Lottajs blogg

2 ÅRS DAGEN ✨

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej alla kämpar gamla som nya.
Det är fantastiskt, 2 år sedan jag slutade nu.
Helt otroligt men faktiskt sant.
Började som 14 åring "för att det var tufft" dröjde inte många månader förens man var stor rökare.
Hade inte en tanke på att någonsin sluta -varför skulle jag?
Inte förens jag var 35 började tankarna om att man kanske borde???
Något halvhjärtat försök, men mådde väldigt dåligt under denna tid, hade ett kasst äktenskap med mina barns far. Med lögner svek och hot.
Ciggen var min tröst.
Skilde mig när jag var 38 år.äntligen orkade jag bryta mig loss.
Träffade min nuvarande underbara man året efter.jag mådde bra och var lycklig.
Och gjorde ett gemensamt försök med honom inför min 40 års dag.
Han skulle försöka sluta snusa och jag skulle sluta röka.
Det gick inte denna gång.
Ett nytt försök 2 år senare. Han lyckades,men inte jag.
När min svärmor insjuknade i svår kol för 2,5 år sedan så bestämde jag mig....
Jag ville inte sluta som hon...hosta sig blå,orka gå tre steg men ändå röka,röka,röka ....
Hon rökte ihjäl sig dog i maj för ett år sedan...då hade jag redan fimpat.det var fruktansvärt att se hennes lidande,
Vi fanns vid hennes sida jag min man och min svägerska.
Att se någon dö på detta fruktansvärt plågsamma sätt fick mig att lova dyrt och heligt att ALDRIG låta mina barn få se mig dö på detta groteska sätt.
Aldrig,aldrig mer skulle jag röka..det var ett avslutat kapitel.
Vad jag vill säga med min lilla historia än.....
Det krävs många,många misslyckanden innan man lyckas bryta ett beroende, så sluta inte att försöka.
Kanske,kanske är det din tur att lyckas denna gång.
Fortsätt kämpa det är definitivt värt det.
Styrke kramar från mig/Lotta

Att ta bort mitt substitut!!!!!!!!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Varken bra eller dåligt.

Dag 567
Hej alla kämpar!
När jag slutade röka så använde jag champix.
Tyvärr fick jag bieffekter av dessa, då jag har en väldigt känslig mage. IBS.
Kraftiga magsmärtor.
Jag gick då över till nikotinplåster och vanliga sockerfria tuggummi ( inte bra för magen det heller, jag vet)
Men det funkade i alla fall och det var ju bara tänkt att ha det ett tag.
Nikotinplåster har jag slutat med sedan länge tillbaka ( jag tror det var tre månader efter stopp)
Men mina kära tuggummi......
Min Ibs har blivit mkt,mkt värre.. inte bara av tuggummi, också andra bovar där.
Men jag måste lägga ner mina tuggummi för att jag ska äta enligt foodmap nu( kost som hjälpt många vid Ibs) då kan man inte tugga tuggummi, (sväljer luft och ger gasbildning och svullen mage = Ajaj ont och kläder passar inte) plus att man ej ska äta sötnings medel som slutar på -ol Ibs magar blir värre av detta.
Vad är då mitt problem... jo mina tuggummi är min nya vän, tycker om att tugga tuggummi.känner mig fräsch i munnen och det har blivit en ersättning att stoppa in ett tuggummi i munnen efter maten. Det hjälper mig också att låta bli att småäta ... allt det som cigaretterna hjälpte mig med innan. Jag HAR ett antal kilo som envist sitter kvar på min kropp.och jag vill DEFENETIVT INTE att de ska bli mer.... det skulle knäcka mig. Mår skit ändå för de kilo jag ej lyckas gå ner. Har väldigt svårt att gå ner efter det att jag fyllde 40. Så la man då på sig 7 kilo vid rökstpp . Men enligt mig 10 i övervikt. Har iallafall gått ner lite av dem. Men jag är långt ifrån nöjd.

Dag 505

Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Kom och tänka på er alla idag.
Varför?
Inget jag tror ni vill höra... men ändå...jag ville röka idag.
NÄ. JAG GJORDE DET INTE.
men jag ville en stund.
Tuff dag idag, skulle väl inte ha gått upp i morse.
Men man måste ju kämpa på.
Konstigt att "tröstepinnen" fortfarande gör sig påminns ibland.
Jaja, det gick lätt att slå bort i alla fall.
Kämpa på nu alla. Det blir som sagt bättre ju längre tiden går.
KRAMAR

Hejsan alla kämpar!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra.

