Vinster

Röker inte

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Alltså fyfan, mår så illa varje dag nu. Att ändra tankesättet är inte lätt. Tankarna är en sak för sig, men den här ångern och äcklet man får känna över vad man gjort sig själv. O andra sidan kan jag förlåta mig själv för att jag inte förstått bättre. Var bara 12 år gammal när jag började röka, till en början nu o då. Ett år senare rökte vi varje dag, jag och mina coola kompisar. Man var så ung och odödlig. Men nu känner jag nog att jag måste börja ta vara på hälsan och hoppas att allt återställer sig. Vill finnas kvar för mina barn och vill själv också ha ett kvalitativt liv med andra mål än rökning. Hälsoskadorna är så otroliga, både fysiska och psykiska. I alla fall för mig.
Sambon slutade röka tillika men han har ett lite annorlunda sätt att se på saken. Enligt sig själv så mår han utmärkt, bättre än någonsin. Men han längtar efter cigg när han ser någon röka. Jag känner mig äcklad, i alla fall tills vidare. Hoppas det håller i sig och blir värre för då kommer jag nog aldrig röra en hälsoskadepinne mer. Och kommer kunna vara en bättre förebild för mina barn samt faktist på riktigt förklara och lära dom också att inte någonsin göra det. Mina föräldrar kunde inte det för dom rökte och röker ännu idag. Det är sorgligt för jag vill inte se dom dö i KOL men ditåt är det väl på väg. Jag måste ändra på mig för att kunna se en bättre framtid.

Obehag

Igår varken rökte eller snusade jag.

Kunde inte sova inatt, men tog inte tuggummi ändå. Tuggar vanligt och dricker kamomillté, det lugnar. Det hjälpte mig också äntligen somna 4 på morgonen. Har väldigt obehag, känns som att alla gamla sorger vill upp på ytan för att förstöra för mig. Men jag tänker så här att om alla hjärnspöken nu vill testa mig så är det lika bra. Känner inte så mycket sug alls, mest faktist ett helt otroligt jävla obehag när jag tänker på hur mina kära (buhuu) lungor mår efter 12 års rökning. Jag är uppriktigt äcklad av mitt eget hälsoskadliga beteende. Jag har gjort det LÄNGE men vägrat inse eller tänka vad det innebär. Dom kommer ju aldrig bli lika igen! Men jag kan rädda det som finns att rädda och leva hälsosamt från och med nu. Men det kommer nog ta en stund nu att komma över min egen äcklighet.. och alla andra dåliga val jag gjort i livet. Inbillar mig att det här är nu en tid för återhämtning och att gå på djupet med mig själv, för att aldrig mera fortsätta utan ändra riktning. För alltid.

Dag 3

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Hahaa! Så många misslyckade försök bakom men nu inne på dag 3 o känner mig hoppfull. Vi har inga cigaretter hemma, jag äter nikotintuggis när det krisar och känner mig bra inställd till det här. Känns inte som att jag går miste om något alls, är stolt över mig själv och mår så mycket bättre. Har minskat och rökt mycket mindre hela månaden, haft några helt rökfria dagar också innan nu helt rökstopp. Min hud känns så mycket klarare och friskare! DET är stort, att känns sig fräsch och fin. Kan ta djupare andetag nu, gör inte ont i lungorna längre. Är så glad. Planerar att fortsätta med tuggummit (använder varannat vanligt innan jag känner abstinensen komma krypande o humöret svänga- då tar jag nikotintuggis) åtminstone en vecka, kanske flera. Huvudsaken att jag kommer ur vanan nu. Tack för alla tips!!

3 veckor

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Idag har jag varit rökfri i tre veckor. Denna vecka har kännts enkel! Så himla skönt, vecka 1 och 2 var såååå svåra men nu känner jag att det börjar bli lätt! När jag blir stressad känner jag ett sug, men det går snabbt över också. Har mer energi när jag tränar, dock kan andningen kännas tyngre än förut. Det har jag märkt när jag springer långdistans. Vad kan det bero på? När brukar det bli bättre?? Längtar till en månad!!! 3 veckor känns fortfarande lite fjuttigt..

Rökfri i 4 år och 1 månad!

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej!
Kom på idag att det är 4 år och 1 månad sedan jag slutade att röka! Jag kan inte fatta ens att det gått så lång tid, idag tänker jag inte ens på att röka och jag är så himla glad över att jag klarat det så länge . Jag var en stor rökare och rökt i 32 år. Så jag ville bara titta in hit och peppa lite - ge inte upp, resan är helt klart värt det. Jag tog hjälp av denna grupp i början och fick jätte bra stöd.
Ha det gott alla och kämpa vidare!

