Mistlurens blogg

999 dagar idag!!!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket bra.

Imorgon kommer stora dagen, 1000 dagar som helt rök-, och nikotinfri!!!

Det har varit berg och djupa dalar tills för ca ett halvår sedan när jag äntligen började få "grepp om mig själv". Inte så att jag varit röksugen för den biten har varit avslutad länge och beslutet är stenhårt, jag kommer aldrig att återfalla mer, det finns inte på kartan. Det som däremot har varit svårt och jobbigt är alla andra vägar som beroendet försökt få utlopp på!! T.ex sockersug, "unna sig"-tankar och ffa humörförändringar mm.

Men äntligen har jag tagit över rodret från beroendehjärnan. Är säkert inte i hamn än men det är så mkt vanor och andra saker som jag vill förbättra nu och plötsligt inser jag vilken fördel vi som slutat har! Vi har ju lärt oss på det allra svåraste, allt annat blir en barnlek i jämförelse.

Så alla ni som fortfarande kämpar, håll ut...., vinsten är ofantlig!!!

100 dagar på alla hjärtans dag... :-)

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

... känns som ett bra tecken tycker jag. Fast jag hade räknat fel och trodde det var igår på fredagen den 13:e men det kvittar för jag hade ändå bestämt mig för att se det som något bra.

Rökpaus

Saknade också att sitta ute med en kopp kaffe och "ni-vet-vad" och mysa/filosofera tills jag häromdagen testade detsamma fast UTAN "ni-vet-vad". Guess what...., det var nästan ännu bättre med frisk luft på riktig och betydligt mycket mer vilsamt!!

Tänk själv att lugnt omsluta båda händerna om kaffekoppen, känna lukten och värmen och kunna koncentrera sina sinnen på det, fågelkvitter, frisk luft, ljuset, naturen etc. UTAN... att stirrigt behöva föra ett rykande monster till munnen stup i kvarten, ett monster som dessutom förgiftar och förslavar oss.

Hmmm..., nog hög tid att revidera de inre bilderna (som "vem" har skapat?) ;-)

Trevligt med ert sällskap

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

.... men nu måste jag jobba lite till. Återkommer när jag blir röksugen = behöver paus :-)

Hittat en fördel

Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Ok, hittade en fördel igår kväll. Låg i sängen och läste, ögonlocken började kännas tunga. Att bara lägga ifrån sig plattan, släcka och inta sovläge utan att göra proceduren: -stiga upp - ta på overallen - gå ut och röka - ta av overallen och först därefter inta sovläge...., så skööööönt att slippa det!!! :-D

Guld och gröna skogar..., var då???

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Börjar närma mig 3 månaders-strecket men mår allt annat än bra!! Har mer eller mindre konstant tåren bakom ögat och känner mig lurad och besviken. Har nog målat upp för mitt inre en alldeles för fantastisk värld i ett liv utan cigaretter om jag bara kan kämpa mig igenom de första veckornas pina. Det har jag gjort och på något sätt väntar jag nu på belöningen men den verkar utebli....???

Jag kan inte ens någon glädje att jag faktiskt kommit så här långt för första gången sen jag började röka som 16-åring för 38 år sedan, det känns istället nästan bara overkligt. Jag är inte röksugen och har inte några besvär med abstinens på det viset, tycker tvärtom att det är rätt skönt att slippa bry sig om cigaretter. Men allt känns så förbenat grått och trist..., blir kanske bättre när solen återvänder?

Vet att det låter gnälligt och negativt men måste bara få ur mig lite sorg, frustration och ilska....!

En tröst i nöden!

Igår rökte jag inte.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Tusen tack för era bloggtexter, det underlättar och stödjer verkligen när läget känns svårt!!

Har senaste veckan nästan trott att jag är på väg att bli psykiskt sjuk, är ledsen och arg om vartannat, känner mig lurad och besviken fast inte speciellt röksugen egentligen. Handlar nog mer om identitetskris och att jag inser hur mycket som jag med cigaretternas hjälp har sopat under mattan. Saker som jag nu måste ta itu med. Det sjuka är att fast jag i bakhuvudet vet ungefär vilka strategier jag kan använda så lyckas jag hela tiden på ett eller annat sätt undvika att få något gjort! Självdestruktivt liksom, ska ju inte komma här och tro att man är något :-(

Läste något intressant om nornikotin, försökt googla men hittar inget vettigt. Inser också att detta är långt ifrån över. Ska man skaffa psykhjälp eller är detta "normalt"??

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se