Bloggar

Livets stora prövningar

Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Dagen har varit ett riktigt helvete från början till slut. Att gå på begravning utan att få röka var det största styrkeprovet hittills. Jag var så nära att att köpa ett paket i förebyggande syfte och intalade mig själv att om det är någon gång man får synda så är det när man har sorg. Men samtidigt vet jag ju att en cigarett inte förändrar någonting, och definitivt inte förbättrar. Snarare ger den mer ångest. Så även om jag går till sängs med ett tungt hjärta idag så kan jag ändå känna en liten stolthet över att jag fortfarande är rökfri trots allt.

Jojo-sluta-rökaren är tillbaka

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Jojo-bantare har man ju hört talas om. Jag är mer en jojo-sluta-rökare. Hela min arbetsplats gör sig lustiga över att jag så ofta försöker sluta röka men alltid börjar igen. Men jag försöker åtminstone till skillnad från många andra. Skam den som ger sig. Alla har vi olika taktik, vissa röker i 10-20 år och slutar sedan för att sedan börja igen och röker ytterligare i 10 år innan nästa försök att sluta kommer. Jag slutar minst 2 gånger om året, med olika bra resultat varje gång. Det här blir tredje försöket i år. Vissa ser mig kanske som svag och ja, jag är svag när det kommer till cigaretter.

Den här gången var jag "tvungen" att sluta eftersom jag har legat däckad i influensa sedan i torsdags. Min sista cigg tog jag i fredags. Är fortfarande långt ifrån återställd men ju friskare jag blir desto mer ökar röksuget, Det gick så långt att jag tände den sista cigaretten jag hade imorse, höll den i handen en stund för att sedan fimpa den. Just då kände jag mig stark och oövervinnelig!

Nu ska jag läsa ikapp alla era inlägg!

D5, 7H, 16M

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

5 dagar, 7 timmar, 16 minuter sen jag slutade med nikotin. Jag har inte rökt 106 cigaretter. 362 kronor har jag inte eldat upp.

Den här gången så kör jag helt utan nikotin, det får vara jävligt men jag vet om vad som kan hända. Och det ska vara så, jag tycker att det är skönt att känna att kroppen fortfarande vill hjälpa till att rensa ut alla gifter och kemikalier som jag valt att tillföra, 20 gånger om dagen.
Stressen med cigaretter och lite annan gjorde att blodtrycket var väldigt högt. Där och då bestämde jag mig. Ska jag fortsätta att betala 65 kronor om dagen för att förstöra min kropp??
Jag skämdes när jag rökte, gick undan, smög runt som en röskatt och letade efter ett ställe där jag kunde dra i mig ciggen utan att någon skulle se. Jag lurade sig själv. Även om ingen ser mig röka så sitter spåren kvar ett bra tag. I min mun, i mitt hår, i mina kläder. Och det hjälper inte med tuggummi eller halstabletter. Den inpyrda stanken avslöjade mig varje gång. Varje dag skämdes jag och varje dag ville jag sluta men varje dag kom jag på nya anledningar att vänta lite till men den här gången gick det inte. Kroppen skvallrade om mitt missbruk där jag inte längre kunde hitta på svepskäl. Jag har slutat förr och jag försöker att komma ihåg hur jag fintat mig själv och därför skriver jag upp fintarna här

*En kan jag ta för nu har jag inte rökt på så länge.
*Jag måste känna hur illa det smakar
*Bakslag händer alla och jag tar ett nu
*Om jag köper ett paket och bara röker 2 och sen slänger jag paketet

Ni som läser här, kan inte ni dela med er av era "bästa" argument som beroendepersonen i er använder för att falla tillbaka in i rökrutan/snusrutan igen.

Uppdatering april

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Dagarna staplas den ena på den andra och nästa mål är 2-årsdagen i juni Har tyvärr drabbats av benskörhet och mycket smärtsamma frakturer. De största riskfaktorerna för det är att vara kvinna efter klimakteriet och även ärftlighet. Sen har även rökning en negativ påverkan och det är det vi kan påverka. Vill inte skrämmas men detta är nåt som det inte talas så mycket om. Jag anser mig vara allmänbildad men var inte alls kunnig inom området. Känns lite bistert att jag själv kanske påverkat lite att jag är där jag är. Samtidigt är jag så glad att jag lyckades bemästra nikotinmonstret när jag gjorde det och att jag med medicinering förhoppningsvis kan få leva utan smärtor i framtiden.
Önskar alla som kämpar mot nikotinberoendet lycka till! Sök hjälp och stöd där du kan få det. Samtal, akupunktur, Champix eller nåt annat som passar just dig! Denna loggen var ett enormt stöd för min egen del.
Kramisar till alla ❤️

Sök igen

Efter mitt sista inlägg kommenterade Frihihi att man inte kunde söka här på loggen. Det här har vi haft förut och mitt svar är ungefär det samma som då: Det kan man visst.
Gör så här. Skriv det begrepp som du vill söka efter, i vilken söksite du vill, därefter skriver du site:logg.slutarokalinjen.org

