gesines blogg

Gott Nytt År

Humör nu: Mycket bra. Nikotinsug nu: Inget.

När jag nu har lyckats komma in på loggen igen, kan jag väl lika bra skriva några rader på min egen logg, inte bara kommentera de senaste inläggen. Med växande intresse har jag bläddrat igenom ett stort antal sidor, ända fram till sommaren och hittat en rad gamla och nyare bekanta.
Juntro, Klara Elvira, Norna var inte svåra att hitta, Ingrid, Hemligheten, Gerda Vilhelmina(!!!!!!) , Smajly, Saharas, PEB - vart tog du vägen? ... och en hel del andra som jag kände igen -
Till alla Er vill jag sända en hälsning inför det nya året och önska Er mod, tålamod och kraft att träffa det rätta valet - ” jag avstår från den här cigaretten, som jag just tänkte tända, den är faktiskt inre så viktig”
Och nu skall även jag avstå från att rulla mig en cigarett och ge mig ut i skidspåret, innan huset fylls igen med jullovsfolket. Motion är något som jag absolut inte vill välja bort.
Ha det så bra alla Ni Giganter, blivande Giganter och Ni som kämpar Er fram till Pärkeporten!
Att vara fri från tvånget att röka - det är lyckan!
Hälsningar, Gesine

Ännu en sommar vid Höga Kusten

Det skall tydligen vara så att man återvänder till loggen åtminstone en gång om året, så det gör jag nu. Ja, jag lever fortfarande, badar fortfarande i tid och otid med eller utan de små barnen i både sjö och hav, simmar som vanligt i kallt eller varmt vatten allt efter årstid, glider runt på sjön i lilla roddbåten - men dyker inte ner i Bottenhavet från motorbåten. Jag lärde mig nämligen aldrig att köra den och nu är det lite för sent, för jag skulle aldrig våga åka med mig som skeppare, hellre stannar jag på stranden. Någon rökande änka blev jag som tur var inte heller, för mannen klarade även den senaste canceroperationen med livet i behåll, men några båtutflykter är tyvärr inte längre aktuella. Men det glr ingenting, det finns så mycket annat kvar i livet, som man kan göra. Skriva på loggen, t,ex., fast man har inget att komma med, åtminstone inget som skulle underlätta livet för alla, som fortfarande kämpar mot röksuget.
Det har jag gjort, ända fram till slutmålet, det hägrande, dessa 1000 dagar plus lite till, bara för att nå fram till GIGANTEN, denna svårerövrade titel. Efter det blir man inte längre vanerökare, tror jag. Fast jag vet inte, jag kan ju bara utgå från mina egna erfarenheter.
Nu läser jag på loggen, att PEB har blivit Gigant! Grattis! Eine Zigarre vielleicht? Inte då.
Klara Elvira - inte en tanke på att bli rökare, aldrig någonsin. Hälsning till dig!
Juntro - kämpar som vanligt ensam på loggen hela sommaren. Och nu har du lagt till motion.
Det skulle jag aldrig klara, att vara periodare, men det gör du. Beundransvärt.
Malinmyra - visst är du Malin från förr i tiden, eller? Hur går det med bastun vid älven?
Tinttu - aldrig att vi skulle tappa bort varandra.
Vilka mera såg jag vid genombläddrandet? Lika bra jag skickar en hälsning till Er allihopa.

Sommaren vid Höga Kusten - fjärde året efter rökstoppet

Jag trodde, jag hade kommit ifrån loggen för gott - men den har uppenbarligen en enorm dragningskraft. Nu har jag bläddrat lite och ser man på - jag är inte ensam med att återfalla till gamla vanor. Strax skall jag gå på kommentarrunda.
Denna sommar är något alldeles extra, jag håller på att "sälja in" havet, huset och sommarlivet till nästa generation. Eller, rättare sagt, till de små barnen. Sjuåringen är redan fast, efter en mycket lyckad vecka med mormor och morfar vid Höga Kusten. Det står ett femtiotal stengubbar på klipporna som vi har byggt, diverse konstverk byggda av drivved och annat smått och gott, vinden vände i rätt tid från Nord till Sydväst så att vattnet blev badbart även för honom. Nåja, nästan, från 11 grader till 16 iaf. När jag var där sist var det bara 5 grader, det var nästan att jag tyckte det var för kallt, men i kom jag. Morfar är frisk igen, så det blev några båtturer i 32 knop, till barnets stora förtjusning. Allt var sådär perfekt som man kan ha som barndomsminne och det var ochså avsikten. Han är ändå fjärde generationen däruppe i lilla huset, så skall inte allt försvinna med min man och mig så gäller det att skapa positiva minnen och personlig anknytning. Inte att vi tänker att falla ifrån snart, men vi närmar oss ändå slutet. Nåja, jag är ju bara 75, så nog har jag ett antal sommrar framför mig.
Hm, konstigt inlägg, det här. Det skall ju ha något samband med rökning och interökning.

