Jag firar ett år som rökfri!

Första sommaren och semestern avklarad utan cigg. Men jag måste säga att jag varit röksugen flera gånger nu under sommaren än innan. Uteserveringar, gott kaffe i termosen på stranden, morgonfikat ute på altanen mm mm mm.
Jaja, det är bara att hoppas att då månad läggs till månad suddas bilderna i mitt huvud ut, bilderna som talar om att detta tillfälle hör ihop med en cigarett. Trots allt är suget hanterbart, jag kan vänta ut det - köpa en glass eller så istället. Konstigt nog så har faktiskt just glassen gjort sitt återtåg i mitt liv denna sommar. Har aldrig tyckt om glass, för jag tycker det blir så äckligt att röka efteråt (sjukt tänk va) men nu tycker jag att glass är hur gott som helst!
Annan sak som känns bra, är att konditionen ar tillbaka. Har börjat löpträna i våras för första gången i vuxen ålder och det känns sååå bra. För er som oroar er över viktuppgång, så var det som om min ämnesomsättning/förbränning helt sattes ur spel det första halvåret. Gick upp ca 5 kilo. trots att jag hejdade godisätandet efter ett par månader fortsatte det bara. Men efter 7-8 månader var det som om kroppen började svara mig igen, och mina promenader och kortare löpturer ett par ggr i veckan löste snabbt problemet. Så ha tålamod!

Hade ju en del Kompisar här som slutade i samma veva som jag. Teo, Hille, Ensamma mamman, å ni andra, hoppas det gått vägen för er och att ni mår gott! Och alla ni som är här i början på er resa nu - stort lycka till, det är värt allt besvär!
Varma hälsningar V

...sedan jag slutade röka med hjälp av den här loggen, och fina medkämpar här.
Skriver inte ofta längre, men läser då och då. Vill bara skicka lite "pepp" till alla er här som kämpar, och tala om att det går. Om man ger sig f-n på det, så går det. Visst blir man röksugen ibland. Krissituationer slutar ju inte uppkomma. Känslolivet stannar ju inte av och alla "rök-tillfällen" finns kvar, men det går att ta ett djupt andetag och låta tillfället passera, bara så...
Önskar er alla lycka till och en skön rökfri sommar!

8 månader har gått, och just nu har jag en svacka. Jag är ganska ofta röksugen, nu när solen skiner och det är skönt att sitta ute. Känns sådär ... undrar om det någonsin helt går över?
Jg hanterar det, men det tär ändå.

Tiden går och det känns helt otroligt att jag faktiskt slutat röka! På riktigt! Över 7 månader och fler ska det bli. Det dyker upp tillfällen då suget är stort, men jag vet nu att det går över och jag kan hantera det ganska bra tycker jag. Undantaget är isamband med alkohol - så det är helnyktert som gäller nu för tiden : ) Kanske känns anorlunda då jag varit rökfri ännu längre. Är också lite oroad för semestertiden som jag förknippar med uteserveringar och sådana ställen där man fortfarande fått röka. Restaurangbesök är ok eftersom innomhusrökning har man ju ändå inte sysslat med på flera år. Tänk hur våra hjärnor funkar, med invanda mönster och signalsystem. Blir dock lite lättare att härda ut när man förstår att det är precis det det handlar om - att "bygga" nya tankebanor och bryta signalerna som säger att vi är röksugna så fort vi hamnar i en situation där vi brukat röka.
Lycka till alla, och kämpa på - det går!

Hej alla tappra, kloka som hittat hit och gett sig katten på att fimpa!
Det är länge sedan jag skrev här, men går in och läser lite då och då. I fredags var det 6 månader sedan jag gick med här och slutade röka efter ca 20 år som rökare. Har gått fint, men till saken hör att jag feströkt vid kanske 4 tillfällen. Dock verkar det funka för mig. Har inget sug annars alls, och som tur är, är det sällan fest : ) Men attans vad suget sätter in med ett par glas vin! Nåväl jag är stolt och glad att vara kvitt ett beroende, och senaste 2 månaderna har jag börjat känna av ordentligt hur bra min kropp mår nu. Har eg aldrig tyckt att jag mått dåligt av att röka. Har aldrig hostat eller flåsat eller varit ofta sjuk, men skillnaden förvånar mig! Herregud vad vi gör med den enda kropp vi har!? Känner att det överlag blivit viktigare vad jag stoppar i mig, förut har det liksom kvittat att käka nyttigt eftersom jag ändå röker på något sätt. Lite skenheligt, men nu vill jag unna min kropp det bästa!
En annan sak, utan detta forum hade jag inte klarat det så här bra! Läste och skrev här varje dag (ibland flera ggr) de första veckorna. Tack alla ni som stöttade!
Kram

