Grafikerns blogg

3 år

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Länge sen jag var här men på årsdagen får man ändå titta in. 3 år sen idag sen jag fimpade min senaste pinne. Helt fantastiskt kul! Så idag släpps biljetterna til Sweden Rock och jag kan lugnt säga att rökuppehållet bekostar hela festivalen för både mig och frugan.

Så ge inte upp, det blir bara lättare och lättare med tiden även om man ibland får ett litet sug.

Sicken miss!

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Missade totalt att logga in igår och fira 500 dagars rökfrihet. Får fira 501 istället och det passar bättre då det faktiskt är fredag! Anledningen till missen är att nikotinets betydelse i mitt liv är nu nästan nere på noll. Förut kretsade precis allt kring rökningen. All planering gick ut på att få in nästa rökpaus. På eftermiddagarna kollade man i paketet om ciggen skulle räcka hela kvällen och nästa morgon. Jag var tvungen att alltid ha minst tre stycken på morgonen innan jag kunde ta mig till första öppna bensinmack. Jag vet inte hur många gånger jag fått använda brödrosten när tändarna tagit slut till exempel. Jag rökte väl en cig var 45:e minut ungefär.

Numera är livet väldigt mycket enklare. Det är skönt att kunna ligga hemma i soffan och kolla nån film utan att en enda tanke går till att ha koll på klockan för att affären stänger snart. Känns skönt att kunna se hela filmen utan att behöva gå ut fr en rökpaus!

Jag kommer fortfarande ihåg hur grymt jobbigt det var i början, första tre dygnen låg jag ju nästan hemma och skakade. Sen blev det gradvis lättare, mycket tack vare en himla massa människor här på loggen. Så ni som nu är i början på ert nya rökfria liv - häng kvar här och ge inte upp, det blir bättre med tiden!

Livstecken

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Jepp, jag lever. Det var ett tag sen man var här men behovet är verkligen väldigt litet. Rökbegäret kommer ibland trots 420 dagar utan rök. Knepigt det där, man vet aldrig när det slår till. Jag har i alla fall inte märkt något mönster eller att det uppstår vid någon speciell situation. Men det jag vet är att det går över på en minut eller två.

Ville egentligen bara titta in för att se hur det går här. Försök att hjälp varandra, stötta när det är som svårast, berätta om era knep när det är tufft. Jag vet ju själv hur mycket hjälp det gav att sitta här och läsa om andra som fattade exakt vad man gick igenom. Kom igen alla, en timme till, en dag till, en vecka till, en månad till och snart så har ett år gått. Små små steg blir snart till stora kliv!

Tårta?

Eller hur firar man att det gått 1 år sen sista fimpen krossades på marken?

Nu när jag ser tillbaka på året som passerat kan jag bara konstatera att det var första veckan som var väldigt jobbig. Därefter har jag haft det relativt enkelt trots ett paket om dagen i 29 års tid. Röksuget uppstår fortfarande ganska ofta men är lätt att vifta bort.

Så med detta lilla inlägg vill jag önska lycka till till alla som håller på och slutar. Det blir lättare med tiden så ge inte upp.

Grymt stolt över mig själv

Humör nu: Mycket bra.

I lördags blev jag äntligen klar med min Dalslandsklassiker. 57 km MTB-cykling, 55 km paddling och så i lördags var det 13 km terränglöpning som avslutade hela klassikern. Jag vann inte och fick inte heller världens bästa tider men jag har genomfört det och det var allt jag önskade. För 14 månader sen var detta helt otänkbart. Då satt jag fortfarande hemma i soffan och spelade tv-spel, drack 2-3 flaskor vin varje helg och rökte minst ett paket cig om dagen. Jag har 50 dagar kvar till årsdagen av min rökfrihet och det blir inga som helst problem att klara.

Så ge inte upp även om det är jobbigt, till slut är det så lätt att inte röka att man knappt tänker på att man en gång varit rökare.

