Bloggar

1 månad och 2 veckor utan cigg

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Långt inlägg men här kommer lite positiva tankar, vinster och tips!

1 månad och två veckor har gått sedan jag slutade röka efter att ha rökt ett halvt paket om dagen i ca 2 år och mindre innan det i totalt i 5 år. Har försökt sluta två gånger tidigare och då har återfallen kommit i samband med fest eller stress. Har inte velat sluta. Den här gången vaknade jag upp en dag, paketen var slut och jag ville inte köpa nåt mer så jag slutade tvärt. Tidigare har jag satt de kortsiktiga konsekvenserna före de långsiktiga men nu ser jag verkligen framemot att få bli mer hälsosam och ta hand om min kropp. Läste även Allen Carrs bok - ett tips!

Positiva konstateranden:
- Jag är bara 27, slutar jag nu har min kropp gott om tid att återhämta sig på.
- Jag mår SÅ mycket bättre på många vis. Kan träna utan att rossla och bli andfådd efter kort tid, sover bättre, är lugnare, luktar inte illa.
- Suget försvann efter en vecka och har inte kommit tillbaka förutom då jag druckit alkohol men då är det så pass lite att jag kan sitta bredvid rökare, observera mina tankar om suget och fortfarande vara glad att jag inte röker. Och!! Jag kan FORTFARANDE ha roligt utan att röka! Den sociala biten var jag rädd att sakna men jag missar ju inget alls under de fester jag varit på som rökfri.
- Känner dofter igen! Mat smakar bättre!

Negativa konstateranden:
- Har säkert gått upp i vikt lite men så får det vara just nu. Tränar i alla fall så kilona ökar nog inte dramatiskt.
- Lite rethosta eftersom flimmerhåren växer ut men inte så farligt.

Mina tips:

- Gör något istället för att röka, hitta någon träning som du tycker är rolig och blir en morot när man ser att konditionen förbättras på kort tid efter rökstopp.
- Sluta cold turkey = nikotinet går ur kroppen fortare.
- Du kommer inte att missa något utan dina cigaretter, bara vinna en massa fördelar! (I enlighet med Allen Carr, det synsättet att livet inte är tråkigt utan cigg har verkligen hjälpt).

1 månad och 2 veckor utan cigg

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Långt inlägg men här kommer lite positiva tankar, vinster och tips!

1 månad och två veckor har gått sedan jag slutade röka efter att ha rökt ett halvt paket om dagen i ca 2 år och mindre innan det i totalt i 5 år. Har försökt sluta två gånger tidigare och då har återfallen kommit i samband med fest eller stress. Har inte velat sluta. Den här gången vaknade jag upp en dag, paketen var slut och jag ville inte köpa nåt mer så jag slutade tvärt. Tidigare har jag satt de kortsiktiga konsekvenserna före de långsiktiga men nu ser jag verkligen framemot att få bli mer hälsosam och ta hand om min kropp. Läste även Allen Carrs bok - ett tips!

Positiva konstateranden:
- Jag är bara 27, slutar jag nu har min kropp gott om tid att återhämta sig på.
- Jag mår SÅ mycket bättre på många vis. Kan träna utan att rossla och bli andfådd efter kort tid, sover bättre, är lugnare, luktar inte illa.
- Suget försvann efter en vecka och har inte kommit tillbaka förutom då jag druckit alkohol men då är det så pass lite att jag kan sitta bredvid rökare, observera mina tankar om suget och fortfarande vara glad att jag inte röker. Och!! Jag kan FORTFARANDE ha roligt utan att röka! Den sociala biten var jag rädd att sakna men jag missar ju inget alls under de fester jag varit på som rökfri.
- Känner dofter igen! Mat smakar bättre!

Negativa konstateranden:
- Har säkert gått upp i vikt lite men så får det vara just nu. Tränar i alla fall så kilona ökar nog inte dramatiskt.
- Lite rethosta eftersom flimmerhåren växer ut men inte så farligt.

Mina tips:

- Gör något istället för att röka, hitta någon träning som du tycker är rolig och blir en morot när man ser att konditionen förbättras på kort tid efter rökstopp.
- Sluta cold turkey = nikotinet går ur kroppen fortare.
- Du kommer inte att missa något utan dina cigaretter, bara vinna en massa fördelar! (I enlighet med Allen Carr, det synsättet att livet inte är tråkigt utan cigg har verkligen hjälpt).

24e dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Your voice is thinning - säger min slutaröka-app. :) Ahaa - därför det skär sig rätt vad det är.
24e dygnet på gång.

rökfri

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej nu har jag varit rökfri 1 månad, känner inget sug efter cigaretter. Tycker det är skönt. Har fått gjort mycket, ångrar inte att jag slutade röka. Mår mycket bättre nu sover bra. Luktsinnet bättre och smaklökarna bättre. Går på rökaväjning och pratar kontunerligt tycker det är bra att göra det

Tankar

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Mycket stort .

Varit rökfri ett tag nu.. Slutade tvärt, på grund av nytt jobb samt efter påtryckningar av sambon..
Har sen jag slutade känt att jag gått genom någon slags identitetskris, började röka när jag var 13, identifierar mig mer eller mindre med en cigg i mungipan..
Mitt humör har alla dessa dagar varit väldigt dåligt och ojämnt. På jobbet går det bra, jobbar väldigt mycket, 12-15h om dagen, tänker inte alls på att röka då, ingen där röker.
När jag är hemma så är det nästan det enda jag kan tänka på, sambon röker inte heller längre.
Jag har svårt att slappna av, kommer aldrig ned i varv, letar fel hela tiden och överallt som bieffekt hemma, i jakt på att kunna få sysselsätta mig. Sambon blir vansinnig.