Money money mpney..

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Glömde säga att jag inte har rökt upp 27.906 spänn.=)
Kramis=)

464 dagar som icke rökare

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Go'kväll all duktiga kämpar här inne.Det har väl blivit en ny vana att hänga här inne för er hoppas jag, då suget eller saknaden gör sig påmind.=).Ni ska vara jättestolta över er själva.❤
Det är så otroligt skönt så här på den 464:e dagen att man slipper röka längre.En underbar befrielse.
3 dagar kvar tills jag sitter på planet mot Thai.
Kämpa på till ni når erat mål oxå.
Ni kommer tacka er själva och må jättebra.
Kram o kärlek till er alla❤

//Fanny

99 dagar

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Tiden går mycket fort efter rökstoppet. Kommer ihåg när jag varit rökfri en dag vilket var ok och inte så märkvärdigt då jag hade varit det tidigare med vetskapen att nästa dag kunde jag röka.
Men när jag hade varit utan cigg i 10 dagar då var det stort och jag mådde mycket dåligt pga diverse otäcka abstinensbesvär. Dit vill jag aldrig mer. Riktigt avskräckande tanke!!
Men nu när det är 100 dagar imorgon så är det helt fantastiskt. Bland det bästa som jag gjort i livet. Känns helt enkelt som att vara befriad. Snacka om att vara slav under nikotinet i nästan hela mitt liv. Ja, riktigt läskigt när jag ser på det nu.
Så ni som kämpar därute. Fortsätt. Det går faktiskt. Även när vägen är smal och krokig.
Själv är jag denna blogg evigt tacksam för all hjälp och tips som gavs till mej när jag började sluta röka. Ja, det är en process som tar tid.
Tack!

Jippi

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra.

För fem månader sen hade denna resa inte tagit sin början än... det är dagen innan jag ska fimpa på riktigt och jag röker mina sista cigg. Jag tänkte mycket på morgondagen med en aning rädsla av vad som komma skall. Då var jag rätt så trött och dåsig, luktade rök om händer och hår - jag vill tacka den 'mig' jag var då. För helsike vilken resa.
Imorgon är det fem månader sedan jag rökte min sista cigarett och idag kan jg med stolthet säga att jag har slagit mitt personliga rekord i löpning.
Vi är så bra allihopa! Största kramen!!

Positiv

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Hej igen!

Senaste inlägget var i fredags, innan milstolpe 1 var uppnådd. Nu söndagkväll och jag har varit rökfri i 9 dagar och 1 timme :)!

Wow, nu börjar den jobbiga låååååånga uppförsbacken sakta men säkert bli mindre brant. Idag njöt jag av att känna att jag kunde andas bättre, kände mig fräsh och lycklig! Humöret börjar vända från "kämpa på, det suger men jag måste hålla ut" till att jag är mer positiv och taggad på att fortsätta!

I fredags träffade jag några tjejkompisar på ett glas vin efter skolan, alla rökte och jag gjorde inte det! Det har nog ALDRIG hänt förut - och faktiskt så kändes det inte så jobbigt.

Min största motivator är absolut träningen, genom att kontinuerligt fortsätta röra på mig och känna att det känns lättare blir jag verkligen taggad på att hålla mig rökfri! Känns som en ny värd har öppnat upp sig, ingenting är omöjligt! Om jag håller i detta kanske jag kan springa ett marathon nästa sommar - eller ialafall ett halvt :)? Vem vet!!

Summan av kardemumman är att det börjar kännas lättare nu, men jag skall fortfarande inte glömma hur enkelt det är att falla tillbaka!! EN sekund av idioti och vips är jag kedjerökare igen... Därför hjälper denna logg och eran pepp mig otroligt mycket!

Abstinensproblem som fortfarande är kvar är:

1. Koncentrationssvårigheter, rastlöshet i kroppen
2. Svårt att sova

Annars, milstolpe 1 uppnådd och nu väntar jag på milstolpe 2 som är två veckor. När jag har uppnått 4 veckor kommer jag känna mig mer trygg i att jag klarar att sluta röka parmanent, jag litar inte riktigt på mig själv fortfarande eftersom jag misslyckats så många gånger förut..... Vilken besvikelse det hade varit om jag gör så mot mig själv igen!

Godnatt

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se