301 rökfria dagar!

Helt otroligt. Trodde verkligen inte jag skulle nå 300 rökfria dagar när jag bestämde mig förra hösten för att göra ett seriöst försök att sluta röka. Jag hade ju försökt så många gånger tidigare och misslyckats.

Fortfarande känner jag dock suget, saknaden och belöningen. Just det där att efter man presterat något och få ta en cig som belöning. Än så länge har jag inte hittat någon bra ersättare så därför uppstår suget lite då och då.

Nu när jag loggade in här igen efter lång frånvaro och såg att jag passerat 300 dagar ökade motivationen igen. 1 år är ju verkligen inte långt borta!

55 kilometer

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Lördagen spenderades i en kajak. Paddlade 55 kilometer på ca 9 timmar. Funderar på¨hur detta lopp hade upplevts om jag fortfarande varit rökare. Vid ungefär 48 km passerades en norrman som satt still i sin kajak med en cigarill i käften. Vad fel det såg ut! Det där kunde lika gärna varit jag för ett år sen. Det är oerhört skönt att ha kanotmaraton avklarat, nu är det bara löpningen kvar i oktober så har jag klarat av hela Dalslandsklassikern. Är just nu sjukt nöjd med mig själv =)

Det är över nu

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Semestern är avklarad och med den alla situationer där man kan lockas till rökning. Jag kan direkt erkänna att suget har varit stort många gånger men samtidigt har det varit ganska lätt att stå emot. Suget går ju över på några få minuter. 250 dagar utan rök har passerat, eller kvart i tusen kan man ju också säga.

Mina belöningar till mig själv fortsätter. Först blev det en MTB och för en vecka sen blev det även en landsvägscykel. Allt betalt med rökpengar! Nu börjar jag lägga undan pengar till en resa för mig och frugan till Kambodja nästa år. Så motivationen för att fortsätta att vara rökfri är det inga problem med.

Ha det gott allihop och fortsätt jobba mentalt med era rökfria liv!

200 dagar

Humör nu: Varken bra eller dåligt. Nikotinsug nu: Inget.

Imorgon passerar jag 200 dagar som rökfri samtidigt som min yngsta dotter tar studenten. Måste säga att det faktiskt går lättare än väntat. Visst är jag röksugen ibland men det är kanske en gång var tredje dag. Kanske lite extra sug när man tänder grillen och häller upp ett gott glas vin eller en öl.

En del av er vet att anledningen till mitt rökstopp var fysisk träning. Jag kunde helt enkelt inte få tillräckligt med luft när jag blev ansträngd. Det går mycket bättre nu och framförallt är återhämtningen helt fantastisk. Det är först nu jag upplever att det tar stopp i musklerna före lungorna.

Så till er som nyligen bestämt er för att sluta så vill jag bara säga att det är värt mödan och alla besvär ett rökstopp för med sig. Belöningen är tillräckligt stor.

Steg ett avklarat

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

Så var då första steget mot en Dalslandsklassiker avklarad, 57 km MTB-cykling. Tog mig 4 timmar och 3 minuter, drygt en timme längre än beräknat. Orsaken är 2-3 trasiga revben som gör ont när man tar djupa andetag eller cyklar i terräng. Veckan före Dalslands XC var jag ute i skogen och tränade när olyckan var framme. Flög över styret i en nerförsbacke och landade med bröstkorgen på en sten. Kände direkt att det var något som gick sönder. Men men, det läker ju nån gång och loppet är avklarat. Nu är det dags att börja tänka på Kanotmaraton i augusti, 55 km långt :-)

Åter igen så kände jag efter ett långlopp att jag var extremt röksugen. Var ju likadant efter Vasaloppet. Kan det vara för att lungorna jobbat så länge under hög belastning och därmed blivit av med en del gammal skit att kroppen känner att det behöver fyllas på? Eller är det belöningssystemet som spökar fortfarande?

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se