Då var 14 dagar avklarade!
Som på en räls.
Klart att man känner hur det hugger till i magen ibland och att man skulle vilja ha en cigg.
Men inte en chans.
Dessutom kickade gravidillamående in igår, så 3 veckors- dippen lär försvinna i en dimma av kväljningar.
Ibland ska man ha lite tur.

En vecka utan cigg. Inte helt smärtfritt under helgen. Men inga cigg.
Jag tackar den lilla bebisen i magen för detta. Utan den hade jag inte haft samma vilja.
Jag är så himla duktig!

Läste om någon som skulle till gymmet idag och svettas.
Det ska jag också försöka med.
Lite lugnt och försiktigt.

1 Vecka! Tra la la la la...

Ja, han. Som råkar leva med mig. Han kan inte ha det lätt. Även om jag inte har lust med någon cigg så är jag inte alla gånger den trevligaste precis när jag lagt av.
Detta i samband med alla hormoner som far i kroppen nu under grav gör att.... min ton är en aning bitskare än vanligt.
Man kan väl lungt säga att skilsmässa har flugit genom huvudet ett par gånger de senaste dagarna. (fast det har nog mer med gravhormoner att göra).
Men det är väl typiskt att man ska se till att utsätta sig för alla psykiska belastningar samtidigt!
Nåja, än så länge står han kvar och om en vecka eller 2 hoppas jag att all ilska har lämnat min kropp.

Till och börja med, tack för allt stöd som ni alla ger med kommentarer och era egna inlägg om eran kamp!

Jag vet redan nu att jag är fri fri fri!
Och det känns helt underbart!

Har inte haft mer än någon flyktig tanke på ciggen under dessa dagarna.
Har iofs haft mycket annat i tankarna. :)

Lycka till allihopa!

... kommer ni ihåg den fadda smaken dagen efter en cigg som man har i munnen?
Äckligt! Skulle nödvänsigtvis ta en cigg innan jag gick och lade mig igår. För att vakna upp med detta?! Var det värt det, nej. Komme jag göra om det ikväll, nej!
FSparkar mig själv i röven genom att ändra stoppdatumet (vilket jag inte hade en aning om hur man gjorde förrän idag) till idag. Då kan jag njuta av att se dagarna bara ticka på (istället för att titta på en gammal siffra från ett tidigare rökstopp).
Nu ska jag äta en stadig frukost, för jag är inte det minsta röksugen men hungrig!

... är den jag kommer att sakna mest. Sitter och väntar på att mannen ska komma hem från sitt jobb, med sina cigg och ge en till mig. Nej nej nej! Kan jag bara hålla mig från den ciggen så är det lugnt. Som någon skrev, det handlar inte om att sluta röka, utan om att INTE BÖRJA igen. Måste hitta på något att sysselsätta mig med för att döda nikotindjävulen....

Nu har jag en bulle i ugnen, nu har jag sett plusset på stickan.
Bättre anledning att sluta för får man leta efter.
Klarade mig inget vidare igår. Men då hade jag inte heller sett det lilla lilla strecket ännu.
Jag har inget att förlora, ALLT att vinna!

Jag är gravid!
Har inte fått det efterlängtade plusset på stickan, men jag vet, sånt man bara vet. :)
Så nu jävlars får det vara nog! Har börjat och slutat om vartannat sedan april förra året efter att tösen föddes. Har haft 2 missfall de senaste 2 månaderna i jakten på ett syskon. Jag vill SLUTA och sluta för gott. Inte börja när jag inte, av en eller annan anledning, är gravid igen.
Har förberett mig mentalt på detta så länge. Velat fram och tillbaka.
Jag måste kunna sluta.

Slutade i december förra året, började träna, äta rätt och hela baletten. För vi ska ha barn, försöker få ett syskon till i alla fall. Och jag har varit nöjd, tyckt att livet varit helt underbart. Vi har flyttat till ny stad och nytt hus där vi alla får rum och kan planera för framtiden.
Sen kom nikotindjävulen tog mig! För 2 veckor sedan när vi tog oss ett glas vin kom han och nästlade sig in. Denna veckan har jag varit uppe i mitt dryga paket/dag precis som innan jag slutade 1 december. Så snabbt går det om man blir för självsäker. Det märkliga är att det är lika hopplöst jobbigt att sluta denna gången efter bara 2 veckor som sist. Men jag har preparerat hjärnan med samma bok som sist och ska lyckas!

Jag är fri och kommer aldrig att gå tillbaka igen. Jag trodde väl aldrig att boken skulle vara så effektiv som den var och rekommenderar den varmt till alla andra. Allen Carr har ändrat mitt förhållningssätt till allt vad nikotin heter. Jag kan inte känna längtan efter cigg ( som jag gjorde under hela förra rökstoppet), jag kan inte känna avundsjuka när någon annan "får" röka, jag kan inte tänka mig gå tillbaka till att vara rökare efter nästa bebis (vilket var min tanke under hela förra graviditeten). Jag kan bara känna mig fri och lycklig!