Dag 482
Tittar in och säger hej.
Är ju inte här så ofta, pga mitt mående.
Svårt att stötta och ge när man inte orkar med sig själv.
Med värksjukdom och det förb....klimakteriet.
Men att inte vara beroende mera,
DET ÄR UNDERBART.
Man tror att man inte ska klara det och att livet är slut.
Haha det är skratt retande hur ett beroende kan
Ställa till det i huvudet för en.
Jobba er igen det där värsta, så lovar jag att det ska kännas bättre.
Det tar lite tid. Men dagen kommer.
Dagen då du känner att du INTE ÄR BEROENDE LÄNGRE.
varmt lycka till
Kramar från mig /LOTTA

~1 ÅRS DAGEN ~

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej alla fina kämpar.... Gamla som nya.
Idag ska det firas, för ett år sedan fimpade jag.HURRA FÖR MIG.
kan inte tro det är sant,JA jag lever ett rökfritt liv.
Det trodde jag aldrig.
Ser mig inte alls som rökare längre, vilket jag alltid trodde jag skulle vara.
Det har varit ett rent H-vete ( ursäkta... Men sant) att komma dit jag är idag, men nu är det
Faktiskt inte jobbigt längre.
Jo jag är fortfarande deppig och ängslig många gånger men numera relaterar jag inte det till
Rökstoppet.
Utan till mina andra problem klimakteriet,fibromyalgin och mina hemska magproblem...
Samlar forfarande på mig väldigt mkt vatten, främst i ansiktet.och det är inte kul.
Men det kan väl ändå inte bero på ett rökstopp längre. Utan hormonerna borde det vara.
Läkare kan ej svara på vad det beror på :(
Undrar när man lyckas få rätsida på den biten.
Vill tala om att jag numera kan somna gott på kvällarna utan att känna att jag håller på att kvävas.
Jag hostar inte längre,min ansträngningsastma är borta och jag har bättre kondis.
Dessutom har jag väldigt fint hår, bättre naglar och lenare hud.
Har lyckats gå ner 4 av de 7 kilona jag gick upp vid stoppet, vilket är mkt bra eftersom
Jag har extremt svårt att gå ner i vikt. Men de andra ska helt klart också bort.
Till alla er som kämpar mot nikotinmonstret...
Ni kanske inte tror på det just nu ( det gjorde inte jag) men det blir bättre.mkt bättre.
En vacker dag tänker ni också JAG ÄR FRI :D det är värt att kämpa. Ge inte upp alla fantastiska människor.
Jag hoppas och tror på er
Varma kramar /LOTTA

Dag 259... SORG...

Nikotinsug nu: Inget.

Min älskade fina svärmor har hastigt lämnat oss. I stor sorg och saknad.
Hon har lidit i många år av KOL .
vi ville att hon skulle sluta röka, men hon vägrade.
Jag mår alldeles för psykiskt dåligt tyckte hon.
Kan ärligt säga att det var hon som gjorde så jag fattade beslutet att fimpa för gott.
Att se hennes lidande,kippande efter andan hostandes till hon var blå... Fick mig att inse
NÄ JAG VILL INTE SLUTA SOM HON.
och jag är så innerligt tacksam att jag tog detta beslut och att ja fortfarande är rökfri.
Trots motgångar,bekymmer,sorg och lidande.
JAG KOMMER ALDRIG RÖKA IGEN.
min älskade svärmor kvävdes till döds(läkarna kunde inget göra det var försent)
Med mig min man och min svägerska vid sin sida.
Det var fruktansvärt att beskåda detta sätt att dö på.
Men vi är alla så tacksamma över att vi fanns där för henne när hon somnade in,
Och att hon inte behöver lida mera.
DETTA HELVETISKA GIFT BORDE FÖRBJUDAS OCH FÖRVISAS FRÅN DENNA JORD.
kramar och hälsningar till alla kämpar här, hoppas ni orkar kämpa trots att det är extremt jobbigt./Lotta

När vänder det? När får jag må bra?

Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket lite .

Ännu en dag med ängslan i bröstet, en klump i magen ,förtvivlan och kämpar mot tårarna.
Ja för jag kan inte gråta hela tiden.
Om ändå EN ENDA SAK kunde lätta för mig så tror jag det blivit lite bättre.
Ex. Sluta samla på sig så EXTREMT MYCKET VATTEN ( ärligt jag vill inte gå ut längre mår SKIT pga detta)
Eller att hitta någon slags lindring i magen är VÄLDIGT trött på att ha ont dygnet runt.... Dag efter dag efter dag.
Eller kanske att tåla lite mer värk medicin så fibromyalgi värken är lite lugnare.
Att slippa få så ont när jag går eller cyklar.
Att kunna känna sig utvilad, eller få bort min övervikt, ja eller åtminstånde känna mig glad och lycklig en halv dag eller nåt.
Hur mycket allt detta har med rökstopp att göra det vet jag inte.
BEHÖVER BARA FÅ UR MIG LITE SKIT.......
För jag mår inte bra, och står snart inte ut.
Förstår om ni tycker att det är ett evigt gnällande på mig.
Och att det är jobbigt.
Men vet verken ut eller in längre.
Tål inte antideprisivt (är extremt känslig för mediciner överhuvudtaget)
D vitamin tillskott hjälpte ett tag (åååå vad härligt allt kändes då kunde inte det få fortsätta :(
Ska till kvinno kliniken om en och En halv vecka och kolla om det är klimakteriet som spökar så. När jag läser på nätet så tyder ALLT på att jag har östrogendominans (man samlar även på sig vatten då)
Väntar på tid att få gå och prata med någon.
NÄÄÄÄÄ JUST NU ÄR LIVET PÅ TOK FÖR KÄMPIGT.... SUCK....
KRAM/ L

Dag 205 minus några bloss.....

Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Dagen efter snedsteget.i går föll jag som sagt dit och rökte några bloss.
Och Som jag skrev någongång i går . DET ÄR INTE DETTA SOM FATTAS MIG.
det gav mig INGENTING POSETIVT. Enbart negativt. Otrolig vidrig äckelkänsla med illamående, klökningar , yrsel och extrem känsla av misslyckande... Så jag talade om för mig själv (eller kanske för ciggen eftersom det var den jag tittade på när jag pratade haha ;)) att varför fortsätta att. Dra in den här vidriga äckliga stinkande illasmakande röken i lungorna om och om igen tills det vänder och helt plötsligt blir gott (=du är fasst) jag sa ..... Du har inte lång tid att välja, några bloss till och du kan va fasst. HEMSKA TANKE.
Så jag släckte ciggen. Upprörd och gråtande och arg rusade jag in och bröt sönder och dränkte all skit.
Nej det är inte det som är felet i mitt liv längre ...
Utan grunden till varför jag gjorde det.
Väntar just nu på samtal från min läkare,,,, ska be henne skicka remiss till KK mottagningen.
Jag har varit i förklimakteriet i några år nu. (Kan pågå fem till tio år innan menostopp) nu den senaste tiden har det exalerat så vansinnigt mycket. Och det stökar och bökar i min kropp. Det jobbigaste är INTE svettningar å vallningarna utan den extrema ledsenheten, humörsvängningarna och depritionen..... I går var det så extremt mörkt innom mig så det var rent skrämmande. Usch och fy.... Hoppas nu på lite hjälp så det kan kännas bättre, och man kan njuta av livet igen.
Hoppas det funkar för er alla i era bergochdahlbanor
Varma kramar
Lotta

Dag 204 .... Föll dit :(

Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Inget.

Mår väldigt,väldigt dåligt. Orkar igentligen inte skriva.... I tre veckor nu har jag kämpat med diverse problem.
Nikotin monstret har passat på och talat om för mig att jag likväl kan ge upp.
Har stått i mot till idag.... Rest skatten var droppen och den inre rösten sa du kan ge upp nu.. Du har kämpat nog nu.... Rest skatten kommer att göra så vi inte fixar det ekonomiskt.det kommer gå åt skogen :( Försäkringskassan har dragit för lite skatt. Gråter och gråter och gråter . Allt såg svart ut som i en dimma tog jag cykeln till affären köpte ett paket cigg. Tände en direkt utanför affären, NIKOTINKICK... ett bloss blev det. Tog tid att få balansen igen. Kom hem tog en kopp kaffe på altanen 4 bloss till på samma cigg. Smakade vedervärdigt och detta vill jag inte.. Mår illa , mår så dåligt . bröt sönder och dränkte alla cigg.... Bort bort. Vill inte.. Men vet inte hur jag ska orka. Orkar inte kämpa......... JA JAG VET NIKOTIN LÖSER INGA PROBLEM. men när allt är natt svart tänker man inte så logiskt tyvärr.

Glad påsk ......och grattis till mig .... 200 dagar idag

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hej !
Hoppar in och önskar alla kämpar en GLAD PÅSK.
och sedan ville jag ju också skriva här idag pga jag firar 200 dagar.... Kan säga att
De första hundra dagarna kändes som ett år. Från hundra till tvåhundra har det gått betydligt bättre.
Men det är inte många dagar jag kan säga ha gått super..
Men det beror ju också på min djupa vinterdeppighet jag haft.
Dagar kommer fortfarande då jag ( monstret) vill röka.
Senast i dag på morgonen faktiskt. Storhelger, vid bekymmer och platser jag är sällan på,
Det är då det kommer krypande.
Annars funkar det trots att jag faktiskt fortfarande saknar mina cigg.
Fortfarande samlar på mig vatten och fortfarande har övervikt att ta i tu med.
Tycker det är väldigt jobbigt att känna så, är så trött på att kämpa...
Jaaaa jag kämpar faktiskt ändå var dag, var minut med mina förbannade sjukdomar.
Det positiva då.... Ja det är en hel del det främsta är att jag kan lägga mig för att sova på kvällen utan att känna att jag håller på att kvävas. Jag hostar inte, min kondis är väldigt,väldigt mkt bättre rask promenad en
Timme/ dag... 30minuter på morgonen och 30minuter på kvällen.
Håret är så fint huden är len och jag luktar ljuvligt haha.....
Ha det toppen och kämpa på... KRAMAR

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se