Jag ÄR STOLT ÖVER MIG SJÄLV! Så jävla stolt är jag!
21 dagar UTAN en endaste liten cigg! Heja mig!
Trots att jag varit sjuk, extremt deppig och haft grym ångest.
Allt det där har jag ”löst” med en cigg förut.
Och det ÄR så in i helvetes svårt att nu klara sig utan sin bästa vän.
Men. När förhållandet blir skadligt. Då ska man lämna. Det är ju en självklarhet.
Så varför är det så svårt att låta bli att släppa in exet i livet igen?!
Han (ciggen) vill ju knappast hjälpa mig.. mera stjälpa mig.

Oh well. 21 dagar utan exet. Jag har bestämt mig iaf. Han kommer INTE tillbaks till mig igen!
EVER!

Wihoo!

Jag har inget nikotinsug nu. Kör ju med plåster.

Ligger här hemma på soffan sjuk.. Och känner mig lite extra ledsen idag.
Inte direkt ledsen för att jag är en icke rökare... Utan mera för att jag saknar min ”kompis”
Som har hjälpt mig lite att liksom fly ifrån mig själv.

Nu får jag klara av allt det där jobbiga ensam.
Min ”kompis” har lämnat mig. Och det känns lite sorgligt. Bra. Men sorgligt.

Att röka en endaste cigg till är inget alternativ trots allt.
Men jag känner att just nu behöver jag få sörja lite.

Jag har inget röksug. Och har inte haft det idag alls heller..

Men humöret är nere på botten.. Trött och känner mej skit ledsen.
Vill bara lägga mig under täcket och lipa.
Är det PMS?
Eller har det något med ickeciggen att göra?
Eller bägge delarna?

Roligt är det inte iaf..

Dagen har flutit på bra.
Hunnit med rätt mycket viktiga saker. Sånt som jag vet i vanliga fall kräver X antal cigg för att ”överleva”.
Och.. jag lever! Ändå! Fast jag inte rökte..

När jag körde hem ifrån stallet så kom jag återigen på att jag inte ens reflekterat över att jag skulle
vilja röka. Inte ens när min rökkompis var där och rökte.
Det var liksom inte jobbigt. Jag tänkte inte ens på att röka..

Det var naturligt att vara en ICKE RÖKARE.
Och jag kan helt ärligt säga. Jag har försökt sluta många gånger.
Men på riktigt. Det känns annorlunda nu.
Jag känner mig TRYGG som ICKE RÖKARE. Och det har jag aldrig gjort förut.

Jag har alltså inte rökt 196 stycken cigg på nästan 11 dagar.. My good!
Fatta att man har haft ont om tid. Tar ju jätte lång tid att röka 196 cigg!
Det är cirka 17 TIMMAR...
På 11 dagar röker jag alltså 17 timmar.. Ojoj..

Inte konstigt att man känner sig lite lost ibland

Idag VILLE jag verkligen röka!
Funderade till och med på att sticka och köpa.
Men! Jag gjorde det inte!

Pms och en motgång är allt som behövs för att jag ska trilla dit..

Nu gjorde jag ju inte det.. men jag känner att jag måste fundera ordentligt över vad som är mina triggers.
Och hur jag ska hantera dom.

Jag fortsätter på min rökFRIA bana! Wihoo!

Är sjukt stolt över mig själv. Det har liksom gått över förväntan.

Det kan alldeles säkert komma bakslag. Det tror jag nog.

Men just nu känner jag mig helt trygg med mina plåster.

Jag har nu överlevt min första vecka som ICKE RÖKARE!!!

Har precis kollat klart på hoppningen på 2:an med dottern.
Uppskattar verkligen när man får lite tid med henne.
Man får ta vara på tiden.
Efter sommaren drar hon iväg till gymnasiet.. och flyttar därmed

Imorgon är det första advent!
My good vad tiden springer iväg...

Har typ fixat alla julklappar.. är några som fattas.
Någon till dottern. Mamma och pappa. Och brorsdottern..

Maken och sonen är klara.

Snart är jag inne på dygn 6 som icke rökare!