Cignots blogg

Det är gott att röka

Igår rökte jag 15 cigarretter.

Hur ofta har jag inte tänkt att; det vore gott med en cigg nu? Och hur ofta har jag inte tänkt eller sagt att det är gott med en cigg till kaffet eller efter en middag? Eller efter en längre flygresa eller annan rökfri situtation, när jag äntligen får tända en cigarett. Ah, det var gott.

Så vad är det i cigaretten som är gott? De torkade malda tobaksbladen? Är det ammoniaken som tillsätts för att förstärka kroppens upptagning av nikotin? Är det vätecyaniden som hämmar cellernas förmåga att ta upp syre? Är det kolmonoxiden som synnerligen effektivt hindrar livgivande syre att tranporteras runt i kroppen? Tjäran som kletar sig fast i lungorna, cancerframkallande formaldehyd, tändvätskan butan, stearinsyran, lösningsmedlet toulen, metanolen, arseniken, ättiksyran, färgämnena, bensen, kadmium, bly, nickel, terpentin…

En cigarett är en sinnrikt konstruerad kemisk fabrik. Förutom tobaken tillsätts över 4000 ämnen som ska snabba på och förstärka beroendet. Ingen av dem smakar gott. De flesta är gifter som jag aldrig skulle stoppa i munnen och många av dem orsakar stora skador i kroppen.

Frågan är, varför tycker jag att det är gott med en cigarett? Om jag är ärlig när jag röker så kan jag inte påstå att rök smakar gott. Det är ingen kulinarisk upplevelse för mina smaklökar. Det smakar egentligen rätt äckligt och ger en rätt vidrig eftersmak i munnen...

Kill Your Darlings

Vad jag lärt mig om rökning så här långt är att jag inte röker av de anledningar jag tror. Min skalle måste hitta på ett antal ”godtagbara” skäl till varför just jag måste röka (normala friska människor röker inte) och förstöra mig själv (det vet alla rökare att de gör). Vi kan kalla dem självrättfärdiganden. De behövs för att rättfärdiga och dölja den obehagliga sanningen: att jag är en beroende missbrukare av nikotin.

Det fysiska nikotinberoendet försvinner efter 3-5 dagars avhållsamhet. Det låter ju bra. Det är med andra ord lätt att sluta röka. Det skulle vara det om inte årtionden av rökning etsat in i min skalle en uppsjö av självrättfärdiganden och bortförklaringar. De försvinner inte med nikotinberoendet. De finns kvar i skallen och är den främsta orsaken till att jag (och förmodligen de flesta) som slutar börjar röka igen.

Jag ska fimpa ikväll. Jag vet inte längre för vilken gång i ordningen och det spelar heller ingen roll. Vad jag tänker ägna mig åt idag är att försöka identifiera mina ”godtagbara” skäl till varför jag röker, lägga upp dem på bordet, granska dem och försöka avslöja det bedrägliga med dem. Jag tror att, för mig, är det en förutsättning för att lyckas bli rökfri.

Och jag kommer att dela med mig här på bloggen. Kanske andra känner igen sig också. Och förhoppningsvis stärker det mig innan jag tar det sista äckliga blosset ikväll.

Kill your Darlings. Rock on.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se