Stop-simply.de/Suchtkurve

IDet gör mig ont i själen att se er kämpa och lida. Jag skulle kunna rekommendera er att läsa min blogg, men det skulle inte hjälpa er så här i början. Alla ni som började röka innan ni var vuxna, som det verkar redan i nedre tonåren, har det så mycket svårare än jag hade det. Så mina tips - bara fimpa, sätta slutdatum och sedan inte ta ett bloss, hålla fast vid beslutet: Jag - vill - inte - röka, och sedan fortsätta att leva som vanligt, fast med MYCKET MERA motion, 10 klunkar iskalt vatten, flisor av färsk ingefära att suga på, 10 mycket djupa andetag istället för den sedvanliga cigaretten - ja, allt detta är ju redan välkänt.
Men googla på ovanstående adress!
Ni får då upp en tysk sida, klicka på diagrammet för att förstora det. Den röda linjen är röksuget, det går i vågor, som ni ser. Där ser ni vecka efter vecka hur beroendet försvagas. När kurvan är på top, gå inte och köp en ask, vänta tills imorgon, kurvan går ner igen. Är ni i en "dal" - njut och jubla och samla krafter under tiden. Har ni några frågor (översättning kanske) - säg till, så skriver jag en översättning.
Ha tålamod, kasta inte handduken, försök igen!
Och alla ni duktiga kvinnor som har fött barn- tänk på vad starka ni var då - ingen hoppade av under förlossningen, det kommer en värk - jag står inte ut- och så stod ni ut i alla fall.
Ursäkta bilden - men det är så det är. Lida, lida, lida - och sedan... vilket lyft!
Hälsning från interökarelandet ( åtminstone fram till den 19.1.)
Gesine

Nu kör vi favoriter i repris!

Hallo, Gerdavilhelmina! Ser att du är inloggad, det är ju ett gott tecken.
Nu drar vi igång, innan vi blir alldeles nerrökta. Jag fräschade upp minnet och läste din blogg en gång till - värst vad vi var på bettet 2014. Så skall det bli igen, har jag tänkt mig, jag är just nu väldigt motiverad och lämnar nu gränslandet alldeles frivilligt. Har rullat 3 cigaretter idag, 3 verkade lagom för mig, den tredje har jag kvar, den skall jag röka nu, sakta och eftertänksamt. Och ja- njutningsfullt. Än har mina nikotinreceptorerna inte piggnat till på riktigt, men jag behöver ju inte mata dem i onödan.
Nu skall vi breda ut oss på loggen igen som vi gjorde för 3 år sedan.
Jag har lekt med elden och det var roligt. Men en stor okontrollerad brand?
Nej, det är inget för oss. Nu backar jag alltså några steg- tillbaka till interökalandet.
Ha det så bra, alla ni karaktärsfasta och kläng fast er på loggen, den är vår livlina!

Rökare - interökare - finns det något mittemellan?

Nu har jag inte rökt på mera än tre år. Jag kan det här nu, har ett helt arsenal av knep hur jag framgångsrikt skall parera röksug, röktankar, sviktande motivation.
Av de 12.66 cigaretter jag rökte i genomsnitt dagligen (jag köpte varje månad 2 limpor, varken mer eller mindre, högsta dosen var 15, då fick jag "låna" från nästa dag) var de flesta onödiga, dem konsumerade jag vanemässigt. Några få, vill jag minnas, uppfattade jag som en ren njutning. Visserligen skadliga, men ändå.
Jag har skjutit beslutet att bli en måttlig rökare framför mig gång på gång, men nu har jag tänkt igenom det hela tillräckligt ofta, nu tar nyfikenheten överhand.
Vad är en måttlighetsrökare? Var går gränsen till beroende? Kan man styra sin nikotinkonsum eller blir man styrd?
Jag har under dessa 1152 rökfria dagar läst enorma textmängder för att kunna förstå hur nikotinberoendet fungerar och hur man kommer ur beroendet. För att inte tala om alla negativa effekter rökningen har på hälsan. Jag behöver ju bara läsa loggen här för att inse hur mycket lidande det finns i samband med rökningen och framför allt rökavvänjningen. Hur lyckliga alla är som har lyckats sluta. Hur alla uppskattar att ha blivit kvitt detta "måste bara ta en cig".
Jag har visserligen rökt under hela mitt vuxna liv - jag började efter studenten och det tog mig några år att bli vanerökare - men som tur verkar det inte ha påverkat min hälsa. Jag är nu som interökare lika frisk som jag var som rökare.
Och ändå, ändå.....
Just det: Jag kan inte låta bli att testa.
Jag har inhandlat ett paket väldoftande rulltobak av bättre märke, cigarettpapper, rullmaskin, tyvärr inget cigarettetui ( används kanske inte längre nuförtiden, när alla röker direkt ur asken?) och lagt upp plan A, B och C. Samt en katastofplan.
Det var meningen att börja igår, men det kom så mycket annat emellan.
Nu startar jag: Varje dag rullar jag 5 cigaretter, som jag tänker röka eller spara.

