Jezzzs blogg

12 dagar rökfri & 9 dagar nikotinfri

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Tänkte bara kika in och säga hej, det var ett tag sen nu. Vilka kämpar ni är allihopa!!! Hade jag sagt till mig själv för en vecka sedan att jag idag knappt skulle tänka på cigaretter, hade jag aldrig trott på det. Men det är sant. Konstant utsätter jag mig själv för frestelser för att bevisa för mg själv att det går, häng på balkongen, på stranden, grillkvällar, uteservering, och successivt känns det lättare och lättare.

Så stå ut, tänk positivt, det blir bättre!!!! Framförallt, det blir inte värre än vad det redan är, det blir bara bättre! Tro på det!!!

Lycka!!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Gaaah, så lycklig!! Idag tänkte jag att jag skulle belöna mig lite. Så det blev lite nya kläder som jag tänkt köpa länge nu. Jag har känt att jag inte haft råd, (är även sjukskriven på heltid sen en tid tillbaka men mer om det en annan gång) och det är ju inte så konstigt då jag röker upp tusentals kronor.

Men idag svävade jag runt i stan och i butikerna, log åt alla rökare, promenerade i värmen och njöt av mina nyfödda djupa andetag, såg hur arbetare på lunchen tvingade i sin sista cig innan arbetspasset började igen och jag bara älskade det! Det här livet kan jag deftinitift vänja mig vid! Mitt minne vill dock fortfarande tro att jag ska röka till/från, mellan butiker, innan jag går hemifrån & när jag kommer hem, men det ska successivt suddas ut det också!

9 dagar rökfri och 6 dagar nikotinfri. Sammanfattning och tips :)

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Äntligen känns det som att tiden börjar gå lite fortare, varenda timma har känts som en evighet.
Den fysiska abstinensen påverkar mig inte lika mycket längre, det blir alltså inte värre än så här? "Värre än så här" innebär dock vredesutbrott, gråtattacker, skrattattacker, stickningar, sömnlöshet, huvudvärk, nedstämdhet och säkert flera symptom jag förträngt. De fysiska och psykiska besvären började på riktigt för mig när jag slutade med nikotinhjälpmedel. Att bara sluta röka är tufft i sig, men att sluta med nikotinet var fasen värst. Så för att sammanfatta dagarna utan nikotin: Dag 1 gick oväntat bra, dag 2-3 var ett rent helvete, dag 4 fram till idag har varit konstant bra. Den här gyllene 3 dagars regeln kanske stämmer trots allt? Att lida i 9 dagar av mitt liv är ett billigt pris för att vinna tillbaka min hälsa, välmående, min tid och bättre ekonomi.

Min resa till ett rökfritt liv är i högsta grad en psykologisk resa. Jag har kvar viss fysiska besvär, såsom stickningarna i kroppen, men fysisk smärta är lättare att hantera. Tankar och känslor är svårare att styra bort. Jag har dock märkt att det blir lite vad jag gör det till. Fastnar jag i mina negativa tankar och längtan efter något jag aldrig kan få, så mår jag mycket sämre. Då ökar till och med de fysiska besvären. Bryter jag dom tankarna, aktiverar mig, peppar mig själv, tar djupa andetag och tänker positivt så lättar det. Så mental styrka är något jag övar på varje dag, varje timma just nu. Dock lättare sagt än gjort, men jag kommer dit. Sakta men säkert.

- Några tps!! Bara stå ut, det blir bättre, även om det i stunden inte känns så. Att tugga tuggummi hjälper också, ;) Jag har också öppnat ett sparkonto dit det dras så mycket pengar jag tidigare lagt på cigaretter varje månad. Det är numera min "lyxbank". Det blir konkret och jag kan belöna mig med de pengar jag egentligen inte skulle haft!

Hjälp.....

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Okej hjälp mig! Jag slutade röka kl 10 den 21/5 och slutade med nikotin torsdagkvällen den 24/5. Hur ska jag räkna mina dagar? Är idag dag 8 eller 9 för rökstopp? Kl 10 idag passerade jag ju 8 dygn. Dag 5 för nikotinstopp? Nu ikväll var det ju 5 dygn. Har funderat på detta hela dagen..

Förresten så har dagen idag gått bra trots allt, inget återfall alls! Men en mer utförlig update kommer! :)

Kvällstankar..