Gud så underbart det känns att börja det nya året och redan vara rökfri!
Känns skönt att jag inte sparade på beslutet att sluta till årsskiftet, utan nu har jag redan varit rökfri 141 dagar = 20 veckor = 5 hela månader!
I början räknade jag timmarna, dagarna som blev till den första veckan. Nu glömmer jag allt som oftast att räkna. Dagar läggs till dagar i en lång rad... och så plötsligt - är det inte längre en ständig kamp, ibland inte en tanke på cigg på en hel dag. Och kommer den är det oftast just bara en tanke, sällan ett riktigt sug.
Men då och då väller det över mig, men är ändå hanterbart.
Jag är stärkt både kroppsligt och själsligt av att ha fixat denna för mig stora utmaning. Det har fått mig att ta itu med en del annat i livet med ett nytt självförtroende och kännslan av att det är jag som har makten och kontrollen i mitt liv att förändra det som inte är bra.

Önskar er alla fortsatt lycka till och ett 2010 utan beroendets bojor, i alla avseenden.
Kram Victoria

Dagarna tuffar på, passerat 4 månader nu. Tänk vad det kändes avlägset, nästan omöjligt då jag kämpade de första trevande, skakiga veckorna. Suget slår till ibland, och jag har feströkt ett par ggr, men klarat att hålla mig vid det. Tur att det är fest sällan : ) Inte tjuvrökt till vardags dock.

Kul att se att forumet fylls på med nya medlemmar hela tiden, utan denna sida hade jag inte klarat mig de där första veckorna, månaderna. Var in här flera ggr varje dag! Detta har varit helt avgörande för mig.

Lycka till alla tappra/Victoria

Hej Teo, kul att "se" dig! Har också passerat 3 månader och skriver inte här lika ofta längre, men läser då och då. Behovet är ju inte lika stort som ibörjan, men nu saknar jag "mina" slutarökakompisar som slutade vid ung samma tid : ) Hille hur går det? <3
Kul att det går bra för dig Teo. Jag har faktiskt kännt av ett större röksug de senaste 10 dagarna än på de senaste 6-8 veckorna. Konstigt, men det kanske går i skov? Någon utnämnde ju 3 dagar, 3 veckor och 3 månader som de kritiska tidpunkterna. Kanske ligger det något i det - eller börjar jag bara bli lite uttråkad? Den där första euforin har ju lagt sig, tävlingsinstinkten falnat något, och ingen i min omgivning tycker att jag är speciellt märkvärdig längre - men vem f--n kan vänta sig fanfarer och konfetti varje dag resten av sitt liv för att man kommit på att det inte är smart att långsamt ta sitt liv med hjälp av nikotin?
Nåväl, det är underbart skönt att vara fri från beroendet - men jag ljuger om jag säger att jag inte saknar en cigg ibland.
Kram på er alla tappra!

Livet är mer än ok! Imorgon tar jag natttåget från Kiruna till Ljusdal för att tillbringa ett par dagar på min dotters internatskola. Längter efter min fina unge så det värker i hjärtat. Och där kära medkämpar firar jag på torsdag 100 DAGAR som ickerökare. Tårta får det bli minsann. Tösen är så glad också att jag inte röker mer, som tur är har hon inte varit lika oförståndig som jag var i hennes ålder (hon blir 17 alldeles snart) och börjat röka.
Får passa på att önska er en fin helg redan nu : )
Kram på er!

Det Stora Frosseriet På Hermelinsgatan har ägt rum ikväll(i brist på inbjudan till slikt Tabberas av Katthultsmodell)
Kom att tänka på att jag (som de flesta rökare) alltid gick ut och rökte efter maten, eller då man fikat, eller då man svullat hel chipspåse osv osv. Detta fick mig att känna att det jag ätit liksom sjönk undan lite, så att man inte kände sig så proppmätt och uppblåst.
Nu ligger jag här i soffan som en strandad val efter intagen lördags-mys-pizza, plockgodis, julmust och en näve chips. Ingenting sjunker numera undan! Tänker inte röka pga detta tillstånd dock, utan detta var mer en reflektion...
Har jag inte rest mig på en timme lovar Kärleken att ringa Greenpeace för ev räddningsauktion!
I övrigt allt väl. Visst kommer tanken på cigg upp då och då, men mer iform av saknaden av själva momentet än som ett sug. Det är också en ganska flyktig tanke, som snabbt passerar.
Till er som nyss fimpat - håll ut och håll i! Det tar kortare tid än du tror tills du känner märkbart av att det går lättare!