Hälsning från Ingermansland

Nu har vi segat oss igenom både jämmerdalen och den branta uppförsbacken och står på toppen igen - nytt år, nytt liv, snart har mannen även fått nytt hår igen - kort sagt - livet leker och jag hänfaller åt gamla vanor, nämligen att kolla på loggen.
Egentligen hade jag tänkt stå på perrongen och räkna de framgångsrika resenärerna, de som satt kvar ända till slutdestinationen. Jag fick ihop det till 3 personer - PEB, Minimal och Lottaj.
Säkert finns det flera som har varit rökfria under hela året men inte skriver längre.
Det borde jag inte heller göra, men jag gör det ändå.
Jag känner mig t.o.m. frestad att gå på kommentarrunda, så det gör jag strax.
Sedan borde jag kanske säga några ord om Ingermanslandet, min senaste fantasiskapelse, men jag har precis kommit dit och måste först göra mig lite hemmastatt där innan jag kan yttre mig.
Nu önskar jag er alla välmåga och framgång och framförallt tillförsikt, tålamod och motståndskraft mot allehanda frestelser på er resa igenom det rökfria året 2017.
Och ge sjutton i att ta ett bloss. Åtminstone inte under detta år.
Hälsning, Gesine

Avsked från loggen

Ingenting varar för evigt, inte heller mitt lättsinniga, bekymmersfria liv på loggen.
Sommaren är slut, de lyckliga dagarna vid Höga kusten är över.
Livet har plötsligt blivit mycket alvarligt och all optimism, all livsglädje och alla positiva krafter behövs nu på närmare håll. Nu gäller det inte längre att stå pall mot frestelsen att tända en cigarett, nu är det en helt annan strid som jag rustar mig för.
Men jag ville inte försvinna in i dimman utan att säga adjö till alla er trevliga människor som jag har kommit i kontakt med under mina snart tre år här på loggen.
Jag har gjort en sista kommentarrunda nu. Det kändes lite vemodigt, måste jag erkänna. Så många personer, så många olika öden, så många vänner och allt detta lämnar jag nu för att ägna mig helt åt mina närmaste. Järnhälsan har jag i behåll, positiv grundinställning likaså och det tänker jag kasta in i striden.
Och jag skall vinna, en dag i taget, njuta av varje dag som vore den den sista.
Aldrig ge efter för dystra tankar, alltid ha det positiva i livet i focus, alltid glädja sig åt livet.
Sista hälsningen från Gesine.
Und PEB: Ich verlasse den Zug, aber der fährt auch ohne mich, du bist ja noch an Bord, oder? War doch eigentlich ganz lustig. Vorbei, Vorbei, jetzt kommt wirklich was ganz Neues, Unbekanntes.

33 sidor har jag bläddrat igenom...

... det får räcka för idag. Idel kämpande mer eller mindre nyblivna inte- längre - rökare och jag har inga goda råd att ge. Under min långa tid på loggen har jag redan meddelat allt jag vet och en del som jag inte vet med säkerhet, men ändå ansåg att jag skall ventilera.
Med facit i handen kan jag säga: För mig fungerade det alldeles utmärkt att bara sluta rakt av, utan hjälpmedel och utan vånda, utan ånger och utan förberedelse, även utan kunskap om fysiska och psykiska biverkningar. Vad det innebär att sluta röka och hålla fast vid sitt beslut att inte tända någon mer cigarett - allt detta lärde jag mig denlånga vägen - från en dag till nästa. Och så läste jag bloggar, bloggar, bloggar - hela loggen från början till slut. Senare blev jag riktigt intresserad av ämnet och googlade på alla språk jag kan (ja, de är lätträknade) och nu vet jag nog det mesta jag ville veta. Nyfikenhet är och var mitt bästa hjälpmedel.
Och så alla människorna här som jag blev "bekant" med.
På dessa 33 sidor har jag återsett en del - jag blir alltid glad när jag stöter på bekanta signaturer från förr i tiden, innan jag blev gigant.
Här kommer min hälsning till dem som jag har påträffat:
Norna - jag skall senare i livet köpa mig den finaste ljusa virginiatobaken och rulla!
Fringrid - alltid trevligt att se dig här på loggen.
Klara Elvira - grattis i förskott till 5 år. Och en liten röktanke - det kan vi kosta på oss, vi vet ju att det är alldeles för tidigt att ta ett bloss, så vi väntar med det.
Minimal - dig skall jag gratulera på ettårsdagen, sedan kan vi diskutera ämnet "tillfällighetsrökare" i lugn och ro.
Lottaj - grattis till första året.
Några ser jag närmar sig Pärleporten - där skall jag stå och ta emot er med jubel.
Och en alldeles speciell välkomsthälning till kvällspatrullen - SAHARAS!!!
Så roligt att du är tillbaka.

Tinttu7 - 1000

November 2013 till Augusti 2016 - nästan hela långa vägen har vi gått tillsammans.
Hemligheten, Gesine, Tinttu.
Nu är vi alla tre GIGANTER!
Var är du nu, Tinttu? Logga in dig NU! Jag vill fira med dig!
1000 hälsningar över havet - Gesine

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se