Japp, det blir många inlägg här. Men det hjälper att vädra sina tankar! Om inget annat så tror jag att det motiverar att inte börja igen när det gått en tid. Jag själv skrev här för 3 år sedan, då föll jag tillbaka i fällan ”ska bara ta en cigarett”. Vips så hade det gått 3 år. Tiden går fort när man slipper kämpa ;)

Kvällarna för mig brukar vara värst, men inte ikväll (ännu). Måndagar är det gruppträning, och jag var knappt andfådd, jag som tidigare blev andfådd av endast trappor (hemskt då jag bara är 28 år...). Däremot var kroppen trött och musklerna är nästan obefintliga, men det blir det ändring på nu!! Jag körde på extra mycket när jag tänkte på nikotinmonstret inom mig, den fick sig lite stryk tänkte jag. När jag kom hem märkte jag återigen att luktsinnet förbättrats, fasen vad dofter det finns ute!! Och när jag åt förundrades jag av alla de förstärkta smakerna.

Stickningarna är dock kvar. Tankarna och tomheten också. Längtar efter när rökning och nikotin inte längre finns i ens tankar i vardagen längre. Börjat få extremt mycket saliv i munnen och munsår, någon mer som haft det efter rökstopp?? Jag vill inte bli för kaxig heller, för rätt som det är så blir man översköljd av abstinensen igen.

En vecka rökfri, 4:de dagen nikotinfri!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Fokus fokus. Jag har svårt att beskriva hur jag faktiskt mår och känner.

Jag är glad att jag slutade med all form av nikotin. Det känns hela tiden som att jag saknar någonting, men ingenting kan lugna känslan. Klassiska abstinensbesvär efter ett mångårigt beroende? Det hjälper dock att lura hjärnan med att ta ett vanligt tuggummi. Stickningarna i kroppen har blivit bättre och kommer inte lika ofta. Jag är inte lika lättirriterad och arg längre. Överlag känns kroppen mer lugnare. En sak som känns helt fantastiskt är att jag har mycket lättare att somna. Jag känner även att luktsinnet har förbättrats.

Jag har definitivt mer närmare till känslor nu än när jag rökte. Kanske beror det på att man tidigare kvävde sina känslor i cigaretterna, de var liksom lösningen på allt? När man var glad=cigarett. Ledsen=cigarett. Stressad=cigarett. Arg=cigarett. Trött=cigarett. Rastlös=cigarett... Ja, ni förstår! Svaret på alla känslor och problem var alltid en cigarett. Jag har inte riktigt lärt mig att kontrollera mig efter mitt humör ännu, jag kan gråta floder, bli riktigt förbannad, skratta hejdlös och det kan förändras fort! A bit crazy? Nu kommer man närmare det verkliga livet på något sätt, nu måste jag möta mina känslor och hitta nya sätt att hantera dem.

Det är så mycket med att sluta röka, det är inte bara saknaden efter cigaretter eller fysiska abstinensbesvär. Det är en helt ny livsstil. En livsstil av bättre psykisk och fysisk ohälsa, att kunna hantera känslor, att vara i nuet, att vara fri och så vidare. Än så länge, trots alla besvär, så känner jag att jag älskar det rökfria livet och alla dess fördelar, det är en stor lättnad.

Ser att det är massor av nya och flera aktiva här, kan ni inte uppdatera era loggar? Peppa varandra lite? Den här loggen och att skriva av mig hjälper mig så mycket, och att läsa om andras erfarenheter hjälper också.

Kvällstankar...

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Okej. Nikotinsuget är stort just nu, fortfarande inte rökning som lockar, utan nikotinet. Dessa nikotintuggummi brukar göra att jag mår illa, blir yr och det blir liksom en obehagskänsla av kliande i halsen. Och DET ligger jag och saknar som fan nu (???????). Sick! Hjärnspöket säger att jag kan ta bara En, bara en kan dock snabbt bli många många fler om känslan är densamma imorgon och alla andra dagar efter det. Så nej, jag ska inte ge efter. Ska. Inte. Ge. Efter......

Dag 7, vilken bergochdalbana

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Okej, dag 7! Snart har en hel vecka passerat, samtidigt är jag på den gyllene 3de dagen helt utan nikotin.

