Igår när jag & min man satt i bilen på väg hem hade vi ett stort gräl. Han hade gjort nått som gjorde mig arg, ledsen & besviken. Om det inte varit för att vi åkte genom ett samhälle där det inte fanns nått öppet ( jag höll utkik det kan jag lova) så hade jag slirat in på en parkering stormat in & köpt mig ett paket. När jag rökt så hade jag ju knappast slängt paketet utan det hade ju nallats på det & fortare än fortast så hade jag varit tillbaka på ruta 1....
I bilen mumlade jag hela tiden: jag är röksugen, jag är röksugen. Och mellan varven fräste jag att det bara va min mans fel att jag va röksugen, för hade inte han gjort mig arg och ledsen så hade jag ju aldrig varit röksugen. Jag vet att det inte är sant, men just då ville jag skylla allt på honom.
Man måste väl inte alltid uppföra sig vuxet och moget, iallafall inte när man sluta röka =)
Stor kram till er alla

Undra om jag ska klara detta....
Just nu känns det som att det ska nog kanske gå, men bara för ett par timmar sedan blev jag så vansinnigt irriterad. Hopp & hej vad röksuget kom då. Man ska ju undvika vissa saker som man vet att man förknippar med rökningen i början just för att hjälpa till i rätt riktning, men att undvika att va irriterad det fungerar inte på mig i alla fall ;)
Hur gör jag när en vän ringer & ha bekymmer som vi ska lösa tillsammans... I vanliga fall skulle jag gå raka vägen ut på trappen & sätta mig med en cigg. Fast nu kanske jag hela tiden plocka undan damma, fixa tvätten & sånt för att sysselsätta mig =0)
Nä jag vill inte va rökare mer. Min son på 6 år undrade en dag om jag kommer dö snart. Nej, sa jag det ska jag inte. Vad bra, svarar han då för jag vet en annan mamma som dött för hon va nog sjuk.
Jag fick en sån klump i hjärtat & tårar i ögonen. Jag ville bara ta honom i min famn & gråta.
En flicka i skolan förlorade sin mamma i cancer för ett år sedan & jag tror att det va det han menade. Jag har alltid "smyg rökt" för barnen. Jag fattar ju att dom känner på lukten & så men jag menar att jag aldrig har rökt med dom i närheten. Barn är ju smartare & klokare än vi tro så visst har min lilla 6 åring fattat vad mamma håller på med. Den morgonen efter, i onsdags, tog jag paketet & knölade ihop det & kastade det i soporna. Varenda gång nu nr ag blir sugen tänker jag på hans ord & dessa blå ögon när han ställde den där frågan till mig.
Till alla er tappra människor som kämpar på med att sluta röka vill jag bara säga en sak:
Gå till speglen & titta er själva djupt i ögonen & säg.... Jag är fantastisk, jag är tapper, jag är stolt över mig själv, jag är en hjälte =0)
För visst är det så att vi alla är hjältar för oss själva som gör detta.