Cignots blogg

Vem vinner kriget?

Att sluta röka är ett krig. Ett krig mot ett beroende. I alla krig gäller att lära känna sin motståndare och sätta sig in i hur han tänker och agerar, hans styrka och svagheter. Den som vinner är den som är bäst förberedd, har den starkaste motivationen och resurserna och den bästa strategin. Den första frågan är därför om jag är villig och beredd att dra till krig mot min inneboende fiende?

Beroendet har en egen vilja. Åratals av nikotinmolekyler har pumpats in i min hjärna och skapat ett kemiskt/fysiskt beroende. Den är van att bli matad regelbundet och skriker om den inte blir det. Nikotinbristen gör mig orolig, okoncentrerad, irriterad, obehaglig. Så jag tänder ännu en cigarett, stoppar in en prilla eller tuggar på ett nikotintuggummi. Balansen återställs och ett lugn inträder. Ett bedrägligt lugn, för inom en timme sjunker jag ner igen i nästa abstinens. Jag röker för att jag får abstinens från nikotindosen i cigaretten jag rökte innan.

Detta är min fiendes strategi men också hans största svaghet. Den kan hålla mig fången tills jag dör eller utnyttjas för att slippa ut ur fängelset. Just det faktum att nikotinnivån i hjärnan sjunker snabbt gör att det kemiskt/fysiska beroendet av nikotin inte är ett långvarigt problem. Från det att jag slutar tillföra nikotin så kulminerar abstinensen under de första dygnen. Men redan inom en vecka så börjar jag märka hur det lättar och efter cirka tre veckor har allt nikotin lämnat kroppen och abstinensen är över. Jag är kemiskt/fysiskt fri från mitt beroendet. Min motståndare har stupat.

Men kriget är inte riktigt över än…

Jag lever idag

Söndag morgon. Råkade visst somna om och fick en skön bonus-sovmorgon. Behövde antagligen det. Ute skiner solen tillfälligt och termometern visar på +3°. Det är 10 dagar kvar till Julafton. Min älskade jobbar idag så det är jag och katterna hemma. Nyduschad, ren och fräsch. Luktar gott (känner ju sånt idag). Jag känner också ett inre lugn, en stillhet och frid. När jag skriver det sprids en känsla av tacksamhet inombords. Jag tar ett stort, djupt, rent och friskt andetag. Jag riktigt gottar i mig syret innan jag andas ut. Och så ett till. Allt detta markerar skillnaden. Rökfriheten. Från den unkna kolkällaren till morgonljuset på en blomstrande äng. Jag lever idag.

Vägvisare

Även om det kan kännas tugnt och jobbigt att sluta röka så finns det kloka insikter som kan ge mig en bättre helhetssyn. Här är en av dem som fastnat i mitt medvetande:

Ingen dör av att sluta röka. Däremot dör 30 st varje dag i Sverige av att fortsätta röka.

Enligt Socialstyrelsen dör ca 12.000 personer i Sverige varje år på grund av rökning.
Samhällskostnaderna är 30 miljarder kronor.
Cirka fem miljoner dör årligen över hela världen. Det är drygt 13.500 varje dag.

Skrämmande vansinne.

Belöningen

Har jag bestämt mig och förberett mig, så är jag rökfri* efter att jag fimpat den sista cigaretten. Jag går inte och väntar eller hoppas på att bli rökfri. Jag är en person som inte röker redan på min första rökfria dag, hur det än känns. Det är det absolut viktigaste.

Jag har också insett att det enda skälet till varför jag rökt i så många år, är att jag varit nikotinberoende. Ingen normal vettig människa skulle komma på idén att tända en pappersrulle med 4000 gifter i, dra i sig den smutsiga röken i lungorna, som inte ger något, ingen kick, inget rus, bara en äcklig smak i munnen. En rökfri gör inte så. Det är det vansinne jag lämnat.