Voila, sök på loggen. Detta funkar givetvis för alla websiter

Hej på er alla som kämpar

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

46/rökfria dagar stämplas idag..
under lång tid bakåt(2016-2017)..läkarens uppmaning eller rekommendation till mig: att sluta röka.!!
((Rökning är den största faktor som påverkar din hälsa negativt.medicinen och behandling är inte hela mot sjukdom.sluta med att röka får du mera än dubbelt och trippel hälsovinst.))så funkat det med mig under 2017.bara denna svar/råd, fick höra fr läkaren efter eller vid de flesta sjukvårdsbesök.
Det var den värsta besvär är med astma och blodtrycket som har direkt påverkan fr rökning..och lungvolym eller lungkapacitet blev med tiden bara värre.
under tiden från jan-2017,fram till feb-2018,upplevede jag en medveten skuld mot mig själv och omgivning vid varje gång man elda cig..bara man undrade och fråga sig själv.när ska jag bli av med den dödlig sällskap som heter cig.??
och när ska jag omvandla eller tolkar mina skuldkänslor till ansvar??ansvaret är att sluta röka.!! har man starkt motivation.goda självförtroende,så tvek inte att testa med att fimpa..,jag upptäkte mig själv faktiskt när jag började med rökstoppet.
inget fel alls om man misslyckas vid första försök.då få man testa igen och igen och en gång till.så länge har man vilja att fatta beslutet själv om att fimpa.och beslutet om rökstoppet är mitt och ditt och det är för min och ditt hälsans skull,men inte för läkarens skull.
kämpa på..den är mycket värt .befrielsen fr cig...

Svårt att sluta men jag är envis..

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Ja, jag misslyckades ju helt och hållet förra gången.. Sakta, sakta smög jag in fler och fler cigaretter i dagen och helt plötsligt stod jag sen där med samma antal per dag igen. Ca 15. Mer eller mindre..

Nu är jag på Dag 3. På tisdagen nämligen så var jag till tandläkaren.. Vilket ju i sig är obehagligt.. Men de drog ut en visdomstand! Huu hemska, hemska saker. Så mycket blod och usch och blä. Men dom bad mig i alla fall att inte röka den dagen, om jag bara kunde. Det läker snabbare, sa dom. Och det vill vi ju! Så här sitter jag ännu 3 dagar senare orökt. På sätt o vis är jag duktig ändå!

Håll tummarna för mig och mitt dumma huvud.. Jag vill lyckas nu.

Dag 5 - igenkänningen

Igår rökte jag 4 cigarretter.

Av de sex dagarna som gått sen mitt uppsatta rökstopp har jag rökt på två. Igår, tisdag, och i söndags. Inte i närheten av ”normalt” antal cig men likväl. Jag antar att jag borde hetsa upp mig över det och hata på mig själv men - jag känner igen mönstret från min förra gång. Förra, och enda, gången jag slutade röka var det precis som nu huvudsakligen för att jag var gravid men skillnaden är att jag denna gång är otroligt mycket snabbare. Jag har vetat om det som gror i magen i en vecka och det är naturligtvis hemskt att jag ens har tänt en cig fast jag vetat men någonstans är jag istället glad för att detta är nu och inte längre in i processen. Jag tror det är svårt att förstå självhatet en gravid person känner när hon röker, så oroa er inte - utan skuld har det definitivt inte rökts. Idag har varit en rökfri dag, igår var det inte. Idag var jag på min vakt, igår var jag det inte.

Varför hostar jag inte?

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Det här är mitt först inlägg här. Har i dag varit rökfri i 32 dagar efter hela trettio år som rökare. Hurra för mig!! Måste säga att det har gått oväntat smidigt med tanke på att jag la av helt "cold turkey" (inga nikotinläkemedel eller liknande) och det från att ha rökt mer än ett paket om dagen. Jag har haft flera abstinensbesvär efter stoppet, men känner att vinsterna efter att ha tagit mig igenom den värsta abstinensperioden har varit och är otroligt belönande. Jag är dock fortfarande rätt så rastlös och har svårt att koncentrera mig, men hoppas att det ska gå över med tiden.

Jag oroar mig dock över att jag inte har hostat eller fått upp något slem efter att jag slutade röka. Det verkar ju som att väldigt många hostar under lång tid efter rökstoppet och jag läste också att det är en slags reningsprocess för kroppen och lungorna. Ska jag oroa mig för att jag inte gör det? Jag menar, jag har ju ändå rökt i trettio år. Är det någon som har liknande erfarenhet, det vill säga ha varit rökare länge men som ändå INTE hostat efter rökstopp?

Blir glad och tacksam för svar!

Ledsen men också stolt över mig själv

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Idag rökfri i 12 dagar men just idag är det en sorglig dag för mig. Min svärmor gick bort på förmiddagen, när tårarna rullar nedför mina kinder tänker jag att nu vil jag ha en cigarett och trösta mig med. Men tog några djupa andetag och sa till mig själv att jag inte behövde tröst i en cigarett. Min tankar går till min svärmor som är så stolt över mig

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se