftermiddagen/kvällen. Det känns dumt, men ack så skönt på en och samma gång. Det verkar som många upplever rakt motsatt effekt av alkohol; nikotinsuget ökar. Men jag känner inte det. Kan det vara så jag håller på att byta ut ett beroende mot ett annat. Det är ju sjukt tragiskt i sådana fall. :| Lite orolig för att jag ska behöva fajtas med två "beroendemonster" på en gång snart.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se