Sammanfattat då? Jag är inte särskilt röksugen och har inte känt att jag riktigt varit det heller, det känns inte lockande när jag tänker att jag för varje dag tar ett steg närmare mot att vara totalt befriad från hjärnspöken och abstinens. Jag vill inte nolla dom dagarna och börja om från start igen, aldrig!! Jag är nog snarare mer nikotinsugen, men där tänker jag samma sak! Sjukt att jag känner att jag saknar ett tuggummi mer än rökning, särskilt den där äckliga känslan i halsen och illamåendet!??!?? Men men, jag vill bli fri så fort som möjligt, leva detta magiska icke-rökares liv och må bra i alla sammanhang. Och jag vet att jag kommer komma dit! Och jag har framför allt förstått att det GÅR att leva utan cigaretter, miljardtals människor kan ju!
Känslorna just nu är värst, känner mig ofta gråtfärdig och är sjukt lättirriterad. I ren glömska har jag flera gånger tänkt att nu ska jag ta en cig eller nikotintuggummi, för att sedan känt en stor tomhet när jag direkt kommer på att det inte går. I helgen gjorde jag ju nåt man rekommenderas att hålla sig undan från, fest och människor som röker. Jag var omringad av rökare på grillfest, uteservering och festival men klarade mig utan + att jag samtidigt slutade med zonnic & nikotintuggummi i fredags. Känner mig så otroligt mycket starkare och mer målmedveten efter att ha klarat mig!

Negativt:
- lättirriterad & väldigt känslig, det känns som att jag helt plötsligt fått 10 olika personligheter och alla tävlar om att vara frontpersonen.
- Svårt att somna de 4 första dagarna, försvann dock sen.
- Svårt att sitta still pga hyperaktivitet, försvann dock också efter ca 4 dagar.
- Stickningar i hela kroppen, fett obehagligt och det har inte försvunnit.
- Huvudvärk, det började då jag slutade med nikotinersättning och har varit konstant i 2 dygn nu.

Positivt:

Dag 6, 8 timmar senare

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Ganska litet .

Gaaaahh! Är på arg att jag vill gråta men jag har ingen aning om varför. Jag har en grym huvudvärk och det sticker i hela kroppen, sjukt obehagligt! Någon mer som känner av sticklingar i kroppen efter att ha slutat?
Jag är ju inte dummare än att jag förstår att allt beror på att jag slutat med nikotin och det är bara dag 2 sen jag slutade med nikotinhjälpmedel. Jag har gett mig fan på att inte ge efter, jag står fast vid att inte dra ut på detta helvetes lidande.
Har även fått hosta nu, embrace it sägs det. Kroppen gör sig av med gift och tjära. Det är positivt, men just nu känns det verkligen inte positivt.

Konstigt nog känner jag inte direkt något sug efter cigaretter, så det är väl positivt åtminstone antar jag.

Dag 6, första dygnet nikotinfri

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Det känns helt magiskt! I 14 av 28 år har jag inte gått nikotinfri en enda dag. Alltså halva mitt liv, hela mitt vuxna liv. Inte ens de gånger jag slutat röka har jag varit nikotinfri, utan då har min överlevnad baserats på tuggummin eller zonnic påsar istället. Även denna gång, fram till igår har jag känt att jag bara MÅSTE ta ett tuggummi. Det har känts som att abstinensen bara eskalerar och symptomen blir värre och värre och det är skrämmande att man inte vet hur långt det kommer att gå. Nästan så man slutar lita på sin egen förmåga att kontrollera sig själv.

Jag tror att Allen Carrs bok hade en stor påverkan på mig. Det liksom avdramatiserade nikotinet. Allt blev logiskt för mig. Jag har ofta känt en meningslöshet utan cigaretter, cigaretterna har liksom varit en del av alla delar av mitt liv. Särskilt sociala sammanhang, grillkvällar och uteserveringar. Utan cigaretter har det känts tungt och meningslöst. Allen Carr vände det tänket. Grillkvällar och sociala sammanhang blir inte roligare på grund av cigaretter, icke rökare har minst lika roligt, till och med roligare. För dem är där, just i stunden, och behöver inte gå ifrån, oroa sig och ha tankarna på cigaretter. De behöver inte ursäkta sig i 5 minuter, oroa sig om cigaretterna kommer att ta slut, osv osv.

Att avdramatisera nikotinet och att vända tänket om cigaretter och sociala sammanhang så klarade jag mig igenom en hel dag och en grillkväll med flera rökare på plats runt bordet och alkohol UTAN att ta en cig, UTAN att ta nikotinersättning och UTAN att må dåligt! Visst tänkte jag på det, många gånger, fast inte att jag tänkte att jag ville röka eller ta nikotinersättning, utan mer att jag tänkte att det här går ju fasen bra. Framförallt vad SKÖNT att vara icke rökare!. Allt efter att timmarna gick kändes det mer och mer ovärt, har jag klarat mig så länge så går det.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se