Bloggar

Att byta styrka

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Efter två veckor med den starkaste styrkan på plåstren så byter jag idag till mellan styrkan. Till att börja med fyra veckor.

Samtidigt som rökstopp så går jag på Nutrilett. Jag dricker shejk 5 gånger om dagen. -3,5 kg på vågen sedan 2/1-18. Bra jobbat!

14 dagar utan cigg idag.

Nu dag 6

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra.

Men usch igår var ingen rolig dag. Blev superstressad över min dotter och ledsen. Sa för mej själv att fyfan nu vill jag röka. Var jätteledsen men avstod från att gå iväg o köpa ett pkt cigg.
Konstigt det där med hjärnan att vid upprördhet så kommer känslan att jag vill röka.
Jag glömde skriva sist att jag är frisk från min bröstcancer. Dom tog ena bröstet men det gör inget, huvudsaken det inte spridit sej. Nu ska jag gå varje år på kontroll mammografi.
Nu hoppas jag verkligen att jag ska lyckas sluta med den här skiten som jag hållit på med och försökt sluta med i över 12 år.
Min syster dog i bröstcancer 1990 men hon hade aldrig rökt så livet är bra orättvist.
Jag fråga om min cancer berodde på att jag rökt men det kunde dom inte svara på. Säkert genetiskt.
Ha en toppendag ni alla idag
Kram Eva

Tillbaka igen...va faaan

Humör nu: Mycket bra.

Alltså, här jag varit till och från i 100 år nu.
Någon gång måste bli den sista, förhoppningsvis nu.

Nikotinplåster sedan 1/2 2018. Funkar kanon.
Nu jävlar ska det gå :-)

Positivt tänkande är skit

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt.

Hemma igen efter tre rundor på akuten i förra veckan. Tre ambulansfärder in till Växjö. Första rundan med andningsbesvär och hemskickad efter fyra timmar trots att jag påpekade att jag inte mådde bra. Uppmanades att söka VC om det blev värre. Det blev det, mycket värre. Trodde jag skulle dö på vägen till VC. Ramlar in får mera kortison, ventoline mm samt en ny transport till akuten med ambulans med trolig diagnos lunginflammation. Efter två dagars inläggning och diverse undersökningar skickas jag återigen hem. Denna gång med både kortison och penicillin. Fortfarande hosta och samma natt hostar jag till och känner en djävulsk smärta i bröstkorgen. Revbenen ! Kravlar mig ur sången, ringer 112 och får ny transport till akuten. Nu blir det smärtstillande, citodon och cocillane. Hem igen och fortsätter medicinera. Är nu 4 dagar sedan jag kom hem och kortisonet är slut. Jag mår hyfsat men måste hosta ibland. Det gör ont ! Dessutom lite småpåtänd på kodein och morfin vilket jag egentligen inte är så förtjust i. Revbenen rullar liksom när jag andas, verkar ha hostat loss något. Inbillar mig att det smartaste jag kan göra är att röra mig så mycket som möjligt och andas. Har börjat spela munspel igen bara för att jävlas med mig själv. Roligare än andnings-träningsredskapet jag fick med mig hem. Håller på att tvätta och städa. Den utlovade hjälpen jag skulle få uteblev. Sammanfattningsvis så är jag väl trots allt tacksam över sjukvårdens hjälp. Hade dom varit mindre benägna att skicka hem mig så fort dom såg en chans hade dom kunnat spara en del på onödiga ambulansfärder. Ska försöka tänka positivt nu, HAH, jag lever och jag röker inte. Har nu varit rökfri i 181 dagar, dvs snart ett halvår. Ska snart opereras , byta hjärtklaff. Försöker hålla humöret uppe.Min katt Egon sympatiserar med mig.

Dag 104

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Tiden rullar på. Ibland kommer det över mig - shit vad gott med en cigg! Men lika fort som suget kommer, har det försvunnit. Nu är Jag även nikotinfri. Känns helt ok. Var nog en bra idé att trappa ner hela tiden.