Som rökfri går jag inte och längtar tillbaka. En rökfri behöver inte röka och är tacksam för att slippa. Jag lär mig leva som en rökfri, tänka som en rökfri för att så småningom inse att rökningen är en icke-fråga. Jag har varit en sjuk beroende rökare i många år, men nu är jag fri från vanvettet. Och det är det största av allt - friheten. Fri från slaveriet, fri från smutsen och stanken, fri från självföraktet. Sidovinster är de pengar jag spar, att jag blir piggare och fräschare, får en bättre självkänsla och min kropp och själ blir friskare. Friheten att få komma ut ur dimman är den största belöningen.

Som rökfri måste jag acceptera att det är en resa, ibland gropig och stökig med alla hjärnspöken och däremellan också rätt behaglig. Livet är som det är. Tillfrisknandet är som det är. Det går över. Nyfikenhet över resan är en bra motor liksom positivt tänkande. Istället för att leta fel och problem så gläds åt det som är rätt och bra. Pluskontot är alltid så mycket större. Resan leder till nya marker med renare och klarare luft, nya framsteg, nya insikter och ett nytt inre lugn. Det är stort. Samtidigt som det är skrämmande att inse hur djupt jag hade låtit mig sjunka ner i skitdiket.

Det finns bara en regel: Rök inte. Och inbilla mig inte att jag går miste om något.

Läs dig frisk

Sluta Röka-loggen är en ovärderlig källa. Här har tusentals rökare delat med sig av sin resa. Från de första förvirrande abstinensdagarna till ett stadium då cigaretter och rökande är en icke-fråga. Läs dem och lär av dem som gått före. Du kommer att känna igen dig, du kommer att få värdefulla tips och lära dig att tänka och handla rätt. Ta rygg på de som gått före, det har jag gjort. Läs deras loggar, från den allra första till den senaste. Du är inte ensam. Lyssna och läs dig frisk. Det gör dig medveten och mer förberedd på hur resan kommer att se ut. Sluta Röka-loggen är inget chattforum utan ett levande bibliotek för den som vill sluta röka på riktigt.

Det enda som är väsentligt om man vill bli en icke-rökare, är att inte röka.

Man kan sluta röka och lida och känna det som en uppoffring och leva i problemet och längta efter en cigarett resten av livet. Eller man kan glädjas åt att äntligen ha kommit ut i friheten, fri från det kvävande unkna smutsiga fängelset. Lev i lösningen och räkna dina framgångar och var tacksam för att du slipper röka. Betrakta det som händer som ett tillfrisknade och ha tålamod. Du är fri och kommer att förbli fri med rätt sinnelag.

Trött men tacksam

En sliten och trött Cignot loggar in och ger ett livstecken och hejarop till alla duktiga, tålmodiga och nyfikna sluta-rökare. Hur det än känns så blir det bara bättre och bättre. Alla människor har fomsvackor, inte bara icke-rökare. En eller några dåliga dagar beror inte på att vi inte röker. Det är normalt helt enkelt.

Det är mycket nu omkring mig nu i den världsliga världen och den inre hinner inte riktigt med. Då blir det obalans.. Massor på jobbet och är ute och reser mycket, plus att vi renoverar köket hemma och kan inte ens äta frukost där längre. Plus att jag är engagerad i en hel del annat. Men allt är egentligen bara positiva saker så jag klagar inte. Märker dock att det tar på krafterna.

Denna lördagkväll ska jag inte gå ut och fira eller roa mig. Det blir tidigt i säng, är trött som en (vaddå?). Men ändå, idag är det fyra månader sedan jag fimpade och jag har sluppit dra i mig 22.000 halsbloss som annars skulle vara fallet. Det motsvarar en 190 meter lång cigarett för drygt 6.700 kr. Även om jag inte blir otrött av det ikväll så skänker det mig en varm och skön tillfredsställande känsla.

Godnatt (alldeles strax) och tack alla vänner. Imorgon blir en vilodag för balansens skull.

En fin dag

Godmorgon eller förmiddag. Själv fick jag en skön sovmorgon och tittar som vanligt in här på loggen (när den fungerar) och läser vad ni berättar.