Semester nu med, vill bara sätta mig utomhus, ta en kopp espresso och avnjuta en Cohiba club.
Jag har jävligt stark disciplin och karaktär samtidigt, funderar mest på hur mycket mer min omgivning ska klara av.

Röst och hals - lite lufttät - 23e dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Det är 23e dygnet och fortfarande har jag tilltagande halsont, lite lufttäthet, samt att rösten krånglar. Flimmerhår som växer ut antar jag. Det är inte så skoj under tiden men det blir bra till slut. Kan ju åtminstone inte bli värre än om jag rökte. Känner mig lugnare över framtiden och det där ordet "aldrig" - "no puff ever" än jag gjort tidigare rökstopp. Samtidigt behöver jag inte tänka aldrig mer, kan nöja mig med en dag i taget så blir det aldrig mer till sist.

3 veckor

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Nu är det tre veckor sedan jag vaknade på morgonen, tittade i mitt cigarettpaket och insåg att jag hade en enda cigarett kvar. Jag bestämde mig då för att brygga kaffe och dricka någon kopp kaffe innan jag rökte den där cigaretten. Jag hade under ett par veckor rökt bara bestämda tider och hållit rökningen hemifrån för att få bort en rökarvana hemifrån. Jag tror jag drack den första kaffekoppen och så hällde jag upp en kopp kaffe till som jag tog med ut. Rökte den sista ciggen. Därefter slutade jag cold turkey.

Efterhandsreflektion: Fortsätter jag leva som jag gör just nu kommer jag nog gå in i depression, pga. för lite aktivitet. Men risken för det är minimal eftersom jag börjar jobba på måndag och utöver det har planerat att kunna dra iväg på konserter på Furuvik vilket är familjeumgänge och roligt/givande. Utöver det är det samma slutsats som jag drar som vanligt. Det är konstigt varför det skrämmer en så mycket när man fastnat i rökandet, det där att sluta. Vad är hotet? Varför är det så svårt? För nu på eterhand ser jag inte de egentliga hoten? Nej, jag låg inte och krampade och inga hemska konsekvenser har uppstått. Ja, jag har varit mer humörig, men vet om att det är kortsiktigt, men inget katastrofalt. Betyder bara att det finns en del nya sätt att hantera situationer på som jag behöver få i gång. Beteendeförändring.

Samtidigt är det dumt att glömma hur skrämmande "sluta röka"-fenomenet var innan jag slutade, eftersom det kan göra att man underskattar "ett enda bloss". Ett enda bloss kan få in mig i den där onda cirkeln igen om jag väljer en kortsiktig lösning på problemet framför de bevis jag redan har samlat in emot att "ett enda bloss" skulle kunna fungera. det är prövat och det fungerar inte.

Tjugonde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Det tjugonde dygnet pågår och lila vagnen med guldkant börjar rulla utan att gnissla lika högt längre. Dofter av lavendel sprider sig. Ibland bryter sig humöret igenom lugnet dock. Fascineras över att ingen gång är den andra lik riktigt. Men får fokusera på lavendeldoft och vackra färger och ljud ute i naturen.

Nittonde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Nittonde dygnet och idag mår jag okej. Dock har jag större problem med halsbränna på natten och magen krånglar en aning. Lite svårt att bedöma om det är något som kommer av rökstoppet (ämnesomsättningsförändring) eller om det kan vara "sommarmage". Det är hur som helst inget allvarligt och är fullt hanterbart.
Just nu har jag inte gått upp särskilt mkt. Möjligen att jag är mer stabil på 72 än som tidigare då jag pendlade mellan 69 och 72. Inte alls överviktig (än) oavsett och det är bra.

Jag är glad att jag slutade röka Cold Turkey för jag såg det som ett problem med Champix. Mina tankar hakade upp sig på liknande: "den dagen jag ska sluta med Champix börjar det om igen. Då blir det svårt igen".

Jag har installerat mig i min lila vagn på tåget som tuffar på, även om det inte finns ett officiellt slutarökatåg 2018 som PEB skrev Min vagn är lila och guldkanterna hade flagnat av i min frånvaro, så jag har målat i dessa igen. Jag har bytt ut dukar och gardiner så att de är fräscha. Tyckte de hade dammat ihop lite. ;-) lla som slutat röka 2018 har per automatik en egen vagn. :-)

Artonde dygnet

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Så här på artonde dygnet sitter jag och reflekterar över att min röst är negativt påverkad av rökstoppet (misstänker att det är lite flimmerhår som är på väg att växa ut) och hur de där negativa automatiska tankarna flaxar förbi :-) De där som säger att min röst försämrats, luftrören är täta ändå (på ett helt annat sätt och en helt annan nivå - avsevärt bättre) så då ”spelar det ju ingen roll att jag slutade röka om jag faktiskt ska må fysiskt sämre”. Inser självklart att det är på kort sikt. Men dert är lite intressant hur man tänker. Observerar dessa tankar och accepterar att de kommer (jag har ju spenderat många år som rökare) men släpper taget om de sen. Humörmässigt har det varit lite instabilt de första två veckorna, men jag tror det börjar lugna ned sig nu. Inte lika irritabel som vecka 2 i alla fall.

Fortsätt kämpa därute alla!

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se