Sara Bs blogg

11 dagar sedan..

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska bra. Nikotinsug nu: Ganska litet .

Känner mig faktiskt helt ok idag..
Dock var första veckan över j-g! Vet inte hur många gånger jag funderade på att börja igen.. Och många gånger hoppades att dem runtomkring mig skulle säga till mig att börja igen!
Stackars stackars min familj och min omgivning! Men nu börjar allting kännas mer och mer ok, trots att det i vissa situationer kan kännas riktigt tungt.
Tog mig ett glas rött i lördags, men det resulterade i att jag blev så himla röksugen! Tog aldrig den där ciggisen, trots att jag skulle ha kunnat betala vad som helst för att få den! Jag svepte i mig vinet istället och tryckte i mig nötter (mitt nya substitut)! Får ta och träna bort alla extrakilon, när jag har fått upp motivationen.

Målet var att jag skulle unna mig att börja spela tennis när jag slutade röka, och det är verkligen härligt att få ut alla aggressioner! Fick kommentaren av tränaren att han gillade min "styrka" i slagen, tacka f-n för det! Klart det finns styrka i slagen, för det är ju där jag får utlopp för all frustration och aggression!

Kämpa på där ute! Tänker på er!

Fredagkväll..

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Så har det blivit fredagkväll...
Vid den här tiden satt jag ute på trappan och tog min kvällsciggg..
Fick dem där "tysta minutrarna" alldeles för mig själv!
Åhh, vad jag saknar dem där 5 minutrarna där ute - jag & min ciggis!
F-n att det ska vara så j-a svårt! Känns som om det är det enda som kretsar i huvudet!
Gör ju inte saken bättre att jag har en man som råkar säga "fel" saker ibland, vilket gör att jag tänder till på alla fyra, och slänger ur mig något riktigt spydigt... Nästan så att jag önskar att jag ska få höra kommentaren: -"Börja rök igen så att du blir som vanligt"!

Jag ska fortsätta att kämpa, trots att det bara har gått 5 dagar sedan jag tog det där sista blosset..

Vill önska er alla en fin kväll och hoppas att ni kämpar på! Tack för att ni finns och tar er tid!
Kram

Övrigt

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Ganska dåligt. Nikotinsug nu: Ganska stort .

Skickade länken till bland annat min man igår, och när han kom hem hade han köpt blommor...
Vad f-n hjälper det? Klart att det är omtänksamt, att få lite uppvaktning, men just nu är jag definitivt INTE mottaglig för sådant! GE MIG EN CIGGIS!
Näe, hemskt ledsen, vet att det jag beter mig som s-t! Men som sagt, några veckor till, sedan ska ju den här värsta tiden ha passerat, eller hur?!

Vill passa på och tacka "Skogsmulle" för ditt peppande inlägg, känns bra att ha någon där ute som verkligen vet vad det handlar om. Och självklart alla mail jag har fått från arbetskamrater och familj - hoppas att ni står ut!

Kramis

Bakslag

Igår varken rökte eller snusade jag.
Humör nu: Mycket dåligt . Nikotinsug nu: Mycket stort .

Hej alla duktiga/beundransvärda kämpar!

Satt och fyllde i alla uppgifter, då jag var tvungen att fylla i antal år jag rökt..hmmm...
Började när jag var 14 år, höll upp under ett år när jag var i 20-års åldern och idag har jag hunnit fylla 39 år! Hur mycket s-t har jag inte lyckats dragit i mig under alla dessa 24 år?! Fy f-n!
Jag trodde att det skulle gå lika lätt som förra gången, då jag gav mig sjutton på att sluta röka om jag började spela tennis. Det var ju för nästan 20 år sedan, och jag minns det så väl - hur lätt det var och hur motiverad jag kände mig.
I söndags tänkte jag att det skulle vara/kännas likadant, då jag började spela tennis (vilket fortfarande är lika roligt).. Men icke! Idag är det 4:e dagen jag är rökfri, och jag känner hur det bara KRYPER i hela kroppen...
Lättirriterad, ofokuserad, muskelvärk (känner själv att jag sitter och spänner mig), urtrött, sover otroligt dåligt på nätterna, har ett konstant sug, känner mig enormt rastlös... Men annars är det bara bra!
Eller hur?! Försöker läsa mig till alla små tips och råd (har till och med tagit med mig en tandborste till jobbet) -ta några djupa andetag, ta ett glas vatten, ta dig ett tuggummi/frukt el. dylikt, ta en liten paus m.m.. Kan bara meddela att mitt skrivbord är fullt med dessa "tips", men inte f-n hjälper det. Känner hur "hornen" börjar växa ut mer och mer, säger bara det: -"Stackars mina barn och min man"!!!! De flesta jag pratar med säger att det här är den absolut värsta tiden (hur länge då?), men att det kommer att lägga sig (när då?).
Näe, hörni, vet inte varför det känns så här den här gången, då det kändes hur lätt som helst förra gången!
Vad ska jag gör? Hjälp!
Ska nog ställa mig på löpbandet ikväll så att jag får ut lite aggressioner!

Prenumerera på innehåll
© Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Epost: slutarokalinjen@sll.se