Jag tänker ofta på alla mina morgnar när det första jag gjorde var att tända och suga i mig röken i en pappershylsa full med gift och elände. Jag gjorde det i tron att det betydde något, gav mig något. Kanske trodde jag att jag behövde det för att vakna eller fungera. Jag vet inte. Jag fortsatte bara, år ut och år in. Innerst inne visste jag att det inte var bra. Men det var först när jag blev medveten om att det handlar om ett drogberoende, och att den enda kicken är att jag stillar abstinensens obehag från förra cigaretten genom att tända en till, som jag insåg hur sjukt galen jag var. Sen den insikten har jag gjort många försök och misslyckanden. Och det är kanske nödvändiga erfarenheter innan man hittar nyckeln.

Idag behöver jag inte börja dagen med en smutsig cigarett. Jag andas in rena friska andetag denna nya dag och bara är, här och nu, och det känns så fint. Tillit och tacksamhet. Ha en fin dag.

Grattis SannaMaria till 100 dagar!!!

Då har dagen kommit då du passerar in genom Pärleporten* och firar dina 100 rökfria dagar. Fantastiskt bra jobbat och du har en härlig vilja att vara rökfri. Du har lufsat bakom ryggen på mig genom den smala, kurviga, steniga och bitvis hala stigen som blir allt bredare och stabilare. Du har motat bort farorna, duckat och slagit tillbaka och du har passerat det svarta hålet. Pärleporten är din nu, vakta den tills nästa kommer och vill in.

Många kramar från Cignot.

*Pärleporten är väl en uppfinning av Frälsis. Medlemsskap i Frälsis är dock inget krav då det gäller vår Pärleport. Men kanske sker någon form av frälsning från rökning när vi passerar den. Vem vet?

Gammalt måste rivas om nytt ska in

Fredag kväll. Ännu ett avsnitt av “Homeland” i biosoffan med min älsking. Vi följer serien via SVT Play eftersom vi har svårt att passa tv-tider. Det är en av de bästa serierna på länge (tillsammans med Game of Thrones). Nu ska det sovas gott. Min kära är ute och tar kvällsciggen och jag slipper. Det är så jag känner idag. Är inte det minsta avundsjuk. Hoppas att hon också kommer till rökstopp. Hon tycker inte det är lika ”kul” längre när jag inte är med. Jag är tacksamt befriad och ägnar en stund åt loggen här istället. Det är mycket nyttigare än att dra ner smutsig rök i lungorna. Här lever hoppet, kampviljan, insikterna och ett ovärderligt stöd för alla som är seriösa med sitt beslut att sluta röka. Och jag vill önska alla lycka till och en trevlig rökfri helg. Vi ska röja i köket för på måndag börjar det rivas ut. Det är så med det mesta, gammalt måste rivas, kastas och städas ur innan nytt kan komma in.

Studera de som lyckats

Det söndagen den 2 november. Här i Mälardalen är det 15 plusgrader och solsken Har nyss kommit hem efter en uppfriskande långpromenad, duschat och mediterat en stund. Allt känns bara så fint. Det kurrar i magen och jag ska snart kolla vad jag kan hitta på. Min älskling jobbar den här helgen så jag är solokvist med katterna.

I morse satt jag (återigen) och läste bloggar här. Och då menar jag inte bara de senaste inläggen. Jag gick tillbaka till den allra första och läste dem alla, hos fler av de rökfria som gått före mig. Och det är ovärderlig och inspirerande läsning. Vi är både lika och inte. De olika faserna känns igen och det finns så mycket att lära av varandra. Jag blir personligt berörd. Detta är verkligen ett tips jag vill ge er alla som är nya här. Läs bloggarna hos de som lyckats.
Hemligheten och malinelisabeth - you made my morning today…stort tack.

Så här några dagar på andra sidan Pärleporten (Gesines definition på 100 dagar, ej Stöllbergs som felaktigt angivits av undertecknad i ett sämre påläst skede av livet) så känns det bra. En lugn och fin helg utan en massa måsten. Och så denna sensommarvärme i november trots att vissa butiker redan börjat julskylta. Kung Nikotin håller sig på mattan så länge Husse inte blir för stressad eller känslomässigt störd. Balans i livet är därför nyckelord just nu. Balans, harmoni, inre frid, må bra, tänka rätt, göra bra saker - så blir nikotinförsäljaren svagare och klenare. Det är när jag är i obalans som han växer.

Så därför river vi ut hela köket om en vecka.
Ha det bäst, vänner.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se