/Fru C

Nystart

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Nu har jag varit helt nikotin/rökfri i snart 10 dagar. Denna gången så känns det att det kommer gå vägen. Ett par bakslag senare men det har på något vis gjort mig starkare. Har konstigt nog inte haft några sug alls nästan. Har börjat att träna och jädrar va roligt det är :) har dealat med mig själv att jag inte får göra båda så det sporrar mig för träningen vill jag inte vara utan. Har velat fram och tillbaka men det är aldrig försent att sluta.Nu känner jag att jag går på rätt väg.Avundas alla starka som lyckas sluta på en gång,tummen upp ni är grymma. Hur går det för er allihopa <3 Ha en fin lill lördag :D

Nu är jag åter här efter bakslag

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Hur många ggr ska jag falla åter? Fattar inte att det är så f-b svårt.
Minsta motgång så har jag varit där igen. Slutat och börjat hela tiden. Ja jag har hållit på i 12 år med detta.
Hoppas att jag lyckas nu. Jobbar kväll nu och har aldrig rökt på jobbet.
Fick ju bröstcancer i somras och trodde att jag aldrig mer skulle ta i en cigg men jodå, med lite vin o nån som röker i ens närhet så var det kört. Problem med min dotter så är det kört.
Nu får jag sluta en gång för alla och hoppas så innerligt att jag ska lyckas nu.
Tack för att ni finns härute.
Kram Eva

Dag 7

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Första veckan är gjord!! Woho!!
Detta trodde jag aldrig, jag är så stolt!!

Dag 4 var varit värst hittills - allt som kunde gå fel gick fel.. ville bara röka.. varje sekund tänkte jag på cigg från att jag vakna tills jag somna.. många gånger nära till gråt men det gick..
Har övrigt sovit ganska mycket.. Tagit Långa promenader och städat otroligt mycket hehe. I fredags blev det vinkväll - blev Dagens istället, lite mildare smak för att lindra röksuget.. Och det gick också över förväntan.

Hoppas nu min vilja och styrka håller i sig, jag antar att detta bara är början :)

Det som har hjälpt mig är att jag enbart berätta för ett fåtal personer.. känner inte den där stora pressen att jag Måste.
Har ibland följt med min sambo som röker ut vilket också har hjälpt..
Att alltid vara sysselsatt!

Kritiska moments är ju definitivt när jag väntar på tågen, van pendlare.. röker alltid i väntan eller på vägen.. ibland är det tom jobbigt att bara gå utanför dörren..
Saknar min kaffecigg..

Det var någon här som kommenterade i förra inlägget.. om att spela ett spel med sin egna hjärna.. väldigt spännande sätt att bemästra sig själv! Kul och bra tips, också lite spännande! :)

Imorgon börjar vardagen igen.. så antar att nya utmaningar väntar!
Tacksam för denna sida och alla bra inlägg man kan läsa :)

Så där dagar

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Kaos... Känns som dag 1 igen. Så röksugen, tänker så ofta på cigg som om jag slutade röka idag...Nedstämd igen, ledsen...Antar att det är ok att känna så...Kanske har en rätt stressig period just nu med jobbet och plugget...och såklart vill jag bara bli tröstad tror jag pga all stress. Och eftersom jag inte ber om hjälp eller berättar mycket om min stress för andra så vill jag trösta mig genom rökning. Så tror att jag saknar tröströkning....
Hoppas att det går över snart. För mitt fokus är inte så bra just nu. Har varit ute och druckit vin igår med några vänner. Suget var ej värst,( en kompis kedjerökte) men idag är jag lite ledsen bara och vill ha tröst.
God natt

Tremånaderdipp

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt.

Hej

Jag har hållit upp sedan mitten av september, med endast ett fåtal snusar sedan dess. Tycker att det får vara bra med 35 år i snusandet. Nu är det så att jag försökte för tio år sedan, och då föll jag dit efter ca tre månader. Det värsta suget hade upphört men jag kände mig helt enkelt deprimerad, så jag började att laborera med nikotintuggummi och ”tjejsnus” och strax var jag tillbaka i samma konsumtion som innan. Jag känner igen denna reaktion nu.

Jag har haft mina dippar genom åren, har väl den läggningen. Nu verkar det i alla fall som att snuset har kommit att fungera som ett slags självmedicinering, eller säg snuttefilt om så önskas.

Jag har i alla fall ordnat Fluoxetin Orion 20 mg via min husläkare i primärvården. Det är alltså en serotoninbalanserande medicin vars syfte är att hjälpa en med stämningen och humöret. Sedan kör jag träning och åter träning, för länge sedan bortom vad jag har lust med eller inte. Jag älskar livet, även om jag ibland kan inbilla mig motsatsen...

Mvh, KI

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se