Guiltys blogg

Lördag

Igår rökte jag 4 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Åh att det ska vara så svårt att låta bli! Det är de där speciella ciggen ni vet, inte de som man röker på slentrian. Utan de där riktiga njutningsciggen.

Jag ska vara öppen och frank kring ett ämne som kanske är lite pikant men icke desto mindre relevant för oss rökare: Lust och sex.

Rökning minskar lusten samt försämrar blodgenmströmningen i kroppen. Det innebär helt enkelt ett något reducerat sexliv för åtminstone mig i egenskap av rökare. Nu har jag träffat en ny man, vi är superförälskade och spenderar timmar till sängs. Det är fantastiskt! Jag inser att jag njuter av det mer när jag varit rökfri en period; jag känner mer lust, jag känner mig mer attraktiv och jag har mer ork.
Men så fort jag röker märker jag att slemhinnorna blir sämre, jag har inte samma starka lust och dessutom får jag rökhosta som är jätteosexigt.

Men efteråt, de där ciggen som är liksom bara så goda - de är så svåra att låta bli! Dessutom är min pojkvän rökare. Jag vill att han ska sluta men han verkar inte ha kommit så långt i de tankarna. Jag märker tydligt hur Nikotinmonstret har honom i sitt grepp och han letar ursäkter och skäl till varför jag ska sällskapsröka. Det kanske är för att han inte vill gå i konflikt med mig, jag tror jag behöver vara tydligare i att han ska stötta mig i att inte röka. Men jag har verkligen ingen självbehärskning alls kring rökning i de här sammanhangen.

Tack gode gud för Champix. Nu är niktotinet ute ur kroppen och den mesta kolmonoxiden också. Så nu kan jag ha en rökfri dag och ta ett nytt beslut om att röka eller inte i hans närhet. Men jag måste ju ta mig i kragen, annars kan jag inte inspirera och motivera honom...

Allt möjligt.

Igår rökte jag 4 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Först och främst: TIll alla ni som kämpar första, andra dygnet eller kanske tom timmarna: Håll ut!
Och tänk på att (versalvarning) INGENTING BLIR BÄTTRE AV ATT NI RÖKER!

Det är sant.

Abstinensen är helt borta på tre dygn (den fysiska) om man kör cold turkey. Att använda plåster mm drar bara ut på plågan, men jag vet - jag har själv varit där. Men kan verkligen rekommendera att låta bli plåstren och hellre bara ta sugtabletter vid behov. Man märker en klarförbättring redan dygn två tycker jag.
Och nej, abstinensbesvären blir inte värre över tid - tvärtom. Däremot kan de komma och gå och ibland bli väldigt starka.

Rekommendationer för dig som kämpar med att sluta de första dygnen:
- Håll jämnt blodsocker. Det hjälper. Ät ofta, små mellanmål. Drick mycket vatten. Kroppen har förväxlat hunger och törst med röksug och du behöver bli omprogrammerad. När du känner röksug, testa att äta och dricka först. Det hjälper ofta.
- Skaffa appen Rökfri från 1177. Varje gång du har ett sug, gå in i appen och se hur ditt beroende faktiskt minskar. Du kommer väldigt snart upptäcka att du behöva ta upp appen allt mer sällan (abstinensen bryts).
- Rör mycket på dig, hjälper mot irritation och rastlöshet. Vik tvätt, diska, städa, gå en långpromenad.
- Sätt upp delmål: Inte röka förrän vid lunch. Vid lunch tar du ett nytt beslut, inte röka förrän kl 14 osv. Det blir lättare att ta sig igenom de första jobbiga dygnen då.
- Lukt- och smaksinnet kommer tillbaka snabbt, redan efter något dygn. Njut av det! Åk till en blomsterhandel och lukta på blommor, ät lunch på en orientalisk restaurant. Brygg ett gott te och njut av smaken.
- Magen blir trasslig, men det går över. Drick mycket vatten och ät fibrer, rör på dig så funkar det. Det släpper så småningom.
- Man sover dåligt i början. Det går över efter några veckor. Försök vila när du kan och var snäll och tillåtande mot dig själv.

Social - då vill jag röka

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Jag är introvert. Men samtidigt ganska social. Nu har jag varit social en lång stund med en trevlig människa men som var en ny bekantskap. Det tröttar ut mig mentalt något oerhört och - näst efter ilska - den sak som allra mest triggar mitt behov att röka. Men jag har inte rökt.
Det är nog egentligen behovet att varva ner och koppla av som gör sig påmint, jag måste lära mig kropp att inte skrika efter cigg utan efter lite hjärn-ro bara.

Over and out.

Nästan frisk - ha!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra.

Ha, förkylning - vik hädan!

Utan cigg går det ruskigt fort; Idag var jag nästan återställd och drog till kontoret. Ljuvligt med lite vuxet sällskap och mental stimulans efter en vecka hemma i VAB och sjukträsket.

Idag är det dag fyra och beroendet har släppt, rent kemiskt. Det känns faktiskt. I kroppen. Enkelt. Inga konstiga skakningar, huvudvärk, frossa, ångest eller annat. Bara lugnt och skönt inuti.

Jag är tillbaka i mitt vanliga, glada och energiska jag. Det känns jätteskönt och jag skyller nog min sista tids deppighet mer på cigg än något annat nu, inser jag.

Det enda som inte är så bra är att jag saknar min pojkvän som ligger hemma och är sjuk han med. Dessvärre röker han och jag misstänker att han inte kommer ha lika kort väg tillbaka till att må bra.
Min nästa stora prövning blir när vi ses; ska jag klara mig att hålla mig borta från ciggen?

Det är ju därför jag är här. Därför jag har mina champix. Min snuttefilt.

Kram på er alla, nu ska jag skruva lite här hemma:-)

Dag tre.

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Vaknade imorse, gick upp, gjorde kaffe, facebookade, utförde lite ärenden.Insåg 1,5 timme senare att jag inte ens funderat på cigg :-) Tack för det, tack för rökfrihetens ljuvliga lov som snabbt gör sig påmint, tack för nästan 3 år av nya vanor och sätt att leva på som snabbt går att hitta tillbaka till. Som en ny stig jag trampat upp i skogen och nu lätt kan hitta igen. Petra i min app hejar på mig och beroende-stapeln tangerar orange istället för röd. Det värsta är över. Tack.

Igår insåg jag att jag inte längre hade såndär diffus smärta mellan skulderbladen som jag dragits med sista veckorna. Som jag försökt yoga, promenera och springa bort - utan att det hjälpt. Inser att troligen är en effekt av rökfriheten; jag har ju tidigare märkt att muskelsmärtorna i kroppen blir färre när jag inte röker.

Jag längtar efter att börja yoga och springa igen. Ska bara bli frisk först, men det känns som det äntligen vänder - sakta men säkert. Fortfarande snuvig med hostan verkar ha givit med sig nu.

Denna morgon blir det sen frukost; grekisk yoghurt med färska aprikoser och björnbär från trädgården.
Sedan ska jag göra slag i saken och städa bilen, samt hänga upp lite tavlor här hemma.

Känns bra, nu kör vi!

49 timmar utan cigg - ta-daa!

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Mycket lite .

Tack för pepp tidigare idag, Maria S! Det gjorde gott att läsa :-)

Nu har jag tragglat mig igenom en hel dag. Regnet upphörde tillslut. Ångesten och irritationen och röksuget upphörde också tillslut. Och pojkvännens förmodade a-hole-beteende visade sig mycket riktigt mest handla om mina egna hjärnspöken och den där jäkla herr nikotin.

Klockan är nu 20.30 och jag har inte rökt sedan i förrgår kväll - grymt, klapp på min egen axel! :-)

Men framförallt är jag mest nöjd med att under dagen hittat tillbaka till någon slags livstråd igen; Jag har en plan för morgondagen och jag känner mig piggare och mer energisk. Lusten att göra något vänder sakta tillbaka. (Den har varit frånvarande rätt länge, av flera skäl).

Pepp pepp till er andra som kämpar, tillsammans fixar vi detta!

Lördag

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Ganska stort .

Så. Jag är på dag två och just nu sjukt sugen på att röka. Är osams med in pojkvän och i min hjärna är det slut på relationen. Jag vet inte om det är nikotin-abstinensen som gör att jag känner såhär eller det faktum att han just nu beter sig som ett tvättäkta, egotrippat a-hole.

Blir väl inte bättre av att det kryper i kroppen på mig av irritation. Det regnar dessutom ute och jag är sjuk så att röra på mig för att lindra är väl inte det enklaste. Ut i regnet och långpromenera får det nog bli, att köra inomhus-gympa eller yoga är att inte att tala om. Jag är åtminstone feberfri idag.

Ingenting blir bättre av att jag röker.

Ett dygn, hurra!

Igår rökte jag 4 cigarretter och snusade inte.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Hurra, 25.5 timmar utan cigg! :-) Börjar kännas som det ska.
Nu blir det bara enklare härifrån! :-)

Dag tre på full dos Champix

Igår rökte jag 4 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Inget.

Skrev ett långt inlägg igår om bakslag, återfall, resan till rökfrihet och hur livet utvecklats.
Det gick inte igenom utan klassades som spam.

Men hur som helst;

Idag är jag på tredje dagen full dos champix. Igår tog jag tjuren vid hornen - jag har ju alla knepen och vet att det kemiska beroendet inte är så jäkla jobbigt längre - och rökte inte på nästan hela dagen. Att jag ändå är dunderförkyld hjälper ju faktiskt, det motiverar mig lite extra eftersom jag känner hur kroppen får mkt lättare och lindrigare utan rökningen.

Efter ett gräl med sonen vid middagstid gick jag dock på pumpen och rökte en cigg. På den följde tre dumma av gammal vana under hundpromenaden men sedan fick jag balans igen.

Jag måste hitta tillbaka till mitt mantra: 'Ingenting blir bättre av att jag röker'.

Idag mår jag uruselt, men mer förkylt än rökabstinent. Det känns fint. Nu har jag ju inte rökt på 14 timmar och jag siktar på att klara det bra idag, vanan som icke-rökare känns lättillgänglig.

Sak jag noterat: Jag blir jätteapatisk som rökare. Får inte ett smack gjort. Som icke-rökare håller jag igång nästan hela tiden. Allt känns lätt och smidigt. Inte tungt och motigt som rökare. Även nu när jag är förkyld.
Så nu ska jag ta tillfället i akt och rensa ur kylen lite.

So long och trevlig fredag, heja er som är så duktiga!

Tre år senare.

Igår rökte jag 17 cigarretter.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Okej gott folk. Så åkte jag på ett bakslag. Ett rätt rejält, faktiskt.

Känner att jag kanske måste börja från början med att berätta hur det gått utan cigg sedan jag skrev senast, för snart 2,5 år sedan.;

Jovars. Jag har fört en ojämn kamp länge mot rökning, återfall, perioder av rökfrihet och ett nästan konstant beroende av champix. Faktum är att jag insåg att mitt beroende (psykiskt) och dess orsaker varit så djupt rotade att jag behövde nästan 2 års oavbruten champix-behandling. På låg dos dock har funkat bra. Varje gång ett återfall visat sin fula nuna har jag trappat upp till hel dos under ett par veckor och därmed kunnat bryta det igen. För varje gång har det blivit lättare och lättare att bryta, beroendet har känts allt svagare och det har gått längre tid mellan återfallen.

Så i vintras vågade jag helt lägga ner och har sedan varit helt rökfri sedan oktober 2016 (varav jag rökte kanske totalt 5 paket cigg under hela året). I februari slutade jag med champixen och hade som vanligt en besvärlig period med sömnstörningar i ca två veckor innan det lugnade sig. Sedan har jag haft en underbar vår och försommar med full åtkomst till alla mina sinnen, helt rökfri och känt mig urstark.

Jag har sprungit, yogat i massor, gått ner nästan 10 kilo och känt mig superfräsch. Lämnat en lång och dålig relation bakom mig och hunnit träffa en ny, fantastisk man som jag älskar och han älskar mig.

Men han röker.

BOOOOM.

Inne.

DUBBEL-